Studerandes välmående är alltid en viktig fråga, men just nu är den extremt viktig, säger Alexandra Eriksson. Hon sitter i styrelsen för Hankens studentkår och är socialpolitiskt ansvarig.
Nästa vecka ordnar studentkåren en välmåendevecka, och så fort pandemiläget tillåter kurser med fysisk närvaro hoppas de kunna erbjuda en kurs i psykisk förstahjälp. På kursen lär deltagarna sig hur de kan stötta en närstående som har det svårt. Efter kursen kan deltagarna välja att bli stödhankeiter.
– Stödhankeiterna är frivilliga studerande som gått kursen och som vill finnas till hands om någon känner sig ensam eller behöver prata. Det är viktigt att vi har lågtröskelverksamhet och erbjuder en möjlighet att prata med någon.
Just nu saknar studerande verkligen sina vardagliga kontakter. För dem som dessutom nyligen flyttat till en ny stad eller ett nytt land för att inleda sina studier kan ensamheten vara extra tung. De har lämnat sin familj och vänner bakom sig och restriktionerna gör det svårt för dem både att resa hem för att träffa familj och vänner och att lära känna nya människor.
– Vi försöker ordna online-evenemang, men det är helt enkelt inte samma sak som att ses fysiskt, säger Eriksson.
Många gråter
Tiina Kaaresvirta har varit studentpräst på yrkeshögskolan Metropolia sedan 2013. Hon upplever att skillnaderna är stora mellan de studerande just nu.
– Det finns de som hittat en rutin för vardagen och kan upprätthålla sociala kontakter, men det finns också de som mår väldigt dåligt och upplever stress över att behöva tillbringa så mycket tid ensamma.
– När allt händer på Zoom eller Teams uppstår inga spontana kontakter som efter en vanlig föreläsning. Det är också många som saknar att få studera i grupp.
Alexandra Eriksson vittnar om att många särskilt saknar de alldeles vardagliga kontakterna, som att hälsa på någon i matsalen, sitta i biblioteket och läsa eller ta en lunchkaffe med någon.
– Många känner också en enormt betungande oro för framtiden eller är utmattade.
Oron kan gälla både sommarjobbssökande och huruvida man får ihop tillräckligt med studiepoäng för att få behålla studiestödet.
– Det känns som om man som studerande mister en stor del av sitt liv just nu, just när man skulle vilja kasta sig ut i livet och lära sig mer om sig själv, säger Eriksson.
Medan det fanns en tydlig framåtanda när Finland gick in i undantagstillståndet för ett drygt år sedan upplever Kaaresvirta nu att många är väldigt trötta på situationen.
– Många studerande som jag samtalar med gråter och undrar om livet alltid ska vara så här.
Hon påminner om att för den som är ung är ett år en förödande lång tid.
– När man är lite äldre har man hunnit vara med om att det kommer både lättare och svårare tider i livet och att det svåra inte varar för alltid.
Foto: Pexels/Andrea Piacquadio
Kaaresvirta upplever inte att det nödvändigtvis är fler personer än vanligt som tagit kontakt med henne, men att de ämnen som folk vill diskutera med henne är annorlunda.
– Oavsett vad de går igenom finns coronan alltid med i bakgrunden. När de får möta någon som lyssnar och uppmuntrar kommer tårarna.
Studentprästerna satsar just nu extra mycket på att föra ut budskapet om att de finns, att man kan prata med dem och att de försöker hjälpa. Den själavård de erbjuder är mycket efterfrågad, och de har också startat olika vänskapsprojekt för de studerande och ordnat samlingar kvällstid via Zoom för att försöka ersätta de spontana mötena.
– Vårt mål är att människor ska kunna mötas med låg tröskel. Det känns väldigt fint att se att människor får kontakt och blir vänner.
Alexandra Eriksson upplever att Hanken gjort ett gott jobb med distansundervisningen.
– De har anpassat sig bra och snabbt – men det betyder inte att det inte skulle ha varit tungt för studerande.
Högskolorna har gjort sitt, men Eriksson efterlyser åtgärder från statligt håll.
– Konkreta åtgärder, till exempel gällande studiestödet, skulle ha behövts redan i höstas. Det skulle vara viktigt att studerande inte behövde vara rädda att mista studiestödet om de inte orkar studera i normal takt just nu.
Studerande behöver exitplan
Alla längtar efter den vanliga vardagen just nu. Men vare sig Eriksson eller Kaaresvirta tror att enbart återgången till det normala kommer att återge alla studerande livsglädje och studiemotivation.
– De som haft svårast att klara av nedstängningen kommer att behöva stöd framöver, och vi ser inte nödvändigtvis omfattningen av det behovet än. Det är viktigt att de får tala med någon som lyssnar och stöttar och hjälper dem att komma vidare i livet, säger Kaaresvirta.
– Vi studerande skulle också behöva en exitplan när läget börjar lugna sig. I vilket skede öppnar biblioteken och när får vi börja äta på lunchrestaurangerna? säger Eriksson.
Kaaresvirta påminner om att vi behöver hopp i dessa tider av skrämmande nyhetsinslag.
– Visst är det viktigt att vi får rapporter om vad som händer, men det är också viktigt att komma ihåg att världen har gått vidare från alla tidigare perioder av epidemier och krig. Tiderna kommer att förändras den här gången också.
