Ett hem med möbleringsförbud

17.07.2018
LEDARE. Nedervetil församling kämpar tappert med att hitta lösningar för sitt fuktskadade församlingshem.

Fördomsfritt har man också riktat blickarna mot den viktigaste byggnaden av alla i boet – den korsformade gula träkyrkan från 1700-talet, med plats för drygt 500 personer. Tillsvidare ser det inte ut som om initiativet att hitta fungerande kombinationer skulle bära längre än till ett hopp. Det trots att kyrkostyrelsen insett att församlingarna snart (redan) står inför en ohållbar situation i uppdraget att både förvalta kulturskatter och se till att de har vettiga verksamhetsutrymmen för dagens snitt.

Historien är inte bara ett ankare som gör församlingen till en självklarhet i sin omgivning, den är också en boja med en farlig tyngd. En kyrka är enligt kyrkolagen underkastad byggnadsskydd om den är uppförd före 1917. Samtidigt som församlingen är ålagd att underhålla den, har de ingen rätt att möblera om hemma utan kyrkostyrelsens och museiverkets lov – och det sitter rätt hårt åt. De gamla kyrkorna byggdes inte enbart för att fungera utan också för att imponera. De var syntesen av förhållandet mellan kyrka och regent. Kyrkorna till exempel längs med Kungsvägen skvallrar om regenternas makt och resurser, både under svenskt och senare ryskt herravälde. Dessa byggnadsmanifestationer är visserligen oerhört kära för sin hembygd –men också ohyggligt dyra för en församling att förvalta och underhålla. Ju mer sekulariseringen tilltar, desto svårare blir det för en landsortsförsamling att få underhållet för en kulturhistoriskt värdefull kyrka att gå ihop med en daglig verksamhet som också handlar om löner och diakonikassa. Ännu svårare blir klämman för avfolkningsbygderna. När skattebetalarna flyttar bort hjälper det inte så mycket att utskrivningstakten är låg.

”Vägen till cafévrå på läktaren eller köksö i flygeln är lång och alltför skrutinöst övervakad.”

År 2014 hade Svenska kyrkan redan sålt 55 kyrkor. Hos oss är det fortfarande rätt ovanligt. Biskopen för Kuopio stift Jari Jolkkonen är ordförande för en arbetsgrupp som Kyrkostyrelsen har tillsatt med uppdrag att grunna på hur församlingarna bättre kan använda sig av de kyrkobyggnader de har. Det kan vara känsligt, menar Jolkkonen, som ändå tror att församlingsborna fattar att spindelväven snabbt kväver en församling som inte vågar förändra. Ändå, som Nedervetilexemplet visar, är förändringströsklarna kanske högre på annat håll än hemma. För ett par decennier sedan lättades trycket för en del kyrkor, så att de kunde bygga så kallade brudrum, ibland med möjligheter till kaffekokning och toalett.

Men vägen till cafévrå på läktaren eller köksö i flygeln är lång och alltför skrutinöst övervakad. Risken är att kyrkor förfaller till oanvändbarhet i stället för att förändras med församlingens behov. Det är fatalt. Församlingens uppgifter, så som de beskrivs i kyrkolagens första paragraf, handlar trots allt om att möta levande människor och förkunna levande tro – oberoende av väggar och ramar.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47