– Det har varit så många unika händelser, till exempel före min första match med Jaro. Då blev jag uppmuntrad att dela med mig av min tro, säger David Carty.

Jaro-spelaren David Carty vill vinna själar och göra mål

VITTNESBÖRD.

Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud.

5.7.2023 kl. 19:00

Det är ett bönesvar för David Carty att över huvudtaget spela fotboll. Senaste säsong var han skadad och spelade inte alls.

– När min agent i London berättade om Jaros intresse lät det ju bra. Men jag trodde inte jag kunde komma på grund av skadan. Jag var inte heller i särskilt bra kondition. Men jag tog ett steg i tro och kom.

Det handlade inte bara om en skada, utan det var upprepande skador.

– I flera månader bad jag om helande och jag sökte också förbön flera gånger.

Ännu i flyget och i bussen på väg till matchen där han för första gången skulle visa Jaro vad han går för kände han av skadan.

– I bussen bad jag och sa till Gud: ”Nu är jag här. Vad vill du jag ska göra?” När jag steg ut på planen vad smärtan borta. Gud hade helat mig! Det var första gången jag upplevt ett helande.

I skrivande stund har han gjort i medeltal ett mål eller gett en målgivande passning i varannan match och är lagets främsta målgörare.

Med tanke på de chanser jag haft är jag nöjd med antalet mål. Chanserna har inte varit så många. Jag ser målen som ett tecken på att Gud i sin nåd vill ha mig här i Jaro.

David växte upp i en arbetarmiljö i London och drömmen om att bli fotbollsproffs kändes avlägsen.

– I min desperation över att få bli fotbollsproffs tänkte jag som yngre att jag är lycklig om jag får spela professionellt en minut. Nu har jag spelat åtskilliga minuter och jag har lärt mig att endast Jesus tillfredsställer våra behov. Idag handlar det om vad Gud vill jag ska göra.

Som sjuttonåring fick han visionen att bli fotbollsproffs av Gud. Han befann sig då mänskligt sett i en nedåtgående spiral.

– Jag var vid den lägsta punkten i mitt liv och gick i självmordstankar nästan varje dag. Då gav Gud mig en övernaturlig syn som en scen i en film. Det gav mig ett hopp och löfte om att bli fotbollsproffs. Jag minns inte när jag senast hade gråtit, men känslan då var så euforisk att jag grät av glädje. Sedan dess har jag tagit ett steg i taget mot min dröm.

David Carty passar på bilden till höger bollen till Markus Kronholm som gör matchens enda mål mot SalPa.




Vill att Kristus ska synas genom honom

Medan han lever sin dröm bekänner han frimodigt sin tro. På sitt Instagramkonto har han laddat upp ett klipp från en teveintervju som han inleder med att ge all ära till Jesus.

– Jag har inte alltid varit så frimodig. Före den intervjun bad jag Herren att han skulle tala genom mig och det här sa jag. Jag talar inte så här formellt med mina vänner. Jag hoppas ändå att det hade betydelse för någon.

Inför varje match ber han att åskådarna på något sätt ska se Kristus igenom hans spel.

Det handlar mycket om ”souls before goals”.

– Det handlar mycket om ”souls before goals” (själar före mål). Samtidigt är jag här för att göra Jaro till ett så bra lag som möjligt och på så sätt hedra folket i stan. Genom att göra mitt bästa betjänar jag dem, säger han.

Han säger att vi som kristna är kallade att representera Kristus genom de liv vi lever.

– Vi kan vara den enda bibel som någon läser, bara genom sättet vi lever. För mig var min mamma det, hennes förböner och hur Guds ande förändrade henne hade en stor inverkan på mig.

Trots mammans tro beskriver han inte sin uppväxt som kristen, för hon ville inte tvinga sin tro på honom.

– För henne var det viktigt att jag fattade mina egna beslut och själv lärde mig känna Kristus. Jag blev heller inte döpt som barn.

Som elvaåring bad han Jesus att bli sin frälsare.

– Jag tror att jag varit fylld av helig Ande sedan dess. För tre–fyra år blev jag pånyttfödd och då blev jag döpt. Nu känner jag att jag lever för Gud.



