Att det politiska partiets utspel om att lägga ner de svenska skolorna med den vackert klingande motiveringen att de ghettoiserar oss svenskspråkiga är betydligt mindre skojig är en annan femma.
Vad är tvåspråkighet i Finland? undrar de femton skribenterna i boken. En av dem som bidrar är förre ärkebiskopen John Vikström. Personligt målar han upp bilden av en bypojke från en genomsvensk bygd. Inte anade han väl när han plitade på korrespondenskursen i finska med faderns hjälp att språket en dag skulle bli hans arbetsredskap i ordets tjänst, som ärkebiskop för en tvåspråkig kyrka.
Trots att Vikström nådde ända dit erkänner han sitt tvivel. Fastän han har bevisliga och skriftligt dokumenterade kunskaper i det andra inhemska språket är det inte hela sanningen. Det finns något bortom språk som handlar om mer än kunskap.
Färdighet och identitet, väljer John Vikström att kalla det. Något som med ännu rakare kurvor handlar om ”att kunna” eller ”att vara”. Och det är inte samma sak, blir aldrig samma sak. Också de som kan – har färdigheten – tvingas välja eller väljer ofta självmant den ena språkliga identiteten. Den blir deras ”att vara”.
Den som bortser från kopplingen mellan identiteten och språket är också den som gör de felaktiga slutsatserna, ”samma på svenska”. En liknande koppling fick enligt Vikström i tiderna politikern Viljami Kalliokoski att undra varför det inte gick att ha en svensk psalmbok som var en direkt översättning av den finska systerpsalmboken. Enklast så, väl? Men så är det inte, inte så enkelt. I all synnerhet inte med det som djupast rör vårt innersta – våra känslor, det som är svårt att uttrycka i ord överhuvudtaget, vår tro .
Det är också i kopplingen språk – identitet som den verkliga smärtpunkten i språkdebatten i det här landet blir synlig. Att finskspråkiga ska behöva lära sig svenska för att ge 280 000 finlandssvenskar service håller inte som argument i längden.
Det är ett argument som visserligen också innehåller sanningar men som bygger ensidigt på kopplingen språk – färdighet. Den kunde faktiskt kanske lösas på andra kreativa sätt?
Men identitetskopplingen, den smärtar. Och de krafter som aktivt vill motarbeta den delen väljer att satsa all kraft på färdighetsbiten. Få av dem som till exempel läst franska klagar över att det var så väldigt lite de hann lära sig på några år.
Att man nosar på svenskan, om än den känns svår och kanske förblir obegriplig, helt enkelt därför att den hör till den nationella identiteten att vara finländare – det är dit vi borde komma.
Språk är både vara och kunna
20.06.2012
Det är ett lustigt sammanträffande att releasen av debattboken Kära hurri! råkar sammanfalla med språkutspelet på samlingspartiets kongress i Uleåborg. Rena marknadsföringsvinsten för förläggaren, kan man tycka.
May Wikström
Förr var jag yngst, nu äldst. När hände det?
ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00
Han skrev boken om gospelns guldår
gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesuspopens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00
Berättelserna lever kvar i väggarna
INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32
Camilla Ekholm vald till domprost i Borgå
domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52
Kyrkomötet: Konservativa frågade efter väckelsernas rättsskydd i kyrkan
KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32
Höstdagarna 2025: Gemenskap fortfarande det viktigaste
HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30
Svenska enheten KCSA ser ut att överleva reformen vid Kyrkostyrelsen
kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54
Lyssna på Susanna Sandells nyskrivna dopsånger på svenska
musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42
De förlorade sin dotter Laura – men mitt i det nattsvarta mörkret kom Jesus in i deras liv
sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18
Jakobstadsherde har sagt upp sig – ”Jag har fått en ny kallelse”
KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22
”När vi försökte få henne till skolan kröp hon upp i sängen och försökte göra sig så liten som möjligt”
SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro.
29.10.2025 kl. 13:20
Väckelserörelser åker ut – friare för församlingarna att styra kollekterna
KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44
Matteus märker av en förändring – kyrkan är i ropet och kristen tro är inte längre något pinsamt
unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29
Biskopens son lämnade in besvär om tjänst vid domkapitlet
BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58
Rasmus Forsman: ”Programmet ska bidra med en tanke som får någon som inte är så kyrkvan att tänka till lite”
radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman.
27.10.2025 kl. 09:42
Mest läst
- ”När vi försökte få henne till skolan kröp hon upp i sängen och försökte göra sig så liten som möjligt”
- Jakobstadsherde har sagt upp sig – ”Jag har fått en ny kallelse”
- Far och son i samma korridor
- Kyrkomötet: Konservativa frågade efter väckelsernas rättsskydd i kyrkan
- Camilla Ekholm vald till domprost i Borgå
”Förstår inte hur Gud kan använda det här”
MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26
Niilo Pesonen ny kanslichef för kyrkan
kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58
”Det finns ett sug efter kyrkliga traditioner i Estland”
ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15
Kyrkomötet vill att kyrkan fortsätter begrava
Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36
Godhet skriker sällan, den viskar – det är lätt att missa det goda hos någon
betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























