1918

21.03.2018
LEDARE. Presidentens nyårsuppmaning att begrunda händelserna 1918 kan tolkas så att det är dags att ta fram ett gemensamt narrativ.

Åtminstone ärkebiskop Kari Mäkinen har gett uttryck för tanken som ”kanske är omöjlig, men berättelsen måste vara gemensam för bägge sidor”. Det finns en uppsjö material, forskning, litteratur, pjäser och anteckningar att plocka ur. Detaljer som visar att man på bägge sidor kunde se människan bakom den rådande hatretoriken. På trettio orter slöt röda garden och vita skyddskårer ”nonaggressionsavtal” med varandra.

Att händelserna 1918 har många namn är inget fel. När det gäller de stora linjerna ser forskarna det finländska krigandet allt mer som en del av världskriget, med flera historiska förlopp som går på varandra. Kriget skapade många nya stater som Finland, och de flesta drabbades av revolution med marxistiska förtecken.

Kan ett nytt narrativ till och med ge politisk kredit åt båda sidor? Självständigheten måste erkännas av omvärlden, och hos oss var det Lenin och hans bolsjeviker som stod för det viktigaste erkännandet. Ett understatement var att den röda sidan satte igång ett uppror efter bolsjevikiskt mönster. Men bara en dryg månad senare slöt Lenin fred med det kejserliga Tyskland, vilket gav landet fria händer i Finland. Den vita sidan gick in för ett Finland med tysk kung och en framtid i tyskt ledband. Sedan kollapsade Tyskland och Finland stod fritt och erkänt.

Att det var tyska trupper som erövrade huvudstaden har sin betydelse. Professionella trupper strider mot en fientlig armé tills den ger upp. På den norra fronten bekämpade den vita armén civila upprorsmän och behandlade dem därefter.

Narrativet kan inte begränsas till kriget våren 1918. Det finns ett före och ett efter.

För prick 100 år sedan erövrade den vita sidan Tammerfors i krigets avgörande slag. Mindre än ett år senare genomfördes det fria Finlands första kommunalval med lika rösträtt. I Tammerfors fick arbetarrörelsen majoritet.

Detta trots att krigets mest traumatiska period, med de katastrofala förhållandena i fånglägren, inträffade mellan slaget och valet.

Finland hade under tolv år utvecklat en fungerande politisk administration. Centrala lagar som åtta timmars arbetsdag stod färdiga, men stoppades av tsaren. Strax efter kriget kunde de genomföras och mer än så.

För många vita som i sitt frihetskrig hamnat i rollen som vakter och bödlar var det en traumatisk upplevelse. Det finns forskare som säger att stegen mot välfärdssamhället, med jordreform och annat, gick relativt smärtfritt på grund av den kollektiva skammen bland de vita. Fast långt ifrån alla.

Rolf af Hällström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00