Respekt

13.06.2019

INKAST. För ett antal år sedan deltog min pappa och jag i en paneldiskussion på de finska kyrkodagarna.

Rubriken var Fäder och döttrar. Vi diskuterade hur livsåskådningar och värderingar överförs, eller inte överförs, mellan generationerna. Vad jag idag kommer ihåg från det tillfället är att två av de andra deltagarna var Ilkka Kanerva och han dotter Julia, och att vi mitt under diskussionen fick en uppgift.

Var och en skulle välja det viktigaste ordet bland en massa ord på en vägg: hjälpsamhet, glädje, tolerans, frihet, generositet … Och jag minns hur glad jag blev när pappa och jag upptäckte att vi ur det här myllret hade valt samma ord: respekt.

Det finns en djupt rotad uppfattning att respekt ska förtjänas. Du ska visa vad du går för innan jag kan visa dig respekt. Ändå baserar sig så mycket av respekten i vårt samhälle på subjektiva överenskommelser. Vissa konstnärer bemöts med större respekt än andra för att vi kommit överens om att ge deras verk ett högre värde. I många fall kan man förstå varför något ses som unikt och värdefullt, men ibland baserar sig ”värdet” egentligen bara på att någon är villig att betala. Om någon vill ge 22 000 euro för en muminmugg med feltryck, då är muggen plötsligt värdefull. Den väcker respekt. Lika väl kunde nån ha slängt bort den defekta produkten.

Det samma gäller känslor. Ett älskat mjukisdjur blir oerhört värdefullt. Den luggslitna kaninen må ha kostat två euro på loppis, men om den kommer bort förstår hela familjen vilken katastrof det är och ringer upp tåg och bussbolag för att hitta den.

»Varje människa är Guds älskade mjukiskanin.«

Vilka fenomen och saker visar mitt beteende att jag respekterar? När kyrkklockorna i Helsingfors ringde för ishockeylandslaget kände jag att min glädje över guldet ändå inte handlade om sådan respekt som jag förknippar med klockringningar. I min världsbild ringer klockorna vid stor nöd, som för barnen i Aleppo, eller vid en stor befrielse, som ett vapenstillestånd. Jag känner inte den vördnaden för en sportbragd, fast jag blev snurrigt lycklig över vår askungesaga on ice.

Och när det gäller människor? Vem förtjänar vår respekt? Jag tror att ordet förtjäna är helt fel i sammanhanget. En människa är inte något som vi kan komma överens om att värdera högt eller lågt. Hon är redan oerhört högt värderad. Och därför alltid värd den djupaste respekt. Varje människa är faktiskt Guds älskade mjukiskanin.

Monica Vikström-Jokela är redaktör, författare och regissör.

Monica Vikström-Jokela

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 13.7.2020 kl. 20:30
Camilla Lif är en svensk präst, radioprofil och skribent.

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59