Lärkkulla riskerar att förlora upp till en fjärdedel av sin finansiering.

Nytt lagförslag hotar kristna folkhögskolor: ”En del svenska skolor måste lägga ned verksamheten”

FOLKHÖGSKOLOR.

Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi.

26.2.2026 kl. 15:47

En lång rad folkhögskolor kan råka illa ut som ett resultat av regeringens nedskärningar i den fria bildningen i och med ett nytt lagförslag som ska förnya landets integrationsutbildning.

Som det nu är styrs statsandelarna direkt till läroinrättningarna. Från och med nästa år koordineras integrationsutbildningen av ­Arbets- och näringsministeriet och de nya sysselsättningsområdena i samarbete med kommunerna.

– Vi kommer att tappa ungefär en fjärdedel av vår finansiering som ett resultat av denna reform, säger Juhani Jäntti, rektor för Lärkkulla folkakademi i Karis.

Kommunerna övertar ansvaret för att upphandla all integrationsutbildning nästa år. Hur det ska gå till med krympande statsandelar och sinande finansiering förblir oklart.

– Jag har regelbunden kontakt med mina kollegor vid andra folkhögskolor. Så här dystra och uppgivna stämningar har det inte varit under hela den tid jag har jobbat i branschen, säger Jäntti.


Vissa skolor kan försvinna

Vissa svenskspråkiga folkhögskolor ligger riktigt risigt till. Enligt uppgifter från Österbottens
Tidning kommer Kristliga folkhögskolan Kredu i Nykarleby att förlora 55 procent av sin finansiering, vilket hotar skolans fortsatta existens.

Samma dystra nyheter drabbar även Evangeliska folkhögskolan i Vasa som tappar 54 procent av sina inkomster. Svenska Österbottens folkakademi i Närpes tappar 43 procent och Norrvalla folkhögskola förlorar 41 procent av sin budget. En stor del av de svenska folkhögskolorna har en kristen värdegrund.

– Vi har ett fungerande samarbete med Evangelisk-lutherska kyrkan som beställer utbildningspaket och kurser av oss, säger Jäntti.

Omkring åtta procent av Lärkkulla folkakademis kursutbud har en koppling till kyrkans beställningar.


Splittrad och tvehågsen regering

Frågan om folkhögskolornas framtid sår split inom regeringen.

– Situationen är utmanande. Reformen är en direkt följd av en skrivning i regeringsprogrammet. Folkhögskolorna gör ett viktigt integrationsarbete. Vi har inom regeringen varit måna om att understryka vikten av att folkhögskolornas integrationsutbildning ska tryggas och vi lyckades uppnå en del förbättringar under processens gång, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP).

Enligt preliminära uppgifter kommer regeringen att skära ned budgetanslagen för integrationsutbildningen med minst 30 miljoner euro.

– Det är en generell uppskattning, men det är tills vidare öppet var vi landar. Remissrundan tog nyss slut. Jag hoppas att så många remissinstanser som möjligt har gett rikligt med utlåtanden så att vi har argument för det fortsatta arbetet, säger Adlercreutz.

Regeringen har ställt som mål att upp till en tiondel av alla invandrare ska integreras på svenska. För närvarande uppgår den svenska integrationen endast till 1 procent. En övervägande del av den svenska integrationsutbildningen sköts av landets svenskspråkiga folkhögskolor.

– Det föreligger en risk att den lagproposition som nu är på remissrunda strider mot regeringens mål att 5–10 procent av alla nyanlända invandrare ska integreras på svenska, medger Adlercreutz.

Kulturminister Mika Poutala (KD) svarar Kyrkpressen via e-post att Kristdemokraterna vill trygga den fria bildningen genom att ge reformen en övergångstid på två år och därtill bevilja ett budgetanslag på 1,3 miljoner euro till de svenskspråkiga folkhögskolorna och ett understöd på 573 000 euro till de finskspråkiga folkhögskolorna.

”På det här sättet skulle vi stärka aktörerna inom den fria bildningen och deras möjligheter att erbjuda integrationsutbildning i en modell där arbetskraftsmyndigheterna står för organiseringen av tjänsterna”, skriver Poutala till Kyrkpressen.


Dråpslag för fria bildningen

Lagförslaget ska överlåtas till riksdagen i sommar.

– Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska i vårt land. En del svenska folkhögskolor måste troligen lägga ned verksamheten på grund av reformen, säger Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi.

Ser du en risk för att ni måste avveckla er kristna värdegrund som ett resultat av alla nedskärningar?

– Nej. Den kristna värdegrunden kommer att bestå. Kyrkan har inte meddelat om minskade beställningar av utbildning hos oss.

Enligt Kyrkpressens källor pågår nu planer på fusioner mellan flera aktörer inom den fria bildningen i Svenskfinland för att mota Olle i grind.

I väntan på att dessa planer blir verklighet förbereder sig de kommunala aktörerna i västra Nyland på en segsliten fördelning av knapphet för att upphandla integrationsutbildning nästa år.


Tuffare krav och mindre pengar

– Vi anser att lagförslaget är dåligt för den fria bildningen. Lagen skapar onödig byråkrati och försvårar kontinuitet. Vi har i likhet med våra grannkommuner uppskattat den integrationsutbildning som Lärkkulla folkakademi står för, säger Petra Theman, stadsdirektör för Raseborg.


Kommer kommunens pengar att räcka till för att finansiera integrationsutbildningen nästa år?

– Statsandelarna kommer inte att räcka till för att finansiera samma omfattning och nivå på den utbildning som vi har haft hittills. Staten kräver mer och ger mindre pengar. Det blir ett stort bortfall, säger Theman.

Hon får medhåll av kollegan Karin Ljung-Hägert som basar för stadens integrationstjänster.

– Som det nu är får cirka 70 procent av våra kunder sin integrationsutbildning via den fria bildningen. Folkhögskolorna är jätteviktiga för hela regionen. Statsandelarna kommer inte att ha öronmärkta pengar för integration. Jag befarar att pengarna inte kommer att räcka till, säger Ljung-Hägert.

Lärkkulla folkakademi uppmanar beslutsfattarna att lyfta blicken.

– De invandrare som har integrerats på svenska i västra Nyland väljer oftast att stanna i regionen. Det här borde beslutsfattarna förstå, säger Jäntti.

Text: Mikael Sjövall


klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50