Hela Sydamerika oroar sig för kaoset i Venezuela. Här ett solidaritetsmöte i Peru.

Luthersk, latinamerikansk och liten – så lever kyrkorna i turbulensen

LATINAMERIKA.

I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i
Venezuela och Bolivia.

17.9.2024 kl. 10:00

De är biskopar, men den termen är för katolsk för dem så de kallar sig kyrkoledare, presidente, de lutherska ledarna Freddy Choque från Bolivia och Gerardo Hands från Venezuela.

Lutherdomen i det katolskt, och numera också evangelikalt, dominerade Latinamerika är försvinnande liten.

Bolivias lutherska kyrka räknar med 10 000 gudstjänstbesökande medlemmar. Den har byggts upp på 1930-talet av amerikanska lutherska missionärer som lämnade fruar och barn i Amerika och tog båten till Chile och arbetade sig upp från kusten till bergs­landskapen i Bolivia. Där hade de den första tiden svårt med den tunna luften och var rädda för att dö, säger Freddy Choque.

"När det första missionärerna från USA drog sig tillbaka sprack kyrkan. Där lokala bolivianer tog över hade man till en början inga pengar, resurser eller löner."

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Bolivia har ett starkt fotfäste bland ursprungsbefolkningen i landet och gudstjänsterna är ofta flerspråkiga, åtminstone på spanska och aymara. Men bland lutherska kyrkor i Sydamerika är Bolivias kyrka faktiskt störst.

Missionärerna från USA drog sig tillbaka på 1970-talet och då sprack kyrkan; i den kyrka Freddy Choque själv leder tog lokala bolivianer över ledningen, till en början utan pengar, resurser eller ens löner, säger Freddy Choque.

Venezuela: Rötter i Lettland

Venezuelas evangelisk-lutherska kyrka byggdes upp på 1950-talet av tyska emigranter från bland annat Lettland och Ungern. Gudstjänstlivet har också förblivit mera ”europeiskt”. Själv har Gerardo Hands, 69, brittiska rötter.

De aktiva lutheranerna i Venezuela är bara 1 200 till antalet. Kyrkan lider dessutom av den urspårade socialistiska regim som sedan den fick makten 1999 har fört landet i fattigdom, mass­flykt och misär.

– Omkring åtta miljoner venezolaner bor redan utomlands och efter presidentvalet i somras räknar man med att ytterligare två miljoner ska lämna landet, säger Gerardo Hands.

Hans eget samfund tappar därmed också medlemmar. Många flyr av ekonomiska skäl till grannländer som Colombia och Brasilien, eller till USA. De tyska familjer som var med om att grunda kyrkan har också antingen emigrerat, eller dött ut. Kyrkan har just nu nästan inga präster, utan Gerardo Hands får jobba med att utbilda lekmän för uppgifter i kyrkan.

En av den venezolanska lutherska kyrkans fokus är kring den nationella krisen kring barnen i landet. Ofta följer de inte med föräldrarna utomlands, utan lämnas hos mor- och farföräldrar eller andra släktingar.

– Förr emigrerade högutbildade, läkare, ingenjörer, arkitekter, universitetslärare. De senaste tio åren har det varit människor från mellan- och lägre mellanskikt. De fattiga.

Varför följer inte barnen med sina föräldrar?

– De har inte råd att försörja dem utomlands. Många har tänkt sig att bara flytta bort för en tid för att kunna skicka hem pengar till familjen.

Den utbredda fattigdomen i Venezuela har också lett till att familjerna faller sönder helt och hållet och barnen blir gatubarn, dras in i kriminella gäng, droger eller blir sexuellt utnyttjade.

– Barnen är väldigt sårbara. Det är upp till oss att arbeta för att skydda och försvara dem.

Venezuela har styrts socialistiskt under presidenterna Hugo Chávez (till 2013) och sedan efterträdaren Nicholas Maduro, långt från nordiska social­demokratiska idéer om ett jämlikt folkhem. Valet i juli där Maduro blev omvald har internationellt anklagats brett för valfusk.

