Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

Rapport: Laestadianer skissar konkreta steg för att lämna kyrkan

laestadianer.

Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt.

30.1.2024 kl. 14:04

En arbetsgrupp inom laestadianföreningarnas centralförbund LFF är nu klar med sin rapport. I den utreds om rörelsen ska stanna inom folkkyrkan eller bilda eget, vilket blåser på den här utveckligen.

I rapporten beskrivs prideevenemang 2019, där den evangelisk-lutherska kyrkan öppet deltog, som den utlösande faktor som fick ett predikantmöte inom rörelsen att starta processen att gå ur.

I sin slutrapport konstaterar LFF:s arbetsgrupp att man inte kommer med några förslag om vilket av två olika alternativ att lossa på banden till folkkyrkan som vore bäst. Hur som helst har omkring tre fjärdedelar i enkäter som gjorts i en del av laestadianernas fridsföreninger varit beredda att gå ur.

Kyrkpressen har fått den interna rapporten.

Arbetsgruppens ordförande Sven Grankulla säger ändå till Kyrkpressen att siffrorna i dag kan vara föråldrade efter att lokala kyrkoherdar och också biskop Bo-Göran Åstrand ska ha varit beredda att komma laestadianerna till mötes.

Arbetsgruppen presenterar två alternativ för hur det skulle gå till att lossa banden till kyrkan. Antingen skulle LFF fortsätta som inomkyrklig rörelse, eller bilda föreningsbaserade församlingar, där medlemmarna fortfarande om de vill samtidigt kunde förbli medlemmar i kyrkan.

Ingen helt egen kyrka

Det slutliga beslutet har nu överlämnats till de nio enskilda fridsföreningarna. Sju av dem ligger i norra svenska Österbotten, en i Vasa och en i Helsingfors.

De föreningar som inte fattar något beslut kommer per automatik att fortsätta som inomkyrklig rörelse. Men i det alternativet förutsätter arbetsgruppen att det ska vara möjligt att ordna egna nattvardsmässor, dop och konfirmation i bönehusen. Kyrkolagen tillåter nattvardsmässor utanför kyrkorummen, men de kräver den lokala kyrkoherdens tillstånd.

Det har bland de finländska väckelserörelserna också förekommit att präster ur den ryska, ingermanländska evangelisk-lutherska kyrkan i Sankt Petersburg förrätta prästuppdrag. Det har dock ännu aldrig skett i laestadianska bönehus och rapporten är också i sin slutliga version noggrann med att det i så fall behöver ske i samförstånd med folkkyrkan.


Beslutet i sista hand personligt

Arbetsgruppen kritiserar kraftigt den liberala bibeltolkningen inom Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Man påpekar också att många medlemmar i rörelsen redan har lämnat folkkyrkan på grund av det man upplever som kyrkans sekularisering. Enligt rapporten är de allt fler, utan att antalet specificeras. Sven Grankulla säger i alla fall att det kan vara fråga om ett par hundra personer.

I de tidigare enkäterna har den största gruppen tillfrågade medlemmar stött tanken om att organisera fristående församlingar, men juridiskt som "föreningar med kristen verksamhet". Trots det skulle de ändå inte längre fungera enligt folkkyrkans ordning. Då måste församlingarna ha beredskap att förvalta sakramenten och handha kyrkliga förrättningar. Här ser arbetsgruppen att en större församling kan ha en egen anställd pastor.

Enligt arbetsgruppen kan en enskild medlem i en LFF-församling fortsättningsvis vara medlem i folkkyrkan och inneha förtroendeuppdrag i båda.

Varken LFF eller bönehusföreningarna kan besluta om ett utträde ur kyrkan. Medlemskapet är personligt och det beslutet ska varje enskild församlingsmedlem fatta själv.

Rapporten har presenterats vid möten i de nio bönehusföreningarna, som nu är de som internt diskuterar vad som ska hända härnäst.

– – –

Rättelser tisdag 30.1 kl. 23:00: Medlemsantalet i LFF-föreningarna; enkäterna i LFF-rapporterna är inte heltäckande och delvis föråldrade och alternativet om egen kyrka ingår inte längre. Ryska lutherska präster har inte hittills utfört prästuppdrag inom LFF och rapporten har redan presenterats för föreningarna.

Johan Sandberg, Jan-Erik Andelin


rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54