Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

"Frälsningsvissheten är central i själavården hos Martin Luther"

LUTHERFORSKNING.

Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver.

14.2.2023 kl. 09:00

Martin Luther och 1500-talet intar en speciell plats hos Leif Erikson. Som pensionär har han fortsatt att forska i Luthers skrifter och i höst gav han ut en vetenskaplig bok,

Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst, på 330 sidor.

– Jag har forskat av eget intresse och för att hålla hjärncellerna i funktion, säger Leif Erikson.

– Intresset för Luther bottnar i min uppväxt i den evangeliska rörelsen där reformatorn alltid stått högt i kurs.

Under studietiden valde han dogmatik och det har han inte ångrat.

– Jag tycker att Luther har ett oförtjänt dåligt rykte. Han sa ju vissa dumma saker, till exempel om påven och om judarna. Men det mesta har skrev och predikade var god själavård – också Katekeserna.

I sin forskning har han gått igenom Luthers viktigaste skrifter och översatt en del av den finländska internationelle uppmärksammade Lutherforskningen till svenska för att göra den mer tillgänglig i de övriga nordiska länderna.

– Forskningen handlar om hela bredden: evangeliet och det kristna budskapet och hur det delas ut i förkunnelse, dop, nattvard, bikt och bön.

Enligt Erikson finns det finns ännu områden inom Luthers teologi att forska i. Och i sin egen forskning har han förvånats över hur stor plats frälsningsvissheten får i Luthers teologi.

– Att ha frälsningsvisshet innebär att man blir viss om att man är ett Guds barn när man litar på Guds löften i ordet och sakramenten.

– För Luther är tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd. I klostret var han oviss och försökte leva upp till kraven. Han kom framåt en bit men så föll han. Han var olycklig tills han läste Romarbrevet 1:16–17. Då klarnade evangeliet: Jag får tro på Guds nåd, ha frid med Gud och visshet i hjärtat fast jag inte lyckas uppfylla alla kraven.

Det typiska för Luthers själavård var att han betonade det objektiva, det vill säga Kristi verk som gäller alla människor.

– Han berättar det pedagogiskt och säger att Kristus dog för alla – också för dig. I dopet gäller dess löften och i nattvarden att Kristi kropp och blod är för dig utgivet och utgjutet.

Luther talar om två slag av frälsningsvisshet: den objektiva som visar att Guds ord och löften står fast, och den personliga som han vill att vi ska få del av.

– Man behöver hålla fast vid den objektiva för att få den personliga. Men vissheten är inte statisk. Så var det inte ens för Luther. Ibland står paradisets portar öppna men man tvivlar på att Gud kan förlåta och att nåden räcker. När man tvivlar kan det hjälpa att be, läsa och lyssna till Guds ord.

– Du kan också gå till bikt. Den hör ihop med själavården. Med handpåläggning får man förlåtelse av Gud genom den person som tar emot bikten. Även här förankras vissheten i det objektiva.

Han säger att Luthers teologi har en tillämpning just här och nu.

– Men jag tror inte att kyrkan alltid lyckats förmedla rikedomen i det lutherska arvet.

Det har också en psykologisk effekt att bli befriad från det man bär på.

Luther sökte en nådig Gud. Leif Erikson tror att också många av dagens människor innerst inne gör det, men man uttrycker inte sitt sökande just med de orden.

– Jag tror att människor som mår dåligt, är ensamma eller upplever att de inte räcker till på jobbet söker en nådig Gud. Ensamheten är ett problem i vårt välfärdssamhälle.

Här kommer den kristna gemenskapen in i bilden.

– Den är förankrad i treenighetsläran, Gud Fader, Son och Ande. Han skapade oss för att vi ska leva i gemenskap, inte bara som man och kvinna utan också som församling.

Redan under Luthers tid förknippade man kallelsen med att gå i kloster eller jobba på sjukhus. Idag ersätter vi klostret med att jobba i församling.

– Luther utvidgar det här. I Första Mosebok läste han att Gud skapade människan till sin avbild, gav oss i uppgift att bilda familj och råda över jorden. Det betyder att jag får vara Guds medarbetare och hjälpa till att göra samhället och arbetsplatsen lite bättre också när jag sliter med arbetsuppgifter jag inte alltid tycker om.


Man brukar säga att vår arbetsmoral är ett lutherskt arv. Kan Luthers teologi befria oss från något som egentligen har bundit oss?

– Uttrycket att Luther sitter på vår axel och ger oss dåligt samvete om vi inte är flitiga ska man ta med en nypa salt. Visst var arbetet viktigt för Luther, men det var också viktigt för honom att helga vilodagen, koppla av, äta, dricka och umgås med vänner.

Erikson säger att den stränga arbetsmoralen kommer från reformert håll. Alltså från dem som var med Luther i början men gick egna vägar. En av dem var Jean Calvin som verkade i Schweiz.

– Han ansåg att man kan bli viss om sin salighet bara man arbetar flitigt och sköter sitt andliga liv väl. Det ekonomiska välståndet i Schweiz har ett visst samband med det. Enligt Calvin kan du ana dig till att du är på rätt väg om du sköter ditt andaktsliv, går i kyrkan och arbetar. Det schweiziska bankväsendet är en frukt av det.


Du nämnde Luthers dåliga rykte när de gällde judarna. Ändrade han inte åsikt?

– Det svängde från och till. Han var inte antisemit utan det handlade om att han var besviken på judarna som inte erkände Kristus, utan rentav smädade honom. Han hoppades in i det sista att de skulle vända sig till Kristus. Luther godkände inte att judarna skulle dödas. Det fatala var att Hitler och hans kompanjoner hänvisade till några av Luthers skrifter när de började förfölja judarna.



Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00