Genom att ställa frågan ”bidrar detta till att skapa gemenskap?” kunde man göra en grov men effektiv inventering av kyrkans verksamhet. Jag tar bara ett exempel – de människor som ser tillbaka på en tid när de var aktiva i församlingens ungdomsarbete som något positivt minns en varm gemenskap. De som har mörka och traumatiska minnen minns ett sammanhang där det aldrig var nog att bara ha det bra tillsammans, det krävdes alltid något mer, något andligt.
Frågan om gemenskapens plats i kyrkan är avgörande inte minst på grund av att kyrkan äger en unik ”gemenskapsmaskin”, nämligen gudstjänsten, som i dag ofta går på tomgång. Motorn är i gång, men ingen gemenskap skapas, kanske för att man glömt bort vad maskinen ska användas till.
Handlar inte gudstjänsten om att tillbe Herren? Precis, men vi tillber en Gud som vill bli tillbedd genom att vi låter oss formas till ett folk. Det är därför gudstjänsten inleds med en syndabekännelse, eftersom sann gemenskap måste bygga på att vi är ärliga med varandra om vem vi är. Det är därför gudstjänsten avslutas med en måltid (med eventuell efterfest på kyrkkaffet), för det är när vi äter tillsammans som vi ser att vi hör ihop.
Vi lever i en värld där kravet på att vara en självständig individ ofta uppfylls i form av djupt ensamma människor. Gemenskap av alla de slag är därför något mycket värdefullt i vår tid. Men kyrkan har givetvis en strävan efter en särskild typ av gemenskap, nämligen gemenskap som överskrider de gränser vi människor skapat för att hålla ordning i vår värld.
Det här är inte lätt men kyrkan måste försöka om hon ska vara trogen sin Herre. Är det möjligt för tonåringar att ha gemenskap med pensionärer? Är det möjligt för medelålders människor födda i Finland att ha gemenskap med personer med invandrarbakgrund? Det skulle i så fall inte bara vara potentiellt livsförändrande gemenskaper för alla involverade. Sådana gemenskaper skulle framför allt vara den konkreta (om än bristfälliga) bild av Guds rike som Jesus grundade sin kyrka till att vara.
Kyrka som gemenskap
31.05.2012
Vad skulle hända om kyrkan verkligen gjorde skapande av gemenskap till kärnan i sitt liv? Små men avgörande förskjutningar. Kyrkan består av gemenskaper redan nu men ofta uppfattas detta vara sekundärt i förhållande till något högre syfte. Mer och mer ses kyrkan (och ser sig kyrkan?) som en serviceproducent som bistår människan med hennes ”andliga behov”. Det kan man förstås göra men då är man inte kyrka i kristen mening.
Patrik Hagman
Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05
Varför säger du inte förlåt? Säg förlåt.
URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42
Ett gott råd: ”Bara du måste vara nöjd med dig”
ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström.
4.2.2026 kl. 12:27
”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen.
3.2.2026 kl. 17:34
Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54
Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårdsföreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06
Känslorna tar över då kyrkans fastigheter säljs – det visar erfarenheterna från Jakobstad och Borgå
fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
För landets kristna minoritet växte oron när Assadregimen föll i Syrien
syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32
Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?
KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52
Kyrkoherden byts i Vanda svenska – Kristian Willis återvänder inte efter pappapausen
kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06
Ett mål, 60 volontärer, 200 hungriga småstadsbor
MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00
Mest läst
- Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
- Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
- Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
- Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
- ”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
Eva Kuhlefelt var litteraturforskare och flyktingaktivist – och nu diakon: "Min väg till kyrkan var lång"
diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00
Skådespelaren Cecilia Paul: ”Jag vill inte längre förminska mig”
PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras.
14.1.2026 kl. 10:12
Två vigdes till präst och två till diakon
VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39
”Jag var så ung, jag förstod inte ens att mamma kunde dö”
PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00
Ett levande musikliv är Korsholms varumärke – varje vecka kommer 135 människor till församlingen för att musicera
musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























