Michaela von Kügelgen dikterade sin första bok för sin dagistant när hon var fem år.

"Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman"

skrivande.

Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman.

26.7.2023 kl. 19:00

Varför vill man skriva en bok? Michaela von Kügelgen tror att det handlar om att inte ha något alternativ.

– Även om jag själv i vår tvivlat mycket på mitt eget skrivande känner jag ändå att jag inte kan sluta. Jag känner mig oftast ganska lycklig och nöjd när jag är inne i skrivandet.

För henne handlar det också om att komma underfund med vem hon själv är, och vem alla andra är.

– Jag brukar ge personer i mina böcker mina sämsta karaktärsdrag. Jag skriver fiktionaliserade versioner av mitt eget liv – också för att förstå varför vi fungerar som vi gör.

Sin första bok dikterade hon för sin dagistant då hon var fem år. Hon påminner om att alla kan skriva.

– Ibland tänker jag att det är ett märkligt yrke jag valt: att göra något som alla kan. Det är ett grundhantverk vi alla fått redskap för redan i skolan. Jag tror att det som ofta hindrar oss är att vi tänker att det ska bli något stort, i stället för att bara njuta av att vara i stunden.

Till alla som drömmer om att skriva om sig, om sitt liv, om något de brinner för, vill hon säga: Skriv. Skriv för dig själv. Glöm läsaren. I skrivandets rum finns bara du och din text.


Om någon skulle vilja skriva sin självbiografi till exempel för barn och barnbarn, vad borde den personen tänka på? Var ska man börja?

– Det spelar egentligen ingen roll var man börjar. Man kan börja var som helst! Vissa människor vill kanske skriva kronologiskt, men man kan också börja till exempel med att skriva viktiga vändpunkter och livsförändringar på post it-lappar, titta på dem, och börja skriva var som helst.

Många av oss bär på starka minnesfragment – men för att få dem att bli levande måste vi minnas detaljerna.

– Om det till exempel handlar om att du gick ut lågstadiet och firade med mormor och morfar, så är det detaljerna som gör bilden stark. Du kan skriva att det var så varmt att du tog av dig jackan, och att ni åt fisksoppa för att mormor tyckte fisksoppan på just den restaurangen var så god.



Vad ska man göra om man tröttnar på sin text och börjar ge upp?

– Om man tröttnar på en del får man hoppa över till en annan. Låt skrivandet vara luststyrt. Skriv det du har lust att skriva. Du kan också fundera på varför du vill berätta något.

För henne själv kan skrivandet bli en sorts tidsresa in i det egna livet, där hon också en stund kan sitta och reflektera över varför det blev som det blev.

– Jag tror också att det går att skriva sig fram till en acceptans. När man skriver ner en berättelse kanske man plötsligt förstår varför en person agerade som hen gjorde. Jag tänker att det är bra att prata med folk – men att skriva är liksom nästa nivå. Du måste tänka lite mer än när du pratar.


Det behöver inte vara perfekt

Michaela von Kügelgen spelar handboll, och hon vet att det ibland kan kännas motigt att ta sig till handbollsplanen: men att sedan spela är hur roligt som helst.

– Så visst måste man ju tycka om att skriva. Du skriver väl inte om du hatar att skriva?

Ett sätt att förstöra det för sig själv är att tro att omständigheterna måste vara perfekta. Det behöver de inte. Man kan skriva en hel roman även om man bara skriver fem minuter per dag på metron. Man kan skriva en roman på sin mobil.

– Både när det gäller att träna och att skriva är det svårast att komma igen efter en paus. Redan efter en veckas paus kan jag få ett skrivmotstånd som jag måste skuffa undan, men så länge jag håller rytmen är det inga problem.



Säg att du skulle vilja skriva en sorts andlig självbiografi. Det är svårt eftersom bibeltexter och andliga formuleringar är så slitna. Hur gör man det bra?

– Man måste försöka hitta sina egna ord. Om du har ett bibelcitat eller en metafor: försök hitta tio–tjugo andra sätt att säga det på.

”Störst av allt är kärleken” – det kanske behöver gestaltas.

– Och gestaltning är svårt. Kanske du behöver 400 ord för att berätta i handling på vilket sätt kärleken faktiskt är störst.

Hon påminner om att man inte ska få ribbskräck: ingen av oss kan längre hitta på något nytt. Allt är egentligen redan skrivet.

– Men vad kan just du tillföra berättandet? Vilket är ditt personliga sätt att berätta en historia? Gör det inte svårt för dig. Fundera på varför du vill skriva – och skriv fem minuter per dag.



Michaela von Kügelgen

– Författare, frilansjournalist och skrivinspiratör, aktuell med boken ”Kickstarta ditt skrivande och hitta din skrivrutin” (People & Stories).

– Fyller 37 år i augusti. Bor i Helsingfors.

– Har skrivit två romaner och en skrivbok, har två romaner på gång och två i skrivbordslådan.

– Spelar handboll i division två. ”Handboll är min bästa terapiform.”

Text och foto: Sofia Torvalds


ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41