På gården mellan radhusen har Jonatan Gauffin lärt känna sina grannar. En del av dem har blivit vänner på djupet.
På gården mellan radhusen har Jonatan Gauffin lärt känna sina grannar. En del av dem har blivit vänner på djupet.

Granngemenskapen har lett både till vänskap och hjälp i vardagen

Grannar.

För två och ett halvt år sedan flyttade Jonatan Gauffin och hans fru till ett radhusområde. Det blev början på en ny tid i deras liv – en tid när de bygger gemenskap med grannarna.

4.8.2021 kl. 06:00

– När vi flyttade hit hade vi en uttalad tanke om att lära känna människorna här, säger Jonatan Gauffin.

Radhusområdet är byggt kring en gemensam innergård där man ofta stöter på grannarna.
– Det är klart att man inte synkar med precis varenda granne, men jag försöker åtminstone hälsa på alla. Jag brukar också hälsa på grannarna om jag till exempel ser dem i bussen.

Det känns naturligt att åtminstone säga hej, och vissa grannar har kommit paret nära.
– Vi känner varandra väl och har grillat tillsammans, gått på restaurang tillsammans. När vi fick vårt första barn kom de med gåvor och vi brukar uppvakta deras barn på födelsedagarna.

Den granne som han har den närmaste relationen till träffade han redan några dagar efter flytten.
– Vi möttes i bastun under den allmänna bastuturen och han började prata med mig. Många morgnar har de lånat mjölk av oss och vi av dem – det finns inte så mycket service här och vi har ungefär en kilometer till matbutiken.

Gauffin uppskattar att det bor folk av omkring 20 olika nationaliteter på radhusområdet. Han tror att många av dem som flyttat till Finland kan ha ett större behov av att umgås med sina grannar eftersom de kanske inte har ett så stort kontaktnät här.
– Många är förvånade över att vi är så öppna och säger att det kanske är för att vi är finlandssvenskar, men vi försöker säga att det är för att vi tror på Jesus.

Gemenskapen med grannarna på radhusområdet har också gett en annan tyngd åt samhällsdiskussionen.
– Vi har grannar som inte kan finska särskilt bra och det är svårt för dem att få jobb. De ägnar sig åt hårt knegande, jobbar söndagar och nattskift trots att de har tre barn. Den allmänna diskussionen i samhället slår en hårt när man känner dem som det gäller personligen och jag och min fru brukar be för dem.

Fint med vänner nära

Jonatan Gauffin har ett tips till den som vill lära känna sina grannar bättre: Krångla inte till det.
– Bara fråga det som dyker upp i tankarna. Om någon är nyinflyttad brukar jag fråga kring det, men sedan ganska snabbt gå vidare till andra ämnen. När man är ny är man ofta tacksam om någon tar kontakt.

Även om han försöker se sin strävan till gemenskap med grannarna som ett naturligt umgänge handlar det ändå om ett aktivt val.
– Men även om man har en intention måste man alltid få ett gensvar. Det går inte att pressa fram det.

Ibland kan han känna att det är lite tungt att sätta igång med att lära känna en ny människa.
– Men jag vet själv att om jag inte tar tag i det i stunden brukar jag ångra mig efteråt, för det känns ofta svårare senare.

Granngemenskap handlar också om att välja sina strider. Gauffin kan bli irriterad över att det är rörigt i sopskjulet och önska att andra skulle sortera sitt skräp bättre.
– Men är det viktigare att sopskjulet är fint än att grannarna känner att de kan ta kontakt med oss om de behöver något? Om man har ett problem med något som en granne gör är det bäst att ta upp det direkt med den människan, och gärna på ett sånt sätt att man har en god relation till grannen efteråt också.

Granngemenskapen har gett dem vänner som de kommer att hålla kontakten med även den dag de inte längre delar samma radhusgård.
– Vi levde länge utan bil och har många gånger fått uppleva att människor lånat ut sin bil åt oss. Det är ett stort förtroende. Vi köpte nyss en ganska gammal bil men tog en bra försäkring så att vi lugnt kan låna ut den.

Det känns också fint att ha vänner i närheten, inte bara för att pandemitiden gjort att vi tillbringat mer tid än vanligt hemma.
– Igår var jag ute och sprang tillsammans med min granne. Efteråt drack vi en öl på hans terrass och sedan när vi var klara med det var jag ju redan hemma.

Att hitta vänner bland grannarna ser han som en del i ett mera hållbart liv.
– Det tar ganska mycket energi att planera in saker i kalendern. I de faser när livet känns jobbigare kan det vara bra att ha lite enklare livsrytmer att falla tillbaka på, till exempel relationer med grannarna.

Erika Rönngård


Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34