– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

Wilhelmina Oldmark: ”Det var svårt att förstå den oändliga nåden”

profilen.

Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt.

29.4.2024 kl. 08:00

När Kyrkpressen ringer upp Wilhelmina Oldmark befinner hon sig på färjeterminalen i Åbo på väg till Åland. Hon har varit på pastoralkurs, alltså en vidareutbildning för präster, på Lärkkulla i Karis.

– Vi pratade bland annat om utmaningarna med högmässan. Det är ganska många som tycker att högmässan, alltså en gudstjänst med nattvard, är en viktig del av kyrkan. Det finns också många präster som inte tycker att den är så viktig, visar undersökningar.


Är högmässan viktig för dig?

– Jo, jag tycker att den är jätteviktig. Dels såklart för att vi förmedlar ordet, vi talar om Gud och Jesus och möter människor i olika livssituationer. Och vi finns där man vill prata med oss. Sen är jag väl kanske lite självisk i att jag själv får ta del av en fördjupning och en stund med Gud. Det är helt klart veckans höjdpunkt.

När bestämde du dig för att bli präst? Eller har du alltid vetat?

– Jag har vuxit upp inom kyrkans verksamhet. Jag var i söndagsskolan, i barnkören och i kyrkans pysselgrupp. Min mamma var vardagskristen, men min pappa trodde inte på Gud. Han är punkare och startade Ålands första punkband. Men mamma och pappa gick i kyrkan när jag var riktigt liten, när jag var baby. De tyckte att det var så fint och lugnt i kyrkan. Sen slutade de gå – prästen stördes av mina ljud.

"Min mamma var vardagskristen, men min pappa trodde inte på Gud. Han är punkare och startade Ålands första punkband. Men mamma och pappa gick i kyrkan när jag var riktigt liten, när jag var baby. De tyckte att det var så fint och lugnt i kyrkan. Sen slutade de gå – prästen stördes av mina ljud."

– Min pappa gör musik än. Han har faktiskt gjort en sång till mig som finns på Spotify. Han skrev den när jag studerade i Örebro och hade hemlängtan.

– Min konfirmandtid var väldigt värdefull. Det var svårt att förstå den oändliga nåden. På konfirmandlägret skrev vi alla ett skriftligt prov, och efteråt fick alla prata med prästen Jon Lindeman. Tydligen var det så att jag hade alla rätt på det där provet. Om jag inte kommer ihåg fel frågade han i samtalet om jag inte vill bli präst någon gång. Jag hade olika yrkesalternativ, men händelsen blev en vändpunkt.


Vad är det bästa med att vara präst?

– Det är väl typ allt. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att inte vara präst. Det är otroligt givande. Man gör det ju inte av egen kraft. Jag känner en allt större visshet om att det jag gör är viktigt. Det beror inte på hur många som kommer till kyrkan. Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar.


Hur träffades du och din man, som också är präst på Åland?

– Jag studerade teologi i Örebro, men eftersom jag alltid har vetat att jag vill bli präst i Finland avlade jag de praktiska kurserna vid Åbo Akademi.

Det blev det mycket pendlande till Åbo. En av de många gångerna på färjan till Åbo såg hon en vagt bekant man. Fast hon inte tänkt äta på färjan fann hon sig plötsligt äta en köttbullsmåltid med mannen. Mannen hette Joakim Oldmark och kom från Sverige, men studerade teologi i Åbo.

– Han bodde i Pargas men av någon anledning var han alltid i Åbo när jag var där. Vi började chatta på nätet och snart var vi förälskade.

– Vi träffades i november. Jag åkte hem till honom i Pargas första gången i januari. Jag flyttade väl in någon gång i slutet av februari. Vi förlovade oss i början av april.

Paret träffades den 7 november 2021.

– Nästan exakt ett år senare, den 6 november 2022 gifte vi oss. Vi hade en brudmässa, med vigsel och nattvard, i Ljusterö kyrka vid Joakims föräldrars stuga.

– Det är lite lustigt att jag behövde åka till Finland för att hitta en svensk man.

Text: Christa Mickelsson


samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26