Bolivia: Kyrkan undviker politik

Sydamerika är en väldig kontinent. Från Gerardo Hands bas i Valencia i Venezuela till Freddy Choques kansli i La Paz i Bolivia är det tretusen kilometer rakt söderut.

De två träffas ändå årligen vid de nord- och sydamerikanska lutherska kyrkornas gemensamma ledarskonferens Col. Gerardo har besökt Bolivias lutherska kyrka; Freddy är ännu skyldig honom en svarsvisit.

– Hans kyrka är mera latinamerikansk, säger Gerardo Hands om Bolivias kyrka, vi är mera formella. De har latiniserat sin liturgi och sjunger med cuatro, den där lilla gitarren.

"För att växa måste vi evangelisera, knacka dörr, tala om för människor att Gud älskar dem. Det är så vi växer."

Också Freddy Choques Bolivia är ett land med tvära kast i politiken. Också här har kyrkan ett omfattande socialt arbete. Trots att landet har haft flera vänsterregeringar har landets senat gett erkänsla för kyrkans arbete.

– Vi befattar oss inte med politiska teman. Oberoende av vad som är höger och vänster gör vi det vi ska som kyrka, säger Freddy Choque.

I det kyrkliga landskapet arbetar den lutherska kyrkan ofta med dem som har det ekonomiskt allra knappast.

– Överklassen har alltid varit katolsk, amerikanerna har kommit med sina engelskspråkiga skolor och riktat sig till medelklassen. Och vi arbetar därifrån neråt, med landsbygden, med indigenos, ursprungsbefolkningen.

Så är det också ett av kyrkans viktiga sociala arbeten att förse byar med rent dricksvatten.

Särdrag hos Bolivias lutheraner kan Freddy Choque egentligen inte peka på. Församlingarna har olika stil, och gudstjänsterna kan vara ganska olika. En kyrkohandbok har kyrkan visserligen, men den tar man mest fram bara vid större högtider, säger han.

Kyrkan i Bolivia har 100 församlingar och etablerar också nya. Det sker för det mesta med evangelisationen först, mera sällan via socialt arbete.

– Jag skickades nyligen för att öppna en ny församling. Vi besökte stadsdelen, delade ut flyers, bjöd in kyrkan, hade någonting för barnen.För att växa måste vi evangelisera, knacka dörr, tala om för människor att Gud älskar dem. Det är så vi växer.


FAKTA: Mål för finländsk mission

  • De lutherska kyrkorna i Bolivia och Venezuela får vardera stöd av Finska missionssällskapet FMS.
  • Bolivias lutherska kyrka har omkring 10 000 gudstjänstbesökande medlemmar. FMS sänder snart en missionär, som bland andra Kyrkslätt församling stöder, till landet.
  • Venezuelas lutherska kyrka drabbas hårt av massemigrationen och har 1 200 medlemmar och stor brist på präster. FMS har deltagit i att 40 000 barn i fjol fick nödhjälp, främst mat.
  • För tillfället verkar inga finländska missionärer i länderna. Senare i år får Bolivia en finländsk FMS-missionär som stöds av bland andra Kyrkslätts svenska församling.
  • Ländernas kyrkoledare besökte Finland vid missionspartnersamtalen i Helsingfors i augusti.
Jan-Erik Andelin


sverige. Konfessionslös religionsundervisning erbjuder elever med olika bakgrund att mötas. Samtidigt politiseras religionsämnet i Sverige. Det säger två forskare som Kyrkpressen talat med. 28.4.2026 kl. 17:34

UNGA MÄN. Kyrkans arbete i det tysta har berört Lucas Lindeqvist och Bibeln som en trygg, orubblig sanning tilltalar Freddy Asplund. De faller båda två in i mönstren när forskningen tittar på boomen där allt flera unga män känner sig hemma i den kristna tron. 28.4.2026 kl. 11:41

psalmer. Då Katarina Näs skilde sig fick hon hjälp med att bära pianot till sitt nya hem. I en korsning stannade sällskapet för att vila ryggarna, och så spelade hon Blott en dag där på grusvägen, mitt i vägskälet. En tid senare fann hon ett nytt intresse: att komponera psalmer. 27.4.2026 kl. 17:10

