”Du ska gifta dig med någon du kan tänka dig att skilja dig ifrån”

Äktenskap.

Det finns en koppling mellan sex och bön. Gräset kanske faktiskt är grönare på andra sidan. Det finaste i vårt liv kan vi inte kontrollera. Bland annat så tänker Emma Audas om äktenskapet.

13.10.2025 kl. 13:21

Emma Audas är präst och har även i många år forskat i och skrivit om kyrkans syn på äktenskapet. Men hon har också haft otaliga vigselsamtal med par som ska gifta sig, och diskuterat inte bara kärlek utan också pengar, otrohet och förväntningar.

– Jag tycker att kyrkan lätt fastnar i att låta våra svar diktera samtalet. Jag har tänkt på vilka frågor, tankar och aningar ett liv i en relation väcker, och försökt ge välgrundade svar med en kristen utgångspunkt.

Så föddes boken 42 teser om äktenskapet. Kyrkpressen betar av några av dem.


Tes 5: Du kan bara älska den du inte behöver.

– Det är ju en rolig tes just för att den är så utmanande och utmanar också mig själv, säger Emma Audas.

Hon tror att det finns en frihet i kärleken som vi ibland har varit slarviga i att se vikten av.

– Det är en relation som kan vara befriad från ett direkt beroendeförhållande, och därför finns det ett utrymme att upptäcka en kärlek som kan handla om att vilja den andra mer än jag behöver den. Sedan står det inte i konflikt med att jag tycker att det är fint att vi lever så sammanflätade liv att vi i praktiken behöver varandra och kanske har en gemensam ekonomi.

Det är det krampaktiga behövandet hon ifrågasätter.

– Det kan finnas en omognad i oss som gör att vi vill höra att den andra behöver oss, kanske för att vi då känner oss oumbärliga, vilket kan göra oss trygga i att den andra kommer att stanna kvar. Men behovet av trygghet är överskattat – och ofta direkt destruktivt.


Det finns en koppling mellan sex och bön, båda kräver intimitet, säger Emma Audas. FOTO: MATILDA AUDAS




Tes 6. Dejting lär dig fel saker.

Tesen om dejting börjar med en fiktiv dejt mellan Emma Audas och hennes man. Det var en dejt som aldrig ägde rum eftersom de lärde känna varandra som kolleger och vänner. Den poäng hon vill göra är att dejtinglivet kapar folk i bitar på ett sätt som kan vara kontraproduktivt – nu hade hon ju ingen dålig dejt med sin man, men istället har hon en livskamrat med underbara egenskaper som hon aldrig hade upptäckt på en dejt.

– I dejtingkulturen förstärks vi som konsumenter, som kunder som ska utvärdera en vara. För 20 år sedan var jag 18 och ville hitta någon, och om det dök upp en ny person i mitt liv och den personen var singel, då var det bara den människan jag just då funderade kring.

Men i dagens dejtingklimat har vi åtminstone illusionen att vi har väldigt många att välja bland.

– Då får vi bilden att vi kan lägga ihop ett pussel av perfekta egenskaper, och att det kan bli bra om vi lyckas lägga ihop dem. Allt det här handlar om att kontroll ska göra oss lyckliga och fixa våra liv. Men jag tror att de flesta av oss har erfarenhet av att det viktigaste och finaste i våra liv beror på det vi inte kan kontrollera.


Tes 7: De fem kärleksspråken riktar din uppmärksamhet fel.

Nästan alla av oss har någon gång läst om kärleksspråk som gåvor, gärningar eller uppmärksamhet. Men Emma Audas påminner om att det finns viktigare fokus än hur vi uttrycker kärlek. Jane Austens hjältinnor brukade tycka att det var viktigt att männen de älskade hade god karaktär.

Så tänker också Emma Audas, och nämner som exempel förmågan att kunna ”lida väl”.

– Det är intressant att vi idag tittar på personlighet och egenskaper mest på en ”tycker om att campa”-nivå.

Hon tror att karaktär är viktigt.

– En människa med god karaktär brukar kunna förhålla sig klokt till livet, utanför relationen. Det tror jag vi har underskattat. Vi tror att vi får bra relationer för att vi jobbar på relationen. Jag tror att vi får bättre relationer när vi fungerar som människor, när vi mår bra, när vi håller på med meningsfulla saker utanför relationen. Det är ofta när vi har ett missnöje med våra liv som våra relationer blir ansträngda, för då tycker vi att relationen ska lösa något. Det har den aldrig haft möjlighet att kunna leva upp till.


