– För hundra år sedan sjöng man överallt. Man sjöng när man jobbade, man sjöng i hemmen – sången var en naturlig del av samhället.

När människor sjunger tillsammans synkroniseras hjärtrytmen

KÖRSÅNG.

Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift.

2.1.2025 kl. 16:17

I hela Norden minskar körsång både i kyrkliga och profana sammanhang.

– Den nedåtgående trenden är inte unik för Borgå stift, säger Pia Bengts.

Pandemiåren har haft en särskilt stor inverkan på ungdomar och ungdomskörer.

– De som blev isolerade i början av tonåren har förlorat en del av sin sociala förmåga. Många unga umgås nu digitalt, via de många olika kanaler det finns.

Pia Bengts talar om vikten av att ha kontakt med sin egen röst.

– För hundra år sedan sjöng man överallt. Man sjöng när man jobbade, man sjöng i hemmen – sången var en naturlig del av samhället. I dag har vi inte samma utrymmen där sång är en självklarhet. Digitaliseringen gör också att vi sitter framför datorer och pratar genom en maskin med andra människor.

Det här påverkar vår kontakt med den egna rösten.

– Förmågan att tala för 20 personer i ett rum utan mikrofon försvagas, eftersom man inte använder sin akustiska röst på samma sätt.

Vår röst är en del av vår personlighet.

– Man kan få ett trauma för livet om någon säger: ”Du kan inte sjunga, var tyst.” Sådana kommentarer kan förstöra en människas relation till sin egen röst.


Bli du med din röst

Bengts ser en viktig möjlighet för kyrkan att stärka människors kontakt med sina röster.

– Vi i kyrkan har en utmaning och en möjlighet att skapa rum för sång. ”De vackraste julsångerna” är ett bra exempel på hur kyrkan kan samla människor kring musiken, och koncept som babyrytmik är ett utmärkt sätt att inte bara få föräldrar och barn att sjunga tillsammans, utan också uppmuntra sjungandet i hemmet.


Barnens rätt till sång

Hon nämner också att barn, särskilt små, ofta har en naturlig och spontan relation till sång:

– Alla barn sjunger spontant när de är små, tills de kommer upp i skolåldern. När de leker, sjunger de, och det är något fantastiskt som vi borde stödja och bevara.

Röstanvändningen försvagas i samhället av flera olika orsaker.

– I Sverige satsar man stort och brett nu på barnens rätt till sång. Man pratar om barnens ”rösträtt”.

Å andra sidan betonar Pia Bengts vikten av körsång för äldre människor:

– När man blir äldre är det viktigt att sjunga. Dels för den sociala samvaron, men också för att man hålls mentalt piggare. Det är ganska krävande att sjunga, för man ska lära sig sången, man ska läsa texten, man ska kunna följa dirigenten. För äldre människor är körsång viktigt och en utmärkt sysselsättningsform.


Kartlägger musikverksamheten

Just nu håller Pia Bengts på med att kartlägga musikverksamheten i Borgå stift. Arbetet är inte klart.

– Man ser en nedåtgående trend. Men med tanke på hur dramatisk pandemin var är det inte en väldigt dramatisk förändring, säger hon.

Siffrorna ökade något fram till 2020, då pandemin slog till.

Bengts hänvisar till Kyrkomusikförbundets statistik över vuxenkörer, främst kyrkokörer.

– 2023 ser vi en viss återhämtning – i Borgå stift fanns 75 körer med sammanlagt 1 202 sångare. Men det är fortfarande en nedgång jämfört med tiden före pandemin.

– I Borgå stift finns dock fler körer än vad som syns i den statistiken, eftersom inte alla körer är anslutna till förbundet, säger hon.

Hon tillägger att det också finns andra typer av vuxenkörer inom Kyrkosångsförbundet samt mindre, fristående sånggrupper i församlingarna.

– Barn- och ungdomskörerna ingår inte heller i Kyrkosångsförbundets statistik.

Christa Mickelsson


TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22