Biskoparna är kritiska till Israels respons på Hamas blodiga terror.

Velar kyrkan inför krigen kring Israel?- två biskopar svarar

ISRAEL-PALESTINA.

Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken.

22.11.2024 kl. 16:36

Vid det årliga Israel-Palestinaseminariet i Tapio­lan seurakunta i Esbo blev det i augusti 2023 en ordväxling som fortfarande ger ringar på vattnen.

I ett slags man-mot-man med höjda pekfinger möttes biskopen i Kuopio stift Jari Jolkkonen och de finländska Israelföreningarnas ordförande Risto Huvila från den lokala pingstkyrkan.

Den palestinsk-jordanska lutherska kyrkans biskop Munib Younan var där, likaså Palestinas ambassadör; Huvila undrade varför man talar så mycket om palestiniernas mänskliga rättigheter när de inte ens själva har sett till att hålla regelrätta val i Palestina på över 16 år.

Biskop Jari Jolkkonen, vars stift har en vänkyrka i den palestinsk-jordanska kyrkan och dess drygt 2 000 medlemmar, for i sin tur ut mot Huvila – som han i dag för Kyrkpressen tycker kom in i samtalet von oben.

”Den kristna sionism du står för är en apart­heidpolitik som inte har någon plats i mitt stift, och om det kommer an på mig, inte i vår kyrka!”, sade Jari Jolkkonen 2023.

"Kristna sionister har inget slutmål för Israel."

”För komplicerat att uttala sig”

Fyra månader senare anföll palestinska Hamas den 7 oktober byar i Israel. Invällande al Nukhba-krigare dödade och sårade över 4 000 personer och kidnappade 250.

Några veckor senare svarade Israel med massiv militär styrka i Gaza. Operationen pågår fortfarande ett år senare; flera Hamasledare har dödats och eliminerats.

För Finlands evangelisk-lutherska kyrka och för många andra i västvärlden blev konflikten än mer svårtydd.

– Hamas attack var förfärlig och ska fördömas i skarpaste ordalag. Men Israels hämnd­aktioner har också varit överdimensionerade och orimliga, säger biskop Jari Jolkkonen.

Efter några vädjanden om snabb fred den första månaden har de flesta kyrkor varit rätt så villrådigt tysta.

– Vi hade planer på ett uttalande men insåg att det blir för komplicerat. Om inte USA:s påtryckningar på Israel biter, varför skulle de lyssna på finländska lutherska biskopar …? säger Jari Jolkkonen.

”Nya frön av hat”

– Hamas attack var avskyvärd och i den dödades över tusen personer. Men nu har 40 000 människor dödats i Gaza och över 100 000 skadats, säger biskopen i Esbo Kaisa­mari Hintikka.

– Omkring 650 000 barn har inte fått gå i skola på ett år, med allt vad det betyder. Gaza, där livet redan tidigare var utsiktslöst, har jämnats med marken. Vad nyttar det till? Vi sår bara frön till mera hat.

Kaisamari Hintikka är en av landets internationellt mest erfarna biskopar efter uppdrag bland annat vid Lutherska världsförbundet i Genève.

Till årsdagen av 7 oktober-massakern gjorde hon i år tillsammans med ärkebiskop Tapio Luom­a­ och Tomi Järvinen från Kyrkans Utlandshjälp ett uttalande som i huvudsak krävde aktivare steg av Israel för fred.

Kyrkans medieapparat hann dock inte med i skeendena, så de tres vädjan om ”bestående fred i Mellanöstern” hann inte ta ställning till Irans omfattande missilattack på Israel kort två dagar innan – ett anfall av en annan fullvärdig FN-stat.

Den humanitära sidan av kriget borde man som kristen hur som helst ta hänsyn till, anser Kaisamari Hintikka.

Är kyrkan försiktig för att så centrala sällskap i kyrkan som Israels vänner eller Kristdemokraterna är pro-Israel?

– Varför tänker du att de är ”centrala sällskap” i kyrkan? Kanske de bara är de mest högljudda.

"Det här ger Kyrkornas världsråd ett pinsamt skimmer."

”Ny antisemitism i kyrkorna”

Vid den kristna lobbyorganisationen European Coalition for Israel (ECI) i Bryssel är dess finlandssvenska grundare Tomas Sandell kritisk till världsekumenikens och Kyrkornas världsråds avoga inställning till Israel.

– Hintikka kommer från en miljö som sedan en konferens i Durban 2001 har arbetat för att bojkotta, sanktionera och sälja ut ägande i Israel. Kyrkornas världsråd har haft svårt att anta IHRA-konventionen mot antisemitism, vilket ett 40-tal länder redan har gjort. Det ger rådet ett pinsamt skimmer, säger han.

”Kristna sionister har ingen målbild”

Biskoparna Hintikka och Jolkkonen anser båda att det viktigt att diskutera vidare med de kretsar de betecknar stå för kristen sionism.

– De har ju ingen bild av vilket slutmål Israel ska ha. Antingen ska palestinierna bli andra klassens medborgare i Israel med sämre mänskliga rättigheter. Eller så ska de fördrivas till grannländerna, vilket är etnisk rensning, säger biskop Jari Jolkkonen till Kyrkpressen.

Tomas Sandell anser att resonemanget speglar en okunskap om både problematiken och alternativen. Själv tror han mest på en enstatslösning, där palestinierna förblir kvar i området med självstyre eller autonomi inom Israel.

– Statsvetenskapen har många modeller. Schweiz eller Åland är bara några, säger han.

ECI bygger enligt Tomas Sandell inte sin verksamhet på den Israelbild som till exempel många evangelikala kristna i USA har.

– Vi bygger inte på apokalyptiska visioner. Sionismen bygger i all enkelhet på judarnas rätt till en egen stat med självbestämmanderätt; om Guds trofasthet till sitt folk, på förbundstanken.

Biskop Jari Jolkkonen säger att ingången i frågan borde vara de 170 000 palestinska kristnas, de som själva ”står i kläm mellan Israels myndigheter och Hamas som hotar bränna deras kyrkor”.

– De är de som en gång var urkyrkan. Märkliga, omstridda tolkningar av profetior i Gamla testamentet kan inte lösa dagens problem. Det funkar inte. Och kristna i Palestina har väl i så fall del av samma löften? Då ska vi väl inte vända dem mot våra systrar och bröder? säger Jari Jolkkonen.

Jan-Erik Andelin


relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56