Migrationen finns i vårt dna

02.10.2018
LEDARE. Abraham gjorde det. Mose likaså. Rut hör till skaran. Maria och Paulus kan räknas in. Alla var de exempel på den migration som den mänskliga rasen präglas av, då och nu.

Abraham bröt upp mot en nystart, inte bara personligen, utan för ett helt släkte. Rut lämnade sitt folk för att inlemmas i ett nytt och bli anmoder till en av deras största kungar. Paulus höll på att lida skeppsbrott i en hård nordostlig storm på Medelhavet. Maria flydde för livet via Gazaremsan undan en galen massmördarkung. Hon var inte ensam på den färden. Också Jesus från Nasaret började sitt liv som asylbarn.

Bibelns enorma väv av berättelser om Människan löper parallellt med den stora berättelsen om Gud. Den är en studie i migration över tusentals år och av tusentals skäl.

Folk har flytt, flyttat, bytt språk, seder, livsstil och religion, bytt familjer och till och med namn i en oändlig räcka. De har rest för livets skull, barnens skull, trons skull. Främlingskapet är inget främmande för det mänskliga. Snarare är det ett nedärvt drag hos människan, som verkar vara disponerad att bryta upp – av längtan, lust, kärlek, rädsla, hunger, fattigdom eller nöd.

Följaktligen är det de kristna kyrkornas plikt att slå vakt om främlingens människovärde och skydd överallt i världen. Under en internationell konferens med deltagare från både katolska kyrkan och Kyrkornas världsråds medlemmar skrevs nyligen ett manifest som tar avstånd från xenofobi, marginalisering och stigmatisering av flyktingar och migranter i kraftiga och konreta ordalag.

”När nationella strömningar tar sig uttryck i politik som förnekar människovärdet hos dem på flykt, eller rentav i vägran att hjälpa dem i deras svåraste nödlägen, är kyrkan på avvägar om den blir medlöpare.”

En kristen kyrka har inget att göra med den typ av nationella strömningar som undergräver människovärdet hos främlingen i landet.

När sådana tar sig i uttryck i politik och åtgärder som förnekar människovärdet hos dem på flykt, eller rentav vägran att hjälpa dem i deras svåraste nödlägen, är kyrkan på avvägar om den blir medlöpare. Det enda riktiga är också att ta kraftigt avstånd från alla osunda teologiska strömningar som är inne på att göra skillnad mellan människor.

Rasism är synd och inkompatibel med kristen tro, både på individplan och satt i system, slår dokumentet fast. All rasism förnekar det grundläggade vittnesbördet om att varje människa är skapad till Guds avbild, och att alla tillhör samma familj.

Gud är helig. Människan Guds avbild.

Tydligare och enklare än så kan det inte sägas.

Men det behöver definitivt göras.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00