Vi måste tala om dopet

02.05.2019

INKAST. Mina föräldrar valde att tala svenska med mig – bara svenska.

Gissa hur mycket enklare jag hade haft i livet om de gett mig två språk där hemma från början! Jag har slitit som ett djur med finskan. Varför valde ni så?

De valde namnen Catharina Maria åt mig, men kallade mig Nina … Jag registrerade själv Nina som riktigt namn som 24-åring. Man kan ju verkligen fråga sig varför man väljer namn som man sedan inte använder.

De valde tre olika daghem åt mig (Skata var bäst!), två skolor (OMG!) – gymnasium valde jag själv, tack och lov! De valde också att döpa mig i den evangelisk-lutherska kyrkan. Det var kanske det mest omedvetna av alla dessa val, gissar jag, men just det valet är jag väldigt tacksam över!

För mig är kyrkan en slags gräsrotsrörelse som jobbar för det goda mitt i en kaotisk värld. Den hjälper, stöttar, tröstar, skyddar. Också fastän jag själv inte var särskilt aktiv på flera, flera år så jobbade kyrkan oförtrutet på. Delade ut mat, besökte de sjuka, bad för världen. Kyrkan var lika god fastän jag låg på sofflocket.

Själv blev jag intresserad av tron i samband med skriftskolan, och då fanns det en gemenskap som välkomnade mig. En näsvis, självuppfylld, besserwisser 15-åring – och ändå välkommen! Var hade jag varit i dag utan församlingens ungdomsarbete?

Vart skulle en perfekt finska ha tagit mig?

Hade Franska skolan ändå öppnat andra portar?

»Ingen måste förtjäna dopet, alla duger genast.«

Vi kan inte veta exakt vilka följder våra val får för barnen, men jag antar att de flesta föräldrar försöker välja det allra bästa möjliga. Genom att låta döpa sitt barn, tänker jag, väljer man att innesluta det i en gemenskap som betyder något, en gemenskap som kan fånga upp barnen var de än går i livet. Det finns människor som berättar att vetskapen om att de är döpta burit dem genom livets mörkaste stunder. Att det varit som boj som guppat i ett mörkt vatten: Jag är i alla fall döpt.

Ingen måste förtjäna dopet, alla duger genast. Och det är inte heller Gud som behöver dopet för sin bokföring: kom ihåg att älska Nina. Nej, men jag behöver dopet för att komma ihåg att Gud älskar mig och att det finns en gemenskap där jag hör hemma.

Ni gjorde en massa val för min del. Tack för att ni valde dopet!

Nina Österholm jobbar med information i kyrkan i Helsingfors.

Nina Österholm

pingst. På pingstdagen, söndagen 31.5, sänder Svenska Yle en gudstjänst med rubriken "Anden leder oss" från Brändö kyrka. 30.5.2020 kl. 08:55
Nicklas Storbjörk

Fontana Media. Styrelsen för Fontana Media har utsett Nicklas Storbjörk till ny vd. Han fortsätter som ansvarig redaktör för Kyrkpressen. 28.5.2020 kl. 17:19
Karin Westerlund blev student från Karis-Billnäs gymnasium och Axel Falck blev student från Brändö gymnasium.

studentexamen. Hur har vårens studenter tagit det att de inte får fira en ordentig dimission? Vi pratade med Karin Westerlund från Karis och Axel Falck från Helsingfors. 27.5.2020 kl. 09:40
Klientkontakterna har ökat med en ungefär en tredjedel under de senaste månaderna, många nya klienter har tagit kontakt.

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48
Bengt Norrlin är en av dem som skött strömningen av gudstjänsterna från Pedersöre och Jakobstads kyrkor. Nu strömmas gudstjänsten från Esse.

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06
Jari Heikkilä är kaplan i den finska församlingen i Väståboland.

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28
Viking Norrbäck med sitt dragspel.

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34
– Jag är kvinna, människa, mamma, präst, maka – jag har många roller. Styrkeidrottare är bara en bland dem.

styrka. I skolan blev Salla Romo mobbad för sin storlek. När hon började styrketräna hade hon inget särskilt mål. Två år senare kunde hon kalla sig Finlands tredje starkaste kvinna. Den styrkesportande prästen har hittat det hon är född att göra, och önskar att andra skulle få uppleva detsamma. 21.5.2020 kl. 13:23
Eva Frantz är uppvuxen i Helsingfors men bor idag i Esbo.

deckardrottning. Hur gör en deckardrottning med mingelskräck? Hon vågar mingla fast hon är hur rädd som helst. 20.5.2020 kl. 14:15