Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

Önska Guds välsignelse i nyårstalen, eller inte? Så svarar presidentkandidaterna

PRESIDENTVAL.

Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önska
Guds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier.

22.1.2024 kl. 16:13




JA. – Absolut. Det skulle vara en heder att få göra det.

– Mika Aaltola (valmansförening)

JA. – Att önska Guds välsignelse uttrycker talarens värdegrund och övertygelse, och förpliktar på intet sätt den som lyssnar. Också presidenten har religionsfrihet. Jag skulle önska Guds välsignelse.

– Sari Essayah (KD)

JA. – Absolut. Traditioner skapar sammanhållning.

– Jussi Halla-Aho (Sannf)

SNARAST JA. – För mig skulle det vara naturligt att önska finländarna krafter och välsignelse. Jag hoppas att alla kan acceptera vad varje president väljer att göra.

– Olli Rehn (C, valmansförening)

NEJ. Republikens presidents ämbete är ett världsligt ämbete. Om presidenten använder kristna uttryck kan det upplevas exkluderande av dem som inte hör till den religiösa gemenskapen.

– Li Andersson (Vf)

JA.
– Hjallis Harkimo (Rörelse Nu)

SNARAST JA. – En vacker tradition som jag för egen del vill fortsätta.

– Alexander Stubb (Saml)

SNARAST NEJ. – Jag skulle själv kunna önska Guds välsignelse. Men presidenten ska ska inte behöva göra det om det inte är av egen övertygelse.

– Jutta Urpilainen (SDP)

SNARAST JA. – Jag har tänkt ut färdigt vad jag i så fall kommer att säga. Men jag kan avslöja att både en humanist, en agnostiker och den som förlitar sig på Gud i livet kan gå ifrån tv-n med en trygg känsla efteråt.

– Pekka Haavisto (Gröna, valmansförening)

Källor: Yles och MTV:s valkompasser; Henkilehti.


Läs också Kyrkpressen ledarkommentar "Presidenten och välsignelsen".

Text: Jan-Erik Andelin


vårdreformen. Vart vänder man sig när det strular till sig i äktenskapet? Tusentals finländare tar varje år kontakt med församlingarnas familjerådgivning och i fjol fick sammanlagt 18 000 finländare hjälp vid någon av landets 41 centraler. 4.4.2017 kl. 14:38

radio. På söndag har det gått 85 år sedan den första svenska radioandakten gick ut i etern. 31.3.2017 kl. 15:02

Helsingfors. Peter Halldorf besöker Helsingfors nästa vecka. Enhet och ekumenik är temat för hans anförande i Johanneskyrkan. 30.3.2017 kl. 13:28

familj. För Bettina Westergård har livet som mamma till åtta fosterbarn inte alltid varit lätt, men hon har aldrig ångrat sitt beslut.– Men jag har fått leva ett så rikt liv. 30.3.2017 kl. 08:12

profilintervju. För mig har det varit viktigt att stå kvar i att Gud ville mig, säger Alaric Mård. 29.3.2017 kl. 15:01

kyrkoherdeinstallation. Stockholm, London, Helsingfors – det finns inte bara ett sätt att vara kyrka på. Daniel Björk har sett många olika församlingar och litar på att Petrus är på väg åt rätt håll. 30.3.2017 kl. 10:36

konsumtion. Varför är min konsumtion problematisk – inte bara för andra utan också för mig själv? Erika Rönngård söker svar och lösningar i tre böcker som handlar om konsumtionssamhället. 23.3.2017 kl. 13:48

björneborg. Poliser har besökt Skogsängens kyrka i Björneborg för att bötfälla de papperslösa flyktingar som församlingen inhyser i kyrkan. 23.3.2017 kl. 11:55

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00

Bok. Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds har läst Philip Teirs nya roman Så här upphör världen. 23.3.2017 kl. 00:00

äktenskap. Den kompromisslösning som Mariehamns församling tagit fram i frågan om äktenskap för samkönade par är till biskop Björn Vikströms belåtenhet. 20.3.2017 kl. 15:09

hopp. Det finns de som samlar på frimärken, och andra samlar på kapsyler. I del tre av en serie i sex delar berättar Karin Erlandsson att hon samlar på berättelser om det kristna hoppet. 16.3.2017 kl. 16:12

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

profilen. Han är en stor optimist. Men Kenneth Holmgård säger att när en optimist faller så faller han hårt. Och det har han gjort några gånger. Det är många höjder och många dalar. 15.3.2017 kl. 16:06

Helsingfors. Alla svenska Helsingforsförsamlingar läser asylbeslut i gudstjänsten under fastan. Varför? För ökad medmänsklighet. 14.3.2017 kl. 11:20

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18