Hur ska församlingen välkomna nya medlemmar?

Kolumn.

Det är en fråga som jag som församlingsrådsmedlem har funderat på de senaste månaderna. Låt oss inte sticka under stol med det faktum att kyrkan i Helsingfors förlorar medlemmar i stora mängder varje år.

25.10.2023 kl. 15:01

Man kan fråga sig hur det är möjligt. Många uttrycker behov av gemenskap och funderar på livets stora frågor. När jag tänker efter och räknar upp alla tjänster och all verksamhet som ordnas i kyrkans namn, inser jag snabbt att det ordnas något för alla målgrupper i alla skeden av livet. Är problemet att folk inte känner till all verksamhet, möjligen i kombination med att de inte känner sig berörda eller välkomna?


Vårt uppdrag
är inte helt enkelt. För att kunna svara på frågan på allvar behöver vi få svar av dem som frågan berör, det vill säga av församlingsmedlemmarna. Vi har låtit göra en enkät som har marknadsförts via olika kanaler. Via svaren har vi dels fått svar på vad som är viktigt för respondenterna och vad de önskar sig i framtiden. Vi har ordnat diskussioner i olika delar av staden där vi har varit med och lyssnat. Vi har ordnat verkstäder där rådet och tjänstemännen tillsammans har brainstormat kring möjliga förändringar.


Johannes församling
i Helsingfors är mitt inne i en förändringsprocess. För varje församlingsrådsmöte som går blir jag mer och mer övertygad om att vi har momentum just nu. Det är nu förändringen ska ske och den får vara modig. Med modig menar jag att vi ska våga prova på sådant som inte har gjorts tidigare. Vi ska vara öppna och ärliga. Vi ska våga ställa svåra frågor och lyssna när församlingsmedlemmar eller andra intresserade uttalar sig om behov och önskemål. Vi kommer att analysera siffror för att se vad som fungerar och vad som inte fungerar. Samtidigt är jag medveten om att mycket bra redan görs och att det finns verksamhet som gör att folk dyker upp i massor, exempelvis kan jag nämna det enormt omtyckta familjelägret på Lekholmen.


Ett önskemål
som har uttryckts flera gånger är att vi ska ordna mer lågtröskelverksamhet. Det ska kännas lätt att komma med, du ska inte behöva fundera på hur du ska bete dig och det får inte vara för stelt. Gärna musik och kultur, gärna något för alla åldrar.

Jag kan dela med mig av ett gammalt minne. Vi hade dopsamtal med prästen som skulle döpa vår dotter. Jag sade något i stil med att vi inte besöker kyrkan eller församlingen så ofta. Jag vet inte varför jag sade så, kanske kände jag någon slags skam, att jag borde vara aktivare. Hennes respons var: ”Det är ju ni som ÄR församlingen.” Den meningen har fastnat i mitt huvud och gör sig påmind flera gånger under vår förändringsprocess. Det är ju vi, vi tillsammans, som är församlingen. Vi gör inte det här för att rädda något allmänt, vi gör det för att rädda vår gemenskap.

Ett svar av en respondent i medlemsundersökningen var mycket träffande: ”Tala med mig.” Lågtröskelverksamhet kan betyda olika saker för olika personer. Du ska kunna delta utan förhandskunskaper om du är ny i församlingen. Verksamheten måste kännas relevant, viktig, brännande, omöjlig att missa. Jag skulle gärna höra vad Kyrkpressens läsare har för tankar om vad som är viktigt i en församling.

Runa Ismark är pedagog och medlem i församlingsrådet i Johannes församling.


kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54