Om föräldraskap

27.09.2018
INKAST. Innan vi fick barn visste vi hurudana föräldrar vi ville bli.

Vi skulle bli de där lugna och pedagogiska föräldrarna som resonerar med barnen framför godishyllan när det inte är lördag, som kommer iväg i tid på morgonen utan mutor, och som får barnen att borsta tänderna och krypa ner i säng utan att höja rösten. Men som Stefanies mor brukar säga: ”Förr hade jag inga barn och många principer. Nu har jag många barn och inga principer”.

Principer är en fjärran lyx då man står i matbutiken och tvååringen ligger på golvet och gallskriker. Eller vid den evigt återkommande striden om tandborstning/grönsaksätning/påklädning/avklädning/trycka-på-hissknappen-först. När du står i hallen kl. 7.48 och räknar minuterna som tickar iväg medan barnet ska hoppa 5 gånger till från trappan och sen pussa alla 14 mjukisar hejdå minst två gånger, är det därför lätt att falla in i det som vi vill kalla för ”ett Machiavelliskt föräldraskap” – att tänka att ändamålet helgar medlen.

Plötsligt ramlar hoten ur munnen, och ibland även mutor i form av russinaskar och spel på mammas eller pappas telefon. Barnen lyder; man hinner till jobbet. När vi kommer hem ljuger vi om huruvida soppan innehåller lök (det gör den, och även röda linser och spenat, men soppan är mixad så de syns inte) och att lördagsgodiset är slut (det är det inte). Machiavelli står alltid beredd att komma till undsättning för att garantera familjefriden.

”Förr hade jag inga barn och många principer. Nu har jag många barn och inga principer.”

Men vad kostar det egentligen att söka hjälp av Machiavelli? Vad gör det med relationen mellan oss och barnen? Vad gör det med barnens självkänsla?

Det machiavelliska föräldraskapet är inte plan A, för vi tror inte att det gör något uppbyggligt med våra barn. Men det är så svårt att be Machiavelli att lämna vårt hem ifred, för hur skulle vi få familjepusslet att hålla om han försvann?

Vår ringa förhoppning är att våra barn kan göra det som vi gjort med våra föräldrar. Vi hoppas att våra barn en dag förlåter oss. Våra föräldrar, precis som de flesta andra föräldrar, gjorde säkert så gott de kunde utifrån de förutsättningar och kraftresurser de haft (som barn hade vi tur på det viset). Vi förstår nu att det inte alltid fanns tid eller kraft för att resonera med ett argt och grinigt barn. Nu när vi har våra egna barn är alla tvister slutligen glömda.

Tills (och om) våra barn vill förlåta oss, kommer Machiavelli att påminna oss om den väg som vi inte alltid lyckas gå. Vi vill så gärna mota honom vid dörren, och sålunda bli de föräldrar som vi önskar att vi kunde vara för våra barn. Men tyvärr vet vi att Machiavelli även i fortsättningen kommer att vara en ovälkommen gäst i vårt hem. Det är vår stora sorg, och för barnen en stor last.

Fredrik Portin och Stefanie Sandbacka-Portin

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00