Biskop Bo-Göran Åstrands inlaga finns bland ett tiotal utlåtanden från kyrkor och samfund

Kyrkor och samfund hördes för Petteri Orpos antirasismpapper

rasism.

Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord.

18.8.2023 kl. 12:15

Biskop Bo-Göran Åstrand och ärkebiskop Tapio Luoma från den evangelisk-lutherska kyrkan hör till dem som har ombetts ge ett utlåtande för regeringens kommande meddelande om rasism. Också en rad andra religionssamfund och ekumeniska organ hör till de 120 instanser som fram till den här veckan hade lämnat utlåtanden. I den korta tidtabellen fick det omfatta max en A4-sida.

Bo-Göran Åstrand skriver att lagstiftningen i Finland mot rasism finns på plats, men att det brister i att tillämpa den. "Omedvetenheten och okunskapen är fortfarande oroväckande hög i olika sammanhang", skriver han. Biskopen efterlyser mera arbete för upptäcka hur den tysta, gömda, strukturella rasismen tar sig uttryck och hur man bäst kan avvärja den.

Biskop Åstrand anser det vara viktigt med en bra religionsundervisning. En annan idé anser han kunde vara att årligen belöna en skola, kommun, arbetsgivare eller myndighet som på ett bra sätt har jobbat med att få bort dolda rasistiska tänkesätt.

"Omedvetenheten och okunskapen är fortfarande oroväckande hög i olika sammanhang"

Också det religionsekumeniska Resa-forumet (Uskot) lyfter fram religionsundervisningen som viktig i arbetet mot rasism. Den kristna fredsrörelsens ordförande Jussi Ojala skriver för sin organisations del att skolor och lärare är viktiga för att i tid upptäcka rasistiska attityder. På samma linje är också Ekumeniska rådet i Finland, vars jämlikhetsansvariga Saija Kainulainen anser det vara viktigt med en samtalskultur som tidigt griper in i hatprat.

Finska missionssällskapet varnar också med erfarenheter från bland annat den tredje och fjärde världen hur hatprat leder till våld och förföljelse. FMS pekar också i sitt utlåtande på de sociala mediernas ansvar, där de globala företagen ofta har en svag övervakning över rasistiska trender på andra språk än engelska. Det skriver Niko Humalisto och Roosa Rantala som arbetar inom FMS offentlighetsarbete.

Hatprat också från vänstern

Judiska och islamska samfund säger i sina utlåtanden att gatans rasism är vardag för båda folkgrupperna. I Åbosynagogans utlåtande anser man också att kritik mot Israel från vänsterhåll i Finland ibland är så häftig att den uppfyller kriterierna för hatprat. "Ändå kan ingen enskild jude i Finland påverka vad Israel gör", skriver församlingen.

Finlands muslimforum beklagar i sitt utlåtande att deras organisation ofta beskrivs arbeta mot västerländsk jämställdhet, och att frågor som rör muslimer ofta avgörs utan att de själva hörs. I en religiös grupp om cirka 120 000 finlädska muslimer som ofta stämplas om patriarkal har utlåtandet undertecknats av styrelseordförande Minna Taipale och generalsekreterare Pia Jardi.

Rasism kring kristna konvertiter

Bland frikyrkliga och väckelsekristna som har lämnat en inlaga påpekar både frikyrkorådet SVKN genom viceordförande Esko Matikainen och missionsorganisationen Patmos genom veteranen i invandrararbete Timo Keskitalo i sina utlåtanden den i deras mening rasistiska behandlingen av konvertiter.

Invandrare och asylsökande som har konverterat till kristendomen betraktas enligt dem ofta av polis och invandrarmyndigheter som lögnare som trixar för att få stanna i landet. De hörs ofta av tjänstemän utan teologisk kunskap och utlåtanden till stöd för dem från kristna samfund lämnas obeaktade, skriver frikyrkorådet.

Enligt mediauppgifter ska regeringen överlämna sitt meddelande om rasism och annan bristande jämställdhet till riksdagen den 6 september.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Mest läst

    PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

    ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

    KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

    Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

    laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

    ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

    Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

    LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

    Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

    medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

    PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

    PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

    PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

    PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

    FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

    Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

    KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

    ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

    ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

    LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

    Mest läst