Starka SFP-kommuner i Österbotten naggas av unga som röstar KD

SFP:s huvudvärk i norr är de unga konservativa kristna

politik.

Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna.

1.5.2023 kl. 19:00

– Det är så klart en utmanande situation för oss att Kristdemokraternas position stärks konstant och rätlinjigt och att de har fått mer unga väljare som också är väldigt konservativa.

Det säger SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff när han har bläddrat genom siffrorna för den norra delen av Vasa valkrets. I den stora bilden framstår SFP som partiet som i alla stormar stadigt behåller sina svenska väljare. Efter riksdagsvalet 2023 fortsätter man som förut med nio säten.

Partiet överlevde i Nyland att SFP-legenden Elisabeth Rehns dotter Veronica Rehn-Kivi lämnade riksdagen och tryggade sitt understöd i Esbo ändå.

Man klarade sig hyfsat ur att många i Helsingfors taktikröstade för att få något av de stora partierna att bli statsministerparti. Dessutom har SFP nu en vågmästarroll när en regering ska bildas.

Men på partiledaren och justitieminister Anna-Maja Henrikssons hemmaplan i österbottniska Vasa valkrets tappade partiet över 5 000 röster, med de mest svidande tillbakagångarna i Pedersöre och Larsmo.

SFP:s fjärde riksdagsledamot i Österbotten, Mikko Ollikainen, blev omvald som sist invald i valkretsen med en marginal om mindre än 400 röster.

I Pedersöre som har varit ett av SFP:s starka fästen gick partiet bakåt med närmare elva procentenheter jämfört med valet 2019. I Larsmo backade SFP med nästan åtta procentenheter. Samtidigt går Kristdemokraterna i regionen framåt.

”Ett lokalt fenomen”

Fredrik Guseff, 44, på SFP-kansliet i Helsingfors sägs vara en skicklig sifferanalytiker som kan de svenska regionerna på fem fingrar.

Åbosvenskarna kan kanske vara längre högerut politiskt än de som jobbar vid Åbo Akademi. Och alla röstningsområden i Pedersöre röstar inte lika. Sådant vet han.

I den religiöst mångskiftande Jakobstadsnejden pekar han nu särskilt ut de laestadianska nätverken som en allt mera politisk faktor. Ett unikt, lokalt fenomen, säger han. På många andra håll anses laestadianerna ju allmänt vara utpräglade Centernväljare.

"Jag har tio barn. Som deras pappa har jag i 30 år varit aktiv i SFP – men barnen valde KD. Äldsta sonen är aktiv i i Larsmo, och en dotter mycket aktiv i Pedersöre."

”Inga gamla gubbar”

Kring 20–25 år tillbaka i tiden var det ju mera ”gamla gubbar” som uppfattades som de konservativa, som till exempel kvinnoprästmotståndare, säger Fredrik Guseff. I dag förbryllas han över de unga i det österbottniska, politiska landskapet.

– Många unga kör med en likadan bibeltrogen syn. Ibland blir narrativet att SFP har glömt alla kristna värderingar och att Bibeln inte existerar för oss. Det är klart att det blir svårt om man har en väldigt rigid hållning till kvinnliga präster och vigsel av samkönade par och annat.

Inom laestadianernas fridsföreningars förbund LFF ger Torvald Hjulfors, pensionerad skolrektor i Pedersöre, honom rätt.

– Translagen som SFP enhälligt godkände gav nog genklang i vår väckelse. Jag är inte förvånad att siffrorna blev så här, säger han.

Torvald Hjulfors är själv medlem i SFP och långvarig kommunpolitiker.

– Jag har tio barn. Äldsta sonen är aktiv i KD i Larsmo, och en dotter mycket aktiv i KD i Pedersöre. Deras pappa har i 30 år varit aktiv i SFP, men barnen valde KD. Och vi kommer väldigt bra överens. Mina värderingar harmonierar väldigt mycket med KD:s.

Ungdomar ser ett velande hos de äldre, säger Torvald Hjulfors. Själv säger han att han med en 60-årings perspektiv ser med större fördragsamhet på SFP fastän han inte tycker om allt som händer i partiet.

