Malin Lindholm är förtroendevald i Johannes församling och studerar pedagogik.

"Dagens kyrka är inte uppbyggd enligt millennialernas eller generation Z:s behov och världsbild"

Kolumn.

Millenialerna är den stora och osynliga målgruppen. – In i Johanneskyrkan brukade jag stiga en gång om året för att gå på julkonsert. I min bubbla är en liknande relation till församlingen väldigt normal.

17.5.2023 kl. 08:00

Så du är ny i dessa sammanhang, vad fick dig att komma hit? En fråga jag fått många gånger de senaste månaderna, då jag inlett min karriär som beslutsfattare i Johannes församling och Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige. Mitt svar? Jag, en millennial Helsingforsbo, kände mig inte riktigt representerad bland beslutsfattarna i kyrkan. Att ställa upp i församlingsvalet kändes således som ett bra sätt att försöka ändra på det.

För att vara ärlig var kyrkans verksamhet också ganska obekant för mig.

För att vara ärlig var kyrkans verksamhet också ganska obekant för mig. I flera år har kyrkan representerats av en vacker byggnad jag ser på hemvägen. In i Johanneskyrkan brukade jag stiga en gång om året för att gå på julkonsert. I min bubbla är en liknande relation till församlingen väldigt normal.

I slutet av 2022 var 28-åringarna den största åldersgruppen inom den evangeliska lutherska kyrkan i Helsingfors. 20–29-åringarna är den största åldersgruppen bland helsingforsarna som hör till kyrkan, näst mest medlemmar finns i åldersgruppen 30–39-åringar. Enligt den empiriska undersökningen jag utfört under mina första månader som förtroendevald korrelerar denna statistik inte med vardagen i församlingen.

Det i sin tur är inte så underligt. Millenialernas förhållande till kyrkan har analyserats i projektet En kyrka för millennialerna. Enligt millenialerna är kyrkan en bra sak i samhället, kyrkan gör gott och är en pålitlig granne man kan få hjälp av i stunder av nöd. Samtidigt upplevs kyrkan som en föråldrad institution, vars regler och ställning i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor inte är i enlighet med dagens värld. Millenialerna är intresserade av att utforska andlighet – men det är något eget man själv definierar, inte ett givet mönster man ska passa in i.

Millenialerna är intresserade av att utforska andlighet – men det är något eget man själv definierar, inte ett givet mönster man ska passa in i.

Dagens kyrka är inte uppbyggd enligt millennialernas eller generation Z:s behov och världsbild. Logiskt i sig, då kyrkans anor och traditioner har sin grund i andra tider. Men likaså är det logiskt att dessa generationer inte lockas till kyrkan på samma sätt som tidigare.


I en
hurdan församling vill en millennial då vara delaktig? Kanske är det en församling som erbjuder möjligheter att utforska värderingar och andlighet på ett annat sätt än vid en söndagsgudstjänst? Kanske är det att skapa innehåll på kanaler unga använder, som Instagram och Tiktok? Kanske är det att använda en mer inklusiv terminologi? Kanske är det ett aktivt klimatarbete?

Framför allt är det en församling som känner en ödmjukhet inför att de yngre generationerna har en lite annan världsbild. Den världsbilden kan var och en bekanta sig med för att lite bättre kunna beakta den stora och osynliga målgruppen. För att kyrkan ska ha en koppling till samhället också i framtiden är det dessutom ytterst relevant.

Text: Malin Lindholm


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34