Invandraren ska visas kärlek

16.05.2012
Vad är du för ras? frågade fiskförsäljerskan. Vi samtalade utanför vår dörr på tredje våningen, dit hon burit upp en så full med barracudor. Åtminstone sa hon att de spetsiga fiskarna var av den sorten. – Jag är från Finland. - Alltså syd-Frankrike? svarade hon. – Nej, från Norden, Finland. - Jaja, från Schweitz, men vad är du för ras, ville hon än en gång veta. Jag berättade att jag är kristen, kanske det var det hon menade med sin fråga om ras. – Har ni muslimer i ditt land? undrade hon. Vi fortsatte våra diskussioner om ras och tro, men att jag inte skulle vara välkommen i hennes land kom aldrig på fråga. I hennes land, Senegal, är gästfrihet ett honnörsord. Gästfriheten innesluter familjemedlemmar, grannar, vänner, främlingar och invandrare av alla raser. Också invandraren som inte köper hennes fula, men säkert goda, fiskar.
– Vi måste var mer strikta med våra gränser, det är där alla våra problem börjar, ropade president Nicolas Sarkozy inför valet i Frankrike. Lyckligt-vis kan åtminstone inte han stänga gränser i Europa, han fick inte fortsatt förtroende för en andra period som president. Kalla, främlingsfientliga vindar blåser över Europa. Vi vill inte ha invandrare i våra länder. De tar våra arbeten. De stör oss. De lever på våra pengar.

Jag blir sorgsen i mitt hjärta då jag läser om invandrarnas problem i Finland, i Frankrike och överallt i Europa. Tillsammans med min man lever vi just nu i ett fattigt land där man i tusentals år tagit emot invandrare och främlingar. Kulturens smältdegel har skapat en atmosfär av acceptans och respekt. Man kan leva som vit finländare bland mörkhyade senegaleser utan att bli utpekad, utfryst eller tillsagd att inte använda senegalesernas resurser. Inte ens nu när matsituationen är svår höjs röster för att utlänningarna, som inte bara är européer utan asiater eller från övriga Afrika, bör åka hem så att maten räcker bättre. Nej, man delar med sig av det lilla man har.

Invandring är inget nytt fenomen. Redan i början av Bibelns böcker stöter vi på invandrare. I 2 Mosebok 22:21 står det: ”En invandrare får du inte kränka eller förtrycka.” Inte mycket att tolka, budskapet är klart och tydligt. Längre fram i Gamla testamentet kan vi läsa om Gud som är gudarnas Gud … som älskar invandraren och ger honom mat och kläder. ”Även ni skall visa invandraren kärlek” ( 5 Mos 10:17 ff).

Visa respekt, förtryck inte och visa invandraren kärlek. Dagordern är klar. Att påminna makthavarna och dem som bär ansvar för vårt samhälle och våra länder om de här enkla men klara buden är en av våra uppgifter.
På samma gång måste vi komma ihåg att jag och du, vi enskilda människor, är en del av samhället. Alltså gäller det också oss. Inte bara nyvalda presidenter och riksdagsmän utan också oss fiskförsäljerskor och vanliga dödliga.

Ann-Katrin Store

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00