De är alla SFP:are – fr.v. partisekreterare Fredrik Guseff , laestadianprofilen Torvald Hjulfors och Greger Forsblom från SFP:s kristna specialförening Kristet samhällsansvar.

"Jag klandrar inte för jag förstår att trycket blev väldigt hårt. Men jag har en oro för att man ska ha en frihet att kandidera för det parti man vill, utan att det kommer en påringning."

SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff säger att det i SFP:s ungdomsförbund SU i regionen inför kommunalvalet 2021 ska ha hänt att en ung kandidat ur den laestadianska rörelsen ska ha backat från sin kandidatur efter påtryckning från KD-aktiva medlemmar ur sin egen rörelse.

– Jag klandrar absolut inte personen för jag förstår att trycket blev väldigt hårt. Men jag har en viss oro för att man med tanke på det politiska ska ha en valfrihet att kandidera för det parti man vill, utan att det kommer en påringning, säger Fredrik Guseff.

Torvald Hjulfors säger att det inte inom laestadianväckelsen förekommer politiska påtryckningar i bönehusen.

– Man tänker att här står präster och predikanter i vår väckelse som imamer i moskéer och talar om hur man ska göra. Det gör vi inte. Vi talar Guds ord, det som står i Bibeln. Vi talar inte politik, säger han.

Mera kommer förändringen i regionen, tror han, av att gamla SFP:are dör bort och de unga ”fattar egna beslut”.

Äldre laestadianer röstar ännu på SFP

Greger Forsblom från Pedersöre är till vardags verksamhetsledare för Pörkenäs lägergård i Jakobstad och SFP:are han också. På riksnivå leder han SFP:s specialförening Kristet samhällsansvar, med kristet och kyrkligt aktiva kandidater i flera landsändar.

– Nog uppfattas det ju att det finns en värdekonservativ trend i vår region för tillfället, säger han.

Han ser också att banden mellan Kristdemokraterna och LFF har blivit starkare, bland annat under den långvariga riksdagsledamoten Peter Östman, som har sina rötter i laestadianismen.

– Vi har ju valhemlighet i Finland, men jag har nog många vänner inom LFF som röstar på SFP. Men yngre tycks i dag vara mera konservativa än de äldre som fortfarande röstar på SFP, säger han.

Greger Forsblom ställde en gång i sitt första kommunalval upp för Kristdemokraterna.

– Men mina åsikter i dag finns nog inom SFP. För min del är det väldigt viktigt med människors lika värde och det står SFP för. Och så är det svenska språket också ett viktigt kitt. Men också inom Kristet samhällsansvar tänker vi olika i en del frågor, säger Greger Forsblom.

”Stort socialt hjärta för invandrare”

I Helsingfors frågar Kyrkpressen partisekreterare Fredrik Guseff vad han tänker om Sannfinländarna. Ska deras framgångar över hela landet spilla över, dels till SFP och dels till kyrkorna? (KP 12.4)

"Många kan ju förhålla sig till bibelord lite mer konservativt, men ändå har ett väldigt stort socialt hjärta för invandrare och flyktingar."

I det finska Finland tror han det finns ”väldigt konservativa” som hittar ett hem hos Sannfinländarna. Men inte så mycket i Svenskfinland.

– Bland de kyrkligt aktiva kan en del ju förhålla sig till bibelord lite mer konservativt. Men de har ändå ofta ett väldigt stort socialt hjärta och en vilja att hjälpa även invandrare och flyktingar. Och då kan nog tröskeln till Sannfinländarnas led vara ganska hög, säger Fredrik Guseff.

Är man bara allmänt konservativ, så finns det ju andra alternativ bland partierna, säger han.


FAKTA - SFP UTMANAS I ÖSTERBOTTEN AV KD

SFP tappade 5 300 röster i Vasa valkrets. Av dem backade partiledaren Anna-Maja Henriksson med 1 800 personliga röster.

I Pedersöre och Larsmo gick SFP:s tapp om 8–11 procentenheter tydligt till Kristdemokraterna; på andra håll mest till andra högerpartier.

KD:s viceordförande, laestadianen Peter Östman, återvaldes med stabila drygt 6 400 röster.

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Nicklas Storbjörk


stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00