Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

Markus Österlund: ”Vi har en tendens att tro att alla andra har det bättre”

JULGEMENSKAP.

Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund.

18.12.2023 kl. 15:59

Markus Österlund, pastor i Andreaskyrkan i Helsingfors, firar julafton tillsammans med sin familj och sin församling. I år är andra året som Andreaskyran ordnar en gemensam julmiddag.

Varför gör ni det, ordnar en julmiddag i Andreaskyrkan?

– Tanken är att det ska vara en middag för de som inte har familj här eller som inte har förutsättningar att ordna jul hemma hos sig. I år är det tre familjer som har hand om värdskapet för julmiddagen. En mamma i en av familjerna uttryckte det bra, hon sa att de vill visa sina barn att julen är mer än kärnfamiljen.

– Jag tror att det här är viktigt i dag, särskilt i Helsingfors. Här är hälften av alla hushåll ensamhushåll och 30 procent av Helsingforsarna bor i ensamhushåll.

– Samtidigt har kärnfamiljsbegreppet kommit in i våra kyrkor, man betonar familjerna, och det är viktigt att man gör det. Men det finns en risk med det – att man utelämnar ganska många människor från gemenskapen.


Har du tips på hur man kan inkludera i julfirandet, utan att någon ska behöva känna sig som ett objekt för välgörenhet?

– Vi försöker göra så att det blir ganska brett. Hit kommer människor som har barn, människor från andra länder som jobbar här och har toppjobb, men som inte har sina familjer här, och så människor som är fattiga och inte har pengar till en jul. Om du är både ensam och fattig, då firar du nämligen inte så mycket jul.

– Vi vill sammanföra de här grupperna. Hela tanken med en församling är att blanda människor som inte skulle umgås i normala fall. Det tycker jag att är en optimal kyrka. Kyrkan som begrepp är ju en familj där man inkluderar, och med familj menar jag något större än kärnfamiljen.


Har du något budskap till alla som lever utanför normerna och blir särskilt påminda om det kring jul?

– Jag hoppas att alla kan hitta en gemenskap, men jag skulle också vilja avdramatisera det lite.

– Att det finns ett stigma kring något handlar kanske delvis om att vi inte vill erkänna att vi har vissa behov. Där borde vårt samhälle utvecklas mycket mer mot att vi erkänner att vi har behov.

– Det här ser man till exempel i matutdelningen i vår församling. Tidigare tyckte jag att det var väldigt problematiskt att de som kommer till vår matutdelning behöver stå i kö. Det tycker jag delvis fortfarande, men genom att människor står i kö visar vi för samhället utanför att det här problemet finns. Jag vet att vissa av dem som kommer till matkön inte själva tycker att det är stigmatiserande, utan en realitet. Det är något de måste.

– Jag tror det finns en lärdom i det. I saligprisningarna säger Jesus ”Saliga de som är fattiga i anden”. Att vara fattig i anden betyder att vi är så fattiga att vi behöver Jesus i våra liv. Det vore nog bra för oss andra, som inte måste stå i matkön, att också erkänna vår fattigdom.

– Det finns mycket fattigdom i dag i form av meningslöshet och ensamhet. Att tala om fattigdom och ensamhet istället för att hålla allt inom sig tror jag att kan vara början till en lösning.


Om man känner sig ensam inför julen, tror du man är ensam om det?

– Jag tror inte att man är ensam om att känna sig ensam. Jag tror det är väldigt många som känner sig ensamma inför julen just för att den blivit så upphaussad. Allt ska vara perfekt på julen.

– Vi har en tendens att tro att alla andra har det bättre, men bakom ytan i de ”perfekta” familjerna finns både ensamhet och problem. För att inte tala om de familjer där alkoholen är julens herre. Att man ska ha den perfekta julen tycker jag att man ska glömma. Istället får vi försöka göra den lite bättre för någon annan.



Markus Österlund

GÖR: Församlingsföreståndare och pastor i Andreaskyrkan i Helsingfors.

FAMILJ: En son som bor utomlands, mamma och två bröder med familjer, kyrkfamiljen.

INTRESSEN: Vänner, mat och gym.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

– Det beror inte på hur många helger jag jobbar, eller hur många texter jag producerar. Eller hur många förrättningar jag har. Det handlar inte om mig, utan det handlar om kärnan, om vem man tjänar, säger Wilhelmina Oldmark.

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16
Med hjälp av den inhyrda värmeblåsaren håller Sixten Ahlsved kyrkan i Terjärv varm.

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14
Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15