Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.
Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

Ingen ensamrätt på att vara Kyrkan

ekumenik.

Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund.

– Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet

8.12.2020 kl. 17:05

Hur de evangelisk-lutherska församlingarna i Helsingfors talar om sig själva utåt – namnet "Kyrkan i Helsingfors" och uttryck som "Helsingforsbornas kyrka" i kampanjtext – har väckt besvikelse bland andra kyrkor och församlingar som verkar i Helsingfors.

Baptistpastor Jani Edström hör till dem som uppmärksammat det här. Han berättar att han blev kontaktad av människor som kände frustration över att saker som flera gånger påtalats i det ekumeniska samarbetet fortsätter dyka upp i nya former.

– Det finns en diskrepans mellan Evangelisk-lutherska kyrkans officiella ekumeniska linje och det som händer på lokalplanet, säger Edström, som har lång erfarenhet av det ekumeniska arbetet, bland annat från en period som Ekumeniska rådets generalsekreterare.

Han har märkt att också många lutherska präster reagerat på samma sätt på hur deras kyrka valt att marknadsföra sig. Att använda namnet "Kyrkan i X" är inte unikt för Helsingfors.

– En av ekumenikens viktigaste principer är det lokalekumeniska – att kyrkan är vi kristna på samma ort, påpekar Edström.

Att då välja ett namn som exkluderar i sin inklusivitet rimmar inte med över 100 år av ekumenik och de goda relationer som råder mellan kyrkorna.

– Jag tror ju inte det ligger någon illvilja bakom det här.

Det handlar mer om att man helt enkelt bara ser sitt eget perspektiv – något speciellt majoritetskyrkorna lätt råkar ut för, anser han.

Han påpekar att kritiken i en sådan här fråga kan ses som ett uttryck för att vi i Finland har goda ekumeniska relationer.

– När det fungerar bra vill man att det ska fungera ännu lite bättre.

Frågar vad alternativet skulle vara

– Är det okej att vi för våra teologiska diskussioner ut till människor, när vi egentligen ska möta dem med evangeliet? frågar Stefan Forsén, direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid Helsingfors kyrkliga samfällighet.

Han försvarar samfällighetens val att använda namnet "Kyrkan i Helsingfors" med att de när de i tiden utvecklade sitt varumärke sett saken från medlemmarnas synvinkel, inte ur en teologisk vinkel.

– I alla de undersökningar som vi har gjort har vi konstaterat att våra medlemmar i främsta hand inte tänker på att de är medlemmar i en viss församling, utan de tänker att de hör till kyrkan.

– I det sammanhang där vi diskuterar på ett teologiskt plan, för ekumeniska diskussioner, är det klart att vi inte har något problem med att tala om att vi är en evangelisk-luthersk kyrka.

Hans erfarenhet är att "evangelisk-luthersk" inte säger människor i allmänhet något.

– Hittills är det ändå så att merparten av de som bor i Helsingfors tänker på de evangelisk-lutherska församlingarna som kyrkan. Vi får också ta stryk för allt det som människor säger "i kyrkans namn".

På riksnivå används ändå Ev.luth. kyrkan i Finland.

– Kyrkostyrelsen har inte på samma sätt ett behov av att möta församlingsmedlemmar som vi har. Kyrkostyrelsen betjänar församlingarna och stiften i första hand. Där är det kanske helt okej att man i sitt material lyfter fram det på ett annat sätt.

Forsén säger att han har förståelse för att det här är en fråga som väcker känslor, men frågar samtidigt vad alternativet skulle vara.

– Menar man verkligen att vi borde gå ut med "Helsingfors evangelisk-lutherska församlingars kyrkliga samfällighet"? Det är inte fråga om att vi skulle skämmas för vad vi är utan det är en fråga om vad som är användbart. Kommer någon med ett bra förslag kunde vi kanske överväga det.

Emelie Wikblad


På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00