– Jag fick själv lektioner av den lokala kantorn hemma i byn i Kungsäter i Sverige. Jag fick en nyckel till kyrkan och fick springa där och öva redan som fjortonåring. Jag är evigt tacksam för den möjligheten, säger Niels Burgmann.

Nu behövs barn och unga vid orgeln – inom tio år har var tredje kantor i stiftet gått i pension

kyrkomusik.

I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln.

13.5.2025 kl. 00:00

Det är som i den svenska 60-talsschlagern: Det strömmar skön musik / från en Mälarö­kyrka / en pojke spelar Bach en kväll när inte nån hör på.

Så verkar kantor Niels Burgmann från Mat­teus församling i Helsingfors önska att det skulle vara runtom i landet. Kyrkor kunde vara öppna för musikinstitutens elever. Kantorer kunde ge orgel- och musiklektioner.

I sitt projekt "Kyrkomusiken som kulturbärare" har Niels Burgmann ordnat med Orgeltramp-kurser där barn och unga har dykt upp. I sommar ska han vara orgellärare vid Wegelius-institutets stora sommarkurs i Karis, där är alla från tretton år uppåt välkomna, sannolikt till orgeln i medeltida Karis kyrka.

– Jag hoppas att intresse väcks redan i tonåren. Wegeliuskurserna är jätteviktiga, att man på ett läger i en vecka får umgås med en massa likasinnade som gör det man själv är intresserad av. Och får känna att man är musiker, säger han.


Det brådskar nu

Det är bråttom med att få unga människor att intressera sig för kyrkomusik, med allt det numera innebär. Annars är kantorsyrket som vi lärt oss känna det på väg att dö ut i stiftet.

För tillfället finns det totalt åtta svenskspråkiga kantorsstuderande vid de två högre utbildningarna, Sibelius-Akademin i Helsingfors eller Yrkes­högskolan Novia i Jakobstad.

– Jag fick själv lektioner av den lokala kantorn hemma i byn i Kungsäter i Sverige. Jag fick en nyckel till kyrkan och fick springa där och öva redan som fjortonåring. Jag är evigt tacksam för den möjligheten, säger Niels Burgmann.

I dag verkar det vara en hel del popuplägg med gitarr, bas och trummor som gäller. Är orgeln viktig för att hålla kyrkomusiken vid liv?

– Det ena utesluter inte det andra. Men det praktiska jobbet som kantor gör man mest med något tangentinstrument. Ju bättre man kan det, desto bättre förutsättningar har man också för att förverkliga alla stilriktningar i dagens kyrkomusik nuförtiden, allt från renässansmusik till gospel och rock, eller när man ska ta ut stämmor för en kör. Men så har man också förrättningsmusiken som måste vara bra. Kan man till exempel piano har man mycket gratis i det här yrket, säger han.


Ett lyxigt musikerjobb

Också för erfarna musiker i branschen tänker Niels Burgmann att ett spårbyte till kantors­yrket kunde vara intressant.

– Det är egentligen ett lyxigt musikerjobb. Man har en fast och trygg anställning med en månadslön som inte alls är pjåkig. Och så får man ju väldigt långt bestämma vilken musik man gör. Kantorn har huvudansvaret för musiken i församlingen.


Information om sommarkursen i Karis 23–29 juni finns på Wegeliusinstitutets webbplats mwi.fi.

Text: Jan-Erik Andelin


Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10