Ingen kommer undan

01.07.2019

Det kommer helt utan förvarning, meddelandet från min vän. Hennes bror har diagnosticerats med en mycket svår form av cancer.

Det är som om marken skulle skaka också under mina fötter, fast jag inte står i epicentrum för den här krisen. Vi har inte fyllt 40 någon av oss och i mitt manus för livet fanns den här händelseutvecklingen inte med, inte att en av oss skulle behöva ta farväl av ett syskon redan nu. Min vän reser för att hälsa på sin bror, jag kramar henne på en tågperrong och säger att jag önskar att jag skulle kunna säga att allt blir bra, men att jag inte tror på det själv.

Vad säger man till den vars liv skakas om i grunden när man inte med någon ärlighet i världen kan säga att det ordnar sig? Vad gör man? Maktlösheten känns oändlig, men också rädslan – tänk om det varit jag, tänk om det varit min bror? Samma dag som beskedet kom skriver jag ett meddelande till min egen bror. I min familj har vi inte för vana att använda stora ord om våra känslor för varandra. I min familj har kärlek och omtanke ofta uttryckts genom att lägga kakel, riva hus eller bjuda på mat. Plötsligt blir jag rädd för att detta inte är tillräckligt, att han kanske är borta i morgon utan att jag fått ur mig orden om att jag älskar honom och är tacksam för att han är min bror.

»Vad säger man när man inte med någon ärlighet i världen kan säga att det ordnar sig?«

Maktlösheten upprepar sig när dödsbudet kommer några veckor senare. Jag har ingen aning om vad jag ska göra bortsett från att tala om för min vän att jag är så ledsen över hennes förlust. Vi bor inte i samma stad och våra vardagsdiskussioner sker i text, över messenger. Vi delar frustrationer och glada överraskningar, trötthet, tacksamhet, oro för framtiden, minnen från förr. Kan man ens prata om sin vardag när ens vän har mist sin bror? Jag tvekar i någon dag tills jag börjar inse att tystnaden på messenger om allt som inte handlar om dödsfallet och sorgen är besläktat med att gå över till andra sidan gatan för att undvika att möta den sörjande. Så jag skriver, och gör det först trevande, på ett alldeles nytt sätt rädd för att uppfattas på fel sätt.

Mitt trevande och min hjälplöshet får mig att undra om vi någonsin talade om sorg när jag gick i skolan. Om vi någonsin under lektionerna där lärarna försökte ge oss verktyg för att leva självständiga liv fick höra hur man stöder den som har sorg? Var det så att ingen nämnde det, eller var det så att det kändes för abstrakt, att det inte fastnade i minnet? Ändå kommer ingen av oss att komma undan döden, vare sig vår egen eller våra älskades. Vi knyter band till de människor som blir oss givna och blundar hårt, hårt för att inte tänka på att vi en dag kommer att skiljas åt, om inte annat så av dödens slutgiltighet. Inför detta ofattbara önskar jag att det fanns något jag kunde lyfta i försvar, en sköld att hålla upp framför min vän. Men i den ofullkomlighet som det jordiska livet är får jag ta till det jag har, mina öron och händer och armar. Lyssna, ge en kram, baka favoritkakorna.

Erika Rönngård är redaktör.

Erika Rönngård

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31