Harriet Kolehmainen, i orange halsduk, spelar rollen som djävul i passionsspelet Via Crucis. Till höger Jesus som i år spelas av skådespelaren Panu Haavisto.

På påskafton får publiken följa med Jesus under hans sista timmar i livet på Senatstorget

Helsingfors.

Harriet Kolehmainen är en av över 50 medverkande i passionsspelet Via Crucis som uppförs på Senatstorget på påskafton. ”Föreställningen är för alla nyfikna som är öppna inför nya upplevelser.”


15.3.2024 kl. 14:11

Korsvägen, Via Crucis, bygger på den medeltida europeiska traditionen med passionsspel. På påskafton får publiken följa med Jesus under hans sista timmar i livet. I många år har passionsspelet varit uppbyggt i form av en vandring genom Kronohagen, i år fungerar undantagsvis endast Senatstorget och domkyrkans trappor som scen på grund av Ständerhusets renovering. Uppsättningen, som är Finlands största teaterföreställning, involverar både proffs och ett stort antal frivilliga. Harriet Kolehmainen deltar för andra året.

– Det är inspirerande att få vara med och se hur en så stor produktion byggs upp med så många detaljer och ett utmanande repetitionsschema. Dessutom får man träffa en massa olika sorters fascinerande människor, och det är livets rikedom för mig.

Gemenskap, både i framförandet och produktionen, har genom tiderna varit ett av de viktigaste värdena bakom produktionen. Som bas verkar en ekumenisk förening, Via Crucis

– Ristin Tien Tuki ry, där bland annat Helsingfors ortodoxa församling, den katolska Heliga Henriks församling och Helsingfors ekumeniska råd ingår.

– Vi är mer än 50 personer som repeterar ihop, så det är ett riktigt stor gäng med människor från vitt skilda sammanhang och med olika yrken.


Vem ska komma och titta på Via Crucis?

– Spektaklet är till för alla som är nyfikna och öppna inför nya upplevelser, oavsett vilken religion du tillhör. Musiken är förtrollande – du behöver bara ett hjärta för att lyssna, säger Harriet Kolehmainen.


Syntolkning av ett spektakel

Tillgänglighet är viktigt för produktionsgruppen. Via Crucis syntolkas på både finska och svenska.

– Det är väldigt annorlunda att syntolka en föreställning som den här jämfört med till exempel teater eller film. I vanliga fall sitter jag i lugn och ro någonstans bakom scenen, men här är det tusentals människor på plats och vad som helst kan hända, säger Pipsa Toikka som förberett syntolkningen av Via Crucis.

Att syntolka innebär att göra föreställnigen tillgänglig för personer med synnedsättning. Hon beskriver bland annat hur skådespelarna ser ut, deras miner och rörelser.

– Utmaningen som syntolkare är att hålla sig innanför verkets gränser och inte beskriva händelserna för mustigt. Upplevelsen och tolkningen av föreställningen ska fortfarande ligga hos mottagaren.

Den som vill ha syntolkning kan komma till domkyrkans krypta cirka 30 minuter innan föreställningen börjar. Ingång från Kyrkogatan.


Via Crucis på Senatstorget

– Lördag 30.3 kl. 21–22.30

– Text: Anna-Mari Kaskinen, musik: Pekka Simojoki

– Föreställnigen framförs på finska.

– Efter föreställningen kan man delta i påsknattens mässa i domkyrkan.

– Ingång är via kryptans dörrar från Kyrkogatan eller från Senatstorgets sida efter Via Crucis-föreställningen.

Text: NINA ÖSTERHOLM


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34