– För hundra år sedan sjöng man överallt. Man sjöng när man jobbade, man sjöng i hemmen – sången var en naturlig del av samhället.

När människor sjunger tillsammans synkroniseras hjärtrytmen

KÖRSÅNG.

Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift.

2.1.2025 kl. 16:17

I hela Norden minskar körsång både i kyrkliga och profana sammanhang.

– Den nedåtgående trenden är inte unik för Borgå stift, säger Pia Bengts.

Pandemiåren har haft en särskilt stor inverkan på ungdomar och ungdomskörer.

– De som blev isolerade i början av tonåren har förlorat en del av sin sociala förmåga. Många unga umgås nu digitalt, via de många olika kanaler det finns.

Pia Bengts talar om vikten av att ha kontakt med sin egen röst.

– För hundra år sedan sjöng man överallt. Man sjöng när man jobbade, man sjöng i hemmen – sången var en naturlig del av samhället. I dag har vi inte samma utrymmen där sång är en självklarhet. Digitaliseringen gör också att vi sitter framför datorer och pratar genom en maskin med andra människor.

Det här påverkar vår kontakt med den egna rösten.

– Förmågan att tala för 20 personer i ett rum utan mikrofon försvagas, eftersom man inte använder sin akustiska röst på samma sätt.

Vår röst är en del av vår personlighet.

– Man kan få ett trauma för livet om någon säger: ”Du kan inte sjunga, var tyst.” Sådana kommentarer kan förstöra en människas relation till sin egen röst.


Bli du med din röst

Bengts ser en viktig möjlighet för kyrkan att stärka människors kontakt med sina röster.

– Vi i kyrkan har en utmaning och en möjlighet att skapa rum för sång. ”De vackraste julsångerna” är ett bra exempel på hur kyrkan kan samla människor kring musiken, och koncept som babyrytmik är ett utmärkt sätt att inte bara få föräldrar och barn att sjunga tillsammans, utan också uppmuntra sjungandet i hemmet.


Barnens rätt till sång

Hon nämner också att barn, särskilt små, ofta har en naturlig och spontan relation till sång:

– Alla barn sjunger spontant när de är små, tills de kommer upp i skolåldern. När de leker, sjunger de, och det är något fantastiskt som vi borde stödja och bevara.

Röstanvändningen försvagas i samhället av flera olika orsaker.

– I Sverige satsar man stort och brett nu på barnens rätt till sång. Man pratar om barnens ”rösträtt”.

Å andra sidan betonar Pia Bengts vikten av körsång för äldre människor:

– När man blir äldre är det viktigt att sjunga. Dels för den sociala samvaron, men också för att man hålls mentalt piggare. Det är ganska krävande att sjunga, för man ska lära sig sången, man ska läsa texten, man ska kunna följa dirigenten. För äldre människor är körsång viktigt och en utmärkt sysselsättningsform.


Kartlägger musikverksamheten

Just nu håller Pia Bengts på med att kartlägga musikverksamheten i Borgå stift. Arbetet är inte klart.

– Man ser en nedåtgående trend. Men med tanke på hur dramatisk pandemin var är det inte en väldigt dramatisk förändring, säger hon.

Siffrorna ökade något fram till 2020, då pandemin slog till.

Bengts hänvisar till Kyrkomusikförbundets statistik över vuxenkörer, främst kyrkokörer.

– 2023 ser vi en viss återhämtning – i Borgå stift fanns 75 körer med sammanlagt 1 202 sångare. Men det är fortfarande en nedgång jämfört med tiden före pandemin.

– I Borgå stift finns dock fler körer än vad som syns i den statistiken, eftersom inte alla körer är anslutna till förbundet, säger hon.

Hon tillägger att det också finns andra typer av vuxenkörer inom Kyrkosångsförbundet samt mindre, fristående sånggrupper i församlingarna.

– Barn- och ungdomskörerna ingår inte heller i Kyrkosångsförbundets statistik.

Christa Mickelsson


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34