Den senaste månaden har asylsökande demonstrerat i centrum av Helsingfors för en humanare asylpolitik.

"Vi lever med ett öppet sår"

Helsingfors. Alla svenska Helsingforsförsamlingar läser asylbeslut i gudstjänsten under fastan. Varför? För ökad medmänsklighet. 14.3.2017 kl. 11:20

Alla tre svenska församlingar i Helsingfors deltar i kampanjen ”We see you Migri” (Vi ser dig Migri) genom att under fastetiden fram till påsk läsa upp negativa asylbeslut i samband med gudstjänsten. På det sättet vill man visa allmänheten på vilka grunder besluten fattas och öka medmänskligheten i samhället.

– När jag läser asylbesluten tänker jag att de tjänstemän som formulerat dem också har en stor förståelse för den asylsökande människans situation. Jag får inte alls känslan av hån. Man skriver att alla villkor för asyl i princip uppfylls men att asyl ändå inte kan beviljas. Och det beror på de politiska beslut som ligger bakom, säger Stefan Forsén som är kyrkoherde i Matteus församling.

Han poängterar att församlingarna genom att läsa upp de negativa asylbesluten inte vill hänga ut enskilda anställda på Migrationsverket. I stället vill man peka på vilka konsekvenserna är av det samhälle vi har i dag.

– Vi lever med ett öppet sår när vi har mängder av asylsökande som blir utvisade ur vårt land. Genom våra beslutsfattare säger vi att den asylsökandes rädsla för att mista sitt liv inte är tillräckligt för att vi ska bevilja asyl. Den här smärtan som texterna innehåller använder vi för att be, inte för att predika om att vi skulle ha fattat bättre beslut än andra, säger Forsén.

Lidandets söndag

Också Petrus och Johannes församlingar kommer att delta i kampanjen och läsa upp asylbeslut i samband med gudstjänster under fastetiden.

I Johannes församling koncentrerar man uppläsningarna till en gudstjänst, den femte söndagen i fastan, det vill säga den 3 april kl. 10 i S:t Jacobs kyrka och kl. 12 i Johanneskyrkan.

Just den söndagen har temat ”Lidandets söndag” och då inleds den så kallade djupa fastan, som sträcker sig till slutet av stilla veckan. Asylbesluten ersätter den söndagen i det stora hela predikan, och så byggs förbönen upp kring detta tema.

– Jag tycker det är viktigt att vi blir påminda om det absurda och orättvisa i situationen att tvinga någon att åka tillbaka till en plats och en situation som den har flytt ifrån, säger Carre Lönnqvist som är koordinator för mångkulturellt arbete i Johannes församling.

Barmhärtige samariern

För Carre Lönnqvist är det viktigt att kyrkan står upp för människor i svåra situationer.

– Det är ett arbete som vi hela tiden håller på med, till exempel inom diakonin. Nu har vi nya medmänniskor hos oss som flytt från olika konfliktområden och som skulle kunna bli hjälpta av att få åtminstone tillfälliga uppehållstillstånd.

Lönnqvist som tidigare jobbat mycket med barn och ungdomar hänvisar till en av Bibelns kändaste berättelser, den barmhärtige samariern.

– Vi är många som läst, tecknat, dramatiserat och på andra sätt levt oss in i just den berättelsen. Låt oss nu inspireras av dess budskap också i verkliga livet, säger Lönnqvist.

Nina Österholm



ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41