Kan det våras igen för Gamla testamentet?

Har man svårt med Gamla tes­tamentet kan man kanske börja med att ta itu med de olika gudsbilder som visar sig i den äldre delen av Bibeln.

Det säger Lotta Valve, ÅA-teolog, specialiserad på Gamla testamentet och universitetslektor i Joensuu i klassiska språk och exegetik för teologerna där.

En bok som teologproffsen läser men som också vem som helst kan ha nytta av är den svenska teologen Tryggve Mettingers Namnet och närvaron (1987) som också finns på nätet, säger hon.

Våld och straff stötande

Många människor har faktiskt svårt med stora delar av Gamla testamentet, som utgör mer än de första tre fjärde­delarna av Bibeln.

I Kyrkpressens bibelenkät i vintras räknade bara elva procent av dem som svarat Mose­böckerna eller Israels barns öden och äventyr som högt angelägen bibelläsning. Många, såväl allmänläsare som troende, upplevde våldet som motbjudande och skrämmande.

Man kan också kanske börja från slutet, tänker Lotta Valve. Är man inte bevandrad i GT över huvud taget rekommenderar hon den korta Predikarens bok med bara tolv kapitel, sannolikt från 200–300-talet före Kristus.

– Då kommer man att få se hur överraskande modern Predikaren är och skildrar sådant vi känner igen, tvivel och vardagsrealism, säger hon.

Har man svårt med Gamla tes­tamentet kan man kanske börja med att ta itu med de olika gudsbilder som visar sig i den äldre delen av Bibeln, säger Lotta Valve.


GT:s långa skymning

Att Gamla testamentet har börjat falla undan är en längre process. Rötterna till det går tillbaka ända till reformationen. Då började man ta avstånd från den berättelselitteratur protestanter kallar de apokryfa böckerna. Ortodoxa, katoliker, och bibelforskare kallar dem oftare de deutero­kanoniska böckerna.

– De kan vara bryggan mellan Gamla och Nya testamentet. De är mestadels från (egyptiska) Alexandria och från den hellenistiska judendomen och betraktades inte som lika värdefulla böcker som de med hebreisk bakgrund. Men de kan hjälpa oss att förstå historiska utvecklingslinjer, säger Lotta Valve.

När GT var folkets äventyrsbok

I 1800-talets Finland var det ont om böcker bland folk och många gånger var Bibeln och Gamla testamentet en källa till spännande historier, säger Lotta Valve.

I finländsk litteratur från den tiden finns många GT-berättelser under ytan till exempel i Aleksis Kivis berättande. Komedin Socken­skomakarna (1864) baserar sig på apokryfa Tobits bok och Romanen Sju bröder (1870) innehåller många anspelningar på Gamla testamentet. Mika Waltaris bestseller Sinuhe egyptiern (1945) har tagit intryck av och citerar till och med Predikarens bok.

I populärkulturen tror Lotta Valve att starkare kristna traditioner i USA och det starka judiska inflytandet i nöjesindustrin kan ha bidragit till att roman- och filmtitlar som Öster om Eden (1952) eller Tjänarinnans berättelse (Handmaid’s Tale, 1985), full av gammal­testamentliga namn, går hem, säger Lotta Valve.

Blinkningar till gammaltestamentliga teman har hon hittat till och med i humorserier som Simpsons eller Family Guy. I början av 2010-talet såldes video­spelet The Binding of Isaac (Binda Isak) i den mörka vuxen­genren roguelike i fem miljoner exemplar. I spelets intrig kommer en mamma som först bara sitter och ser på tv på att försöka mörda sitt barn, precis som i upptakten till berättelsen om Abraham och Isak.

Vad de samtida med Jesus tänkte

Vid Åbo Akademi arbetar Antti Laato som professor i gammaltestamentlig exegetik och judai­stik. Sitt första intresse för mera djupgående bibelläsning fick han tillsammans med kompisar som hemma i Åbo – utmanade av en marxistisk ateist som sade sig läsa igenom Bibeln en gång varje höst.

