Rolf Steffansson konstaterar att det sker en ekonomisk polarisering mellan församlingarna.

Kyrkoherdens makt och små församlingars framtid på agendan

KYRKOMÖTET.

Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum.

10.11.2023 kl. 12:04

Verksamhetsplanen och budgeten är de största enskilda ärendena som varit på bordet. Bland annat begärde kyrkomötet en förändring i hur församlingarnas pensionsavgift ska beräknas i framtiden, något som kommer påverka församlingarnas avgifter.

Kyrkomötet beslöt också att jämställa de ekumeniska avtal som gjorts mellan de lutherska och anglikanska kyrkor i USA och Kanada med Borgåavtalet. Det innebär att präster prästvigda inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland också har rätt att jobba som präster i de episkopala kyrkorna i Kanada och USA, och vice versa.

– Tidigare har det skett avtalsbaserat och man har behövt göra upp skilda avtal från fall till fall. Nu sker det på basen av det här ekumeniska avtalet, säger Rolf Steffansson.

Den långdragna diskussionen om vem som kan vara ordförande i församlings- och kyrkoråden, hur mycket makt kyrkoherdarna ska ha, har också varit på agendan. Men särskilt mycket längre har man inte kommit.

Så som bestämmelserna ser ut i dag kan en lekman vara ordförande i församlings- och kyrkoråd. Det nuvarande systemet kräver dock kyrkoherdens medgivande.

– Frågan skickades vidare till kyrkostyrelsen som ska utreda de juridiska och teologiska aspekterna innan det igen kan behandlas i nästa kyrkomöte. Det är kanske något av en besvikelse att saken ska utredas ännu mer.

Ett lagpaket kring omställningsförhandlingar klubbades dock igenom och skickas vidare till riksdagen för att så småningom skrivas in i kyrkolagen. Det innebär att bestämmelserna kring hur församlingar med över 20 anställda ska gå till väga vid samverkan på arbetsplatsen och i omställningsförhandlingar blir lagstadgade.

– Det är ganska många paragrafer och det är skäl för kyrkoherdar i församlingar med mer än 20 anställda att sätta sig in i dem, säger Steffansson.

Den enskilt största frågan under det sittande kyrkomötets fyraåriga period, som nu kommit till ända, är kyrkans framtid. Steffansson, som också varit del av ekonomiutskottet, konstaterar att skatteintäkterna kommer att vara på god nivå ännu i några år.

– Men redan nu ser vi en polarisering där vissa församlingar med stor utflyttning har stora ekonomiska svårigheter medan andra, större, församlingar klarar sig bra.

Kanslichefen gav en upplysning om att man kommer göra en utredning om vilka reformer som ska göras i framtiden för att förbereda församlingarna på det här.

– Min gissning är att det blir någon strukturreform som nästa kyrkomöte kommer behandla. Kyrkan förbereder sig nog ekonomiskt på framtiden, säger Steffansson.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Emelie Wikblad och Kyrkans bildbank/Aarne Ormio


Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00