BARNKÖRER. Nästan 300 barn stod på scenen när Barnens sångfest gick av stapeln i Trefaldighetskyrkan i Vasa den 25:e april. – Vi fick fler anmälningar än vi vågade hoppas på, säger Pia Bengts som ansvarar för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 27.4.2026 kl. 10:30

laestadianism. Installationen av två predikanter till pastorer I den laestadianska bönehusförsamlingen i Risöhäll i Larsmo väcker många frågor. Anmärkningsvärt, anser biskop Bo-Göran Åstrand som var omedveten om installationen. Inget har förändrats, anser i sin tur bönehusets ordförande Roy Tupeli. 24.4.2026 kl. 09:00

laestadianism. De andra biskoparna har dragit sina streck betydligt tajtare mot väckelserörelserna. Men ingen av dem har heller ställts inför att ett bönehus har egna prästinstallationer som nu i Larsmo. 24.4.2026 kl. 14:00

Kolumn. I mars inledde jag arbetet som kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Det känns väldigt fint och högtidligt att bli välkomnad via en installation med församlingen och biskopen på plats. Samtidigt känner jag mig lite generad – det är ju bara jag. 22.4.2026 kl. 17:26

pilgrimsvandring. När Kristina Jacobsen gick sin första pilgrimsvandring längs Jakobsleden till Santiago de Compostela var hon vresig den första veckan och fylld av glädje den sista. Nu har vandringen resulterat i musik som hon skriver tillsammans med medvandrare. 21.4.2026 kl. 13:18

diakoni. Jessica Emaus blir ny inspiratör och koordinator för diakoniarbetet i Borgå stift. Hon har sett jobbet inifrån, i både söder och norr. 16.4.2026 kl. 19:00

religion. Det här ser ut som kristendom, här hänvisar man till kristendom, men det här är inte kristendom, säger Joel Halldorf om Donald Trumps och populistpartiernas version av kristendomen. – Det hoppas jag präster och pastorer blir tydliga kring. 16.4.2026 kl. 08:41

Teologi. – Om möjligt, välsigna med ögonen, säger Erik Vikström, 84 år, tidigare biskop för Borgå stift. Erik Vikström beskriver välsignandet som en slags livsstil, något vi är framför något vi gör. 15.4.2026 kl. 20:58

Kolumn. ”Jag tänker att Gud är betydligt generösare med sina välsignelser än vad många tror och förstår.” 15.4.2026 kl. 20:51

renovering. Sju kyrkor i stiftet fick renoveringspengar ur kyrkans gemensamma rikskassa. 15.4.2026 kl. 13:04

LEDIGA TJÄNSTER. På onsdagen gick ansökningstiden ut till fyra kyrkoherdetjänster runt om i stiftet. Samtliga lediganslagna tjänster fick sökande. 15.4.2026 kl. 12:42

DATASÄKERHET. Om kyrkoherden skickar mejl och ber om hjälp med att brådskande skaffa presentkort för en uppvaktning – släng mejlet. Det är sannolikt nätfiske. 14.4.2026 kl. 15:29

biskopsval. Kyrkan tar modell från De gröna, studentpolitiken och den anglikanska kyrkan. Kommande biskopar väljs med så kallat preferensval. 6.5.2026 kl. 19:37

profilen. Göran Stenlund, 76, från Vasa är Borgå stifts mest erfarna ombud i kyrko­mötet. Vad har nio perioder innehållit? 8.5.2026 kl. 09:00

domkapitlet. Den nya prästassessorn vid domkapitlet i Borgå kommer från Esbo svenska församling. 6.5.2026 kl. 16:06

kyrkoherdar. Sättet att välja kyrkoherde väckte en oväntat livlig debatt i kyrkomötet. Flera biskopar befarade att domkapitlens roll avvecklas. Kyrkoherden är inte enbart församlingens egen tjänsteinnehavare, argumenterade så väl Lutherforskare som biskopar i debatten. 6.5.2026 kl. 15:03

Faddrar. Måste man ha faddrar när man döper ett barn? Eller kan de vara färre eller flera än två, vilket kyrkoordningen stadgar. Det beslöt kyrkomötet i Åbo på tisdagen att utreda. 5.5.2026 kl. 11:05