Tes 8: Du ska gifta dig med den du vill skilja dig ifrån.

Den här tesen handlar om att man i förälskelsens stund också ska fråga sig om just den här personen är någon som skulle vara en människa man kan ha att göra med mitt i en skilsmässotvist.

– Där är vi ju olika, men en del av oss kan ju verkligen attraheras av egenskaper som är fruktansvärda när de inte är satta att gynna mig. Det kan låta ytligt, men jag menar det också på ett djupare plan. Många kvinnor kan exempelvis dras till någon som de får känna att de får ta hand om. Det kickar igång omsorgssidan av en. Men det är inte alltid så lätt att skilja sig ifrån en sådan person – eller ha barn vecka-vecka med en sådan person.


Tes 15: Äktenskap ska vara lite obekväma.

– Ja, och igen handlar det om trygghet. Om den andra känner sig otrygg inför något vi vill, behöver eller tycker är det vanligt att hen reagerar med ilska, tystnad eller förakt. Men det är ofta ett uttryck för ”nu vet jag inte exakt var jag har dig, och det skrämmer mig”. Då gäller det att stå ut med skavet och våga stå kvar, utan att direkt försöka göra den andra trygg.

Hon tänker att äktenskapet är en skola i kärlek och därmed en skola i självuppoffring.

– Allt handlar inte alltid om mig, men inte heller om oss. Också i diskussionen om samkönade äktenskap är frågan inte primärt vem som ska ha rätt till hurdan njutning, utan vem som ska ha rätt till självuppoffring, till att överlåta sitt liv till att sätta någon annan före sig själv. När vi lär oss älska, när vi älskar, är vi en del av Guds räddningsplan för världen. Det är ingen liten sak om vi nekar någon att få vara delaktig i det.


Tes 26: Gräset kan vara grönare på andra sidan.

Vi har alla fått höra att gräset inte är grönare på andra sidan. Många gånger. Men Emma Audas vill tala sanning, och hon menar att man faktiskt kan passa väldigt mycket bättre ihop med en partner än med en annan.

– Traditionellt har budskapet kanske varit att det går att leva bra med nästan vem som helst om vi bara är duktiga. Ibland lever vi tillsammans så att vi gör varandra illa, och då behöver det inte alltid vara så väldigt dramatiskt eller våldsamt eller missbruk eller svek.

Det här har hon upplevt som en förbjuden tanke i kyrkan.

– Det är så mycket i överlåtelsetanken som bygger på att inget blir bättre av att man avslutar en relation och gör något annat. Jag menar inte att det inte finns någon sanning i det, men när så många människor har en erfarenhet av att ett uppbrott kan vara livgivande, då måste vi som kyrka också våga prata sant om det. Fast det är lite obekvämt.

Hennes egen uppfattning är att man inte kan rangordna äktenskap baserat på kronologi.

– Många frånskilda som levt i sitt andra äktenskap mycket längre än i det första kan känna: Hur länge ska det här andra vara för att det ska ses som mitt primära?


Tes 41: Det är bra att vara dålig på sex – och på bön.

Det finns en koppling mellan sex och bön – det är nånting man har tänkt genom hela kyrkans historia. Redan i Höga Visan och i Psaltaren gestaltas ett samband mellan mellanmänsklig åtrå och längtan och den längtan som människan har efter Gud – och som Gud har efter människan.

– Här tänker jag att det finns något spännande att upptäcka, nånting mer än bara något sexpositivt och hurtigt.

Hon menar att vi också i äktenskap kan ha sex på ett sätt som besparar oss verklig intimitet. Vi kan ha sex på ett sätt som gör att vi inte behöver visa oss eller riskera att bli till åtlöje – och hon tror det är likadant med personlig bön.

– Om vi vågar be och vara uppmärksamma och vågar bli synliga så är det utmanade och kan vara tungt. Det är lättare att be så att vi inte behöver bli så synliga och utmanas i vår självbild. Jag tänker att sex och bön kanske är de områden som tydligast övar oss i uppmärksamhet. När jag är uppmärksam på en annan och den andra på mig, så kan jag kanske den vägen också bli synlig för mig själv.

Sofia Torvalds


sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37