Vad hände när du blev pånyttfödd?

– Jag tror det skett en utveckling med små steg genom åren där Gud har använt olika händelser och möten med människor. Men omkring 2020 kombinerades några händelser, jag utvecklades som fotbollsspelare och jag blev delaktig i en grupp kallad Ballers in God (betyder ungefär bollspelare för Gud). Den består av professionella fotbollsspelare som spelar för Jesus. Gruppen är världsomfattande, men de flesta finns i Storbritannien. Vi möts online varje morgon då vi ber, och vi har ett huvudsakligt möte varje onsdag.

Dagen vi träffas har David haft sitt onlinemöte, varit på bönemöte i stadens pingstkyrka och på eftermiddagen väntar fotbollsträningen.

– Det är underbart att få vara i närheten av Kristi kropp. När jag gav mitt liv till Jesus som elvaåring förstod jag inte vikten av att vara tillsammans med andra troende. Jag förändrades när jag insåg att de som är utanför Kristi kropp är som i ett brinnande hus medan man ropar åt dem att de ska komma ut. Alla människor behöver en frälsare och det är bara genom Guds nåd som vi inser det. Det är en ära och ett ansvar för mig att dela budskapet med alla som ännu inte hört det.

I det här sammanhanget ser David handling vara viktigare än ord. För det behöver man vara vis och be om Guds ledning, säger han.

– När jag ser på mina vänner och vet vilken miljö de kommer från förstår jag att de inte tror, för tron är ju inte förnuftig. Hade inte min mamma genom sina handlingar i tro sått frön i mitt liv skulle jag sannolikt inte heller vara troende idag.

Trots supportrarnas hängivenhet för sina lag ser han ingen frid i fotbollen.

– För många människor i England har fotbollen blivit en religion som tagit Guds plats. Men den går upp och ner. När det går bra för laget så är livet bra, men när det går dåligt ser man spelare och supportrar glida in i depression.

Han ser inget hinder i att man ber Gud om framgång för sitt lag och för sig själv.

– Fast själar går före målen så ber vi om mål, vi ber om segrar. Varför skulle vi inte kunna göra det, vi är ju den levande Gudens barn? Det viktigaste är att Guds vilja sker. Blir jag inte bönhörd, och mitt lag förlorar, kan jag vila i att Kristus redan har segrat.




Toppspelarna i England förtjänar hundratusen euro i veckan. Hur ser du på det?

– Pengarna i sig själva är ingen dålig sak, för rätt använda kan man med dem göra en stor skillnad här i världen. Men skriften varnar också för det. Har man mycket pengar riskerar man bli sin egen gud och då tycker man att Gud inte längre behövs.

– Men jag kom definitivt inte till Jaro för pengarnas skull. Jag överlever och har allt jag behöver. Sedan jag börjat följa Gud har han försett mig.

Jag har träffat många fantastiska kristna här i Finland och jag upplever att varje kyrka jag besökt är fylld av Guds ande.

I Jakobstad med omnejd har han redan besökt flera församlingar.

– Jag har träffat många fantastiska kristna här i Finland och jag upplever att varje kyrka jag besökt är fylld av Guds ande. Jag tror att det sker en väckelse i Finland.



Vad är det som gör att du tror det?

– Det har varit så många unika händelser, till exempel före min första match med Jaro. Då blev jag uppmuntrad att dela med mig av min tro. Jag har varit i hundratals omklädningsrum, men aldrig hört något motsvarande. Jag bara förundrades över vad Gud gör i denna stund.

– Det var varit överväldigande sedan jag kom till Jakobstad. Det är som Gud inte ger mig tid att vara för mig själv längre. Han känner mig och vet vad jag behöver. Jag behöver vara beroende av honom. Det har jag också bett över. Jag behöver honom varje millisekund om dagen, inte bara en timme i veckan i kyrkan.



David Carty

Ålder: 29.

Född och uppvuxen i västra London.

Familj: flickvän, föräldrar och en äldre syster som är gift och har barn.

Tidigare lag: Havant & Waterlooville och Tooting & Mitcham i England, Institute i Nordirland, Bangor City i Wales och Cowdenbeath i Skottland.


Johan Sandberg


profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52