Laura Serell är församlingspastor i Jomala församling. Just nu längtar hon efter att få vara i svampskogen. Hennes tips: ta med en termos kaffe till svampskogen och ta en utomhusfika.

Tro är att bära varandra

betraktat.

Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud?

6.10.2024 kl. 14:06

Inte kommer väl Messias från Galileen?

Det är en av frågorna som ställs i dagens evangelietext. En fråga som visar på en förståelse för den kontext en själv lever i.

Den diskussion, eller snarare argumentation, som vi får ta del av i evangeliet är knappast alltför olik de diskussioner vi för idag på det offentliga planet, men också i våra egna sammanhang. Jag funderar på om inte detta fenomen alltid varit något som kommit i vägen för tro för många av oss? Både på Jesu tid och nu.

Kan känslan av att inte räcka till avskräcka oss från att tro? Känner vi att vi inte är tillräckligt pålästa, att vi inte kan eller vet tillräckligt? Vi har kanske inte läst hela Bibeln, kanske inte läst bekännelseskrifterna eller gått i kyrkan annat än på jul, om ens då.

Kan vi då tro? Eller är vår tro ”good enough” även om vi inte vet och kan?



Det är då jag tänker på den lame mannen som bärs inför Jesus, eller snarare halas ner. Där den lame mannens vänner bär honom till den plats där Jesus är och bryter upp taket för att föra fram sin vän inför Herren.

Kanske är tro också något kroppsligt? Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud.



Jag har en god vän som brukar säga att man ska börja med att gå i kyrkan, så kommer nog tron sen. För väntar man på att man ska börja tro och sedan gå i kyrkan så kommer det knappast bli något av det hela.

Jag tror att tro är att bära varandra, också då vi själva inte kan gå. Tro är att våga lita på att Gud bär också när det brister för mig, när det brister för oss.

Franciskus av Assisi lär ha sagt att vi ständigt ska predika evangelium. Och om det är nödvändigt ska vi använda ord.

Då vill jag tro att tro, att predika evangelium, är att bära varandra. I bön, i gemenskap. På samma sätt som en förälder bär sitt barn, som ett sorgefölje bär den avlidne till den sista vilan. Så får vi bära varandra och bli burna av Gud.

Laura Serell är församlingspastor i Jomala församling.


baptism. För drygt två år sedan tog Ida-Maria Björkqvist ett steg i tro och sade upp sin fasta tjänst på Yle för en tidsbestämd projektanställning inom baptistsamfundet. Gud svek henne inte. Nu leder hon hela samfundet. 13.4.2026 kl. 13:14

religionsundervisning. Ekumeniska Rådet i Finland, som representerar kristna kyrkor och samfund säger nej till undervisningsministeriets förslag om ett gemensamt åskådningsämne. 10.4.2026 kl. 16:08

HETS MOT FOLKGRUPP. Päivi Räsänen fortsätter efter sin HD-dom att vara en front­figur för dem som anser att hets- och hatpratslagarna i Europa är skadliga. 9.4.2026 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. I år är det dags för ett nytt församlingsval. Själva valet sker först under hösten 2026, men i församlingarna har förberedelserna redan rullat igång. Här och där dyker affischer upp med kyrkans logo och en uppmaning om att göra sin röst hörd. Men vad är det egentligen vi ska rösta om – vad är församlingsvalet? 24.3.2026 kl. 15:35

kyrkoherdeval. Domkapitlet i Borgå har ledigförklarat hela fem kyrkoherdetjänster i stiftet, meddelar domkapitlet. 7.4.2026 kl. 12:26

IKONER. Pandemin i början av 2020-talet blev en parentes som förde in många på nya spår i livet. Musikern Frank Berger i Sankt Karins började måla ikoner. I dag är det hans lilla veckoandakt – på Arbis. 4.4.2026 kl. 10:00

historia. Museipedagogen Martin Backman-Witting sammanfattar 1800-talets firande på påsklördagsnatten i ett ord: röjigt. Han har undersökt påsken i allmogekulturen. 1.4.2026 kl. 19:01

PÅSKMAT. Inför påsken tipsar Mikaela Björk om att bjuda på enkla soppor, tända ett ljus och se städning som kroppsbön. – Att ha en massa fina rätter är inte vad det handlar om. Man kan lägga en ren duk på bordet, plocka undan och tända ett par ljus. 31.3.2026 kl. 18:05

PÅSKMAT. Mikaela Björk älskar att laga mat! Det är en passion som länge var ett yrke, som sen behövde bli fritid igen. – Jag bearbetar mycket medan jag lagar mat. För mig är det en form av tillbedjan. 1.4.2026 kl. 11:09

lidande. När Stefan Vikströms son begick självmord kolliderade hans kristna tro med en brutal verklighet. Han tvingades justera den. Idag känner han mest tröst när han tänker på Jesus, som också konfronterades med orättvisa och ondska. 31.3.2026 kl. 08:00

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Jockum Krokfors, MKV:s verksamhetsledare, ser den lidande kyrkan som en förebild för oss i väst. 30.3.2026 kl. 17:12

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

sexuella minoriteter. Den sex år långa processen efter en tweet mot pride avslutades med lindriga dagsböter. 26.3.2026 kl. 09:21

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

laestadianer. Första mötet efter krisen med pastorsinstallationen i ett bönehus i Larsmo uppges ha varit "sakligt". 30.4.2026 kl. 15:16

kyrkoherdar. Nej, kyrkoherden måste inte vara självskriven ordförande i församlings- eller kyrkorådet. Det anser en rapport från Kyrkostyrelsen som kommer till kyrkomötet nästa vecka. 29.4.2026 kl. 14:23

Herdeval. Domkapitlet uppmanar Hangö svenska församling att välja Karl af Hällström till ordinarie kyrkoherde i Hangö, och ställer Rolf Steffansson i första förslagsrum i kyrkoherdevalet i Sibbo. 29.4.2026 kl. 11:13

religionsundervisning. – Det blir väldigt svårt att övervaka i ämnen där behörighetsgraden hos lärarna är väldigt låg, och där undervisningen också i viss mån sker utanför skolan. Utmaningarna är uppenbara. Bland annat det säger minister Anders Adlercreutz 28.4.2026 kl. 17:57

sverige. Konfessionslös religionsundervisning erbjuder elever med olika bakgrund att mötas. Samtidigt politiseras religionsämnet i Sverige. Det säger två forskare som Kyrkpressen talat med. 28.4.2026 kl. 17:34