– Vi ville inte vara sämre och började läsa Bibeln i en klubblokal vid Tavastgatan och kallade oss ”Hämis-förbundet”; förbundet var en nyckelterm i Gamla testamentet där man lovade saker och ting, säger han.




– När jag började studera ansåg många forskare att förhållandet mellan Gamla och Nya testamentet var konstgjort. Men det har förändrats radikalt, säger Antti Laato.

Många judiska bibelforskare betonar nu att GT-tolkningar i Nya testamentet motsvarar vad vi hittar i tidiga judiska texter.

– De första kristna var judar. De började inte tolka Gamla testamentet från scratch. De hade sina förebilder och viktiga teman som de hela tiden bollade med, säger Antti Laato.

Till det bidrog också de berömda Qumran-texterna som hittades 1947, men som i sin helhet publicerades för allmänheten först 1992. De gav också världen en ny bild av tolkningslinjerna i historien.

– Narrativet i Nya testamentet är inte att man började hata Moseböckerna och offerlagarna. Utan man tänkte att de påminner om att också Kristus har gett sitt offer. När Paulus kom till Jerusalem gick han tillsammans med två bröder som trodde på Jesus till templet och offrade enligt Mose lag, säger Antti Laato.

Vad tänkte Luther om Gamla testamentet?

– Luther var augustinermunk. De brukade läsa igenom Psaltaren på två veckor och Luther praktiserade det här i hela sitt liv. Jag har räknat att han måste ha läst igenom hela Psaltaren tusen gånger. Så psalmernas fromhet och språkbruk började liksom leva för honom.

Nattvarden är ett här och nu

Det är snart påsk. För Antti Laato blev sambandet mellan Gamla testamentets påsk och den kristna påsken ett ett-plus-ett som blev två.

– Det var en aha-upplevelse. För vad gör judarna i sin sedermåltid, i haggadan? De tackar Gud och resonerar ”om du Gud, helgat varde ditt namn, inte skulle ha befriat våra förfäder ur Egyptens träldom, då skulle vi fortfarande, våra barn och våra barnbarn, vara i Egypten som slavar. Men du befriade dem; du har befriat oss.”

– Det är inte bara en historisk åminnelse, utan någonting aktivt här och nu. I liturgins historia betyder det att det som Jesus gjorde en gång är här och nu, närvarande.

Nattvarden instiftelseord om ”det nya förbundet i mitt blod” fallet också in i begreppet som det förekommer i Jeremia bok kapitel 31.

– Gud ger syndernas förlåtelse som gåva till sitt folk och påverkar med sin ande så att man kan leva enligt Guds vilja. De två centrala sakerna utvecklar Nya testamentet sedan i olika riktningar, säger Antti Laato.

Det viktiga har skrivits i lugn och ro

Våldet i Gamla testamentet behöver man också öva sig att läsa och tänka kring, säger Antti Laato.

– Börja läsa Gamla testamentet och gå framåt fast det är svårt, för att få en helhetsbild. Speciellt nu kring Ukrainakrisen blir det klart hur vi i krissituationer också har behövt Guds hjälp och bett att Gud ska bevara och skydda och ge oss seger så att vi inte ska förintas.

De texter som spelar en stor roll i Gamla testamentets teologi är ofta författade i fredstid, säger Antti Laato.

– Man började samla de här texterna började man utveckla hermeneutiska regler, säger Antti Laato. Hur ska man betona de här texterna? Vilka är centrala? Och så har man i lugn och ro funderat över Guds väsen, vad Gud vill ge oss och hur han vill leda sitt folk.

Vad är för dig den viktigaste punkten där Gamla och Nya testamentet går ihop?

– Episoden med Emmausvägen, där Jesus förklarar för lärjungarna vad som hade hänt under påsken. Det visar väldigt bra hela den grundinställning de första kristna hade till Gamla testamentet. Vad hade hänt? Och så börjar man se kopplingen till alla Gamla testamentets löften om den kommande frälsningen – och då faller också allt annat på sin plats.