Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

"Kanske kan en ängel i fickan påminna oss om att det finns en förbindelse mellan himmel och jord"

Änglar.

Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig.

18.3.2024 kl. 08:00

Marika Salomaa öppnar dörren till keramikverkstaden i Överby, Esbo. Här finns arbetsbänkar, drejskivor och det material som krävs för att hon och hennes studiekompisar ska lära sig att göra allt de vill i keramik.

Som till exempel änglar.

– Jag nästan bor här, säger hon och tillägger att det är behändigt att hemmet ligger bara fyra kilometer ifrån – hon kan till och med cykla till Överby.

Marika Salomaa har studerat vid Överbys keramiklinje vid sidan av jobbet som HR-person vid ett försäkringsbolag. I februari ska hon tillbaka på jobb efter ett halvår av heltidsstudier – en månad av dem som utbytesstudent vid en keramikfabrik i Frankrike.

Tanken på att göra ett projekt för sin gamla hemförsamling Matteus i Helsingfors fick hon när hennes 15-åring blev konfirmerad i höstas.

– Jag plockade fram dopljuset med den trekantiga foten i trä. Jag såg på den och tänkte att den versionen kändes lite brandfarlig.

Hon spann vidare på idén och gjorde prototyper på en ljusstake för dopljus, i keramik. Men när hon bollade idén med Matteus församlings kyrkoherde Patricia Högnabba föddes en annan tanke.

– Det blev tal om människor som sörjer, och vi kom in på änglar. Jag gjorde först lite större änglar, men sen hade vi besök av en konstnär som heter Petra Innanen och som undervisar i skulptur. Jag visade mina änglar för henne och bad om tips att jobba vidare. Hon föreslog att jag skulle göra dem mindre och jag fattade precis hur hon menade. De började ändra form och fick lite mer kropp.

En ängel i handen

Hon ville att änglarna skulle rymmas i handen.

– Min tanke är att man ska kunna bära ängeln med sig, lite som en stressleksak. Jag har försökt göra dem olika för att de ska passa händer i alla storlekar.




Hennes änglar har milda färger: blek­rosa, turkost, ljusblått, beige.

– Det beror på miljötänk. Vi har gjort glasyrkartor här i skolan, och då blir snuttar över som man inte vill kasta bort. Varje ängel är brokig och personlig för att jag velat återanvända material som annars hade gått till spillo.

Har du själv någon relation till änglar?

– Inte egentligen. Men jag tänker på att keramiken är så jordnära. Jag formar dem med mina egna händer. Det är ett handarbete och det kommer från mitt hjärta.

Hon tänker att för den som har en Gudsrelation kan ängeln vara ett föremål som symboliserar förbindelsen mellan två världar.

– Jag tänker också på de ord som uttalas under jordfästningen: Från jord är du kommen.

Änglarna är gjorda av sand och lera, av jord.

Efter två påsar yllesockor

Den första gnistan till samarbetet med Matteus församling tändes när Marika Salomaa som barn sjöng i Matteus barnkör. Det var en stor upplevelse för henne att få åka på körresor utomlands med barnkören – till och med till DDR!

– Det är inte så många som kan skryta med att de varit där.

Hon minns också julkonserten där man tände ett ljus och delade lågan till följande person, tills hela Matteuskyrkan badade i det ljus som alla bar i sin hand.

– Jag var också hjälpis efter skriban, så Matteus betydde mycket för mig.

Den första gnistan till keramiken kom under coronapandemin.

– När jag hade stickat två plastpåsar med yllesockor tänkte jag att nu måste jag hitta på något annat. En väninna föreslog att vi skulle gå på keramikkurs och där började det.

Hon älskar att jobba med lera och hon har verkligen älskat studierna i Överby.

– Tidigare i mitt liv har det inte funnits utrymme för något sådant här, men nu är barnen stora och ganska självgående, och det har gjort det möjligt.

Hon lovprisar både lärarna och studiekompisarna vid keramiklinjen.

– Det har varit en sådan lycka att få vara här. Dessutom fick jag åka på Erasmusutbyte till en liten by i Frankrike och bo där för mig själv i en månad.

Nu är hon, som sagt, tillbaka på sitt jobb. Hon trivs bra och planerar inte att sadla om till keramiker på heltid.

– Men jag vill kunna jobba med keramik mer småskaligt i framtiden, och kanske ordna kurser. Att jobba med keramik är väldigt lugnande. Jag hoppas fler får pröva på hur det känns.

Text och foto: Sofia Torvalds


Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53