Markus Andersén har följt med lägerarrangemangen i Helsingfors församlingar i 25 år.

"Så nästa gång du skickar ditt barn på ett läger, tänk en tyst tanke för dessa hjältar"

Helsingfors.

Under många år har jag haft glädjen att följa med proffs i sitt arbete, då vi utnyttjat till fullo de tjänster församlingarna erbjuder i form av läger och resor. Dels som deltagare, både som barn och vuxen, och dels som förälder till barn som deltar i verksamheten.

7.3.2023 kl. 00:00

Få kanske förstår hur mycket planering och förbehåll det krävs till exempel för att ordna ett skribaläger eller en sportlovsresa. Många arrangemang kräver närmare ett års förbehållning, så att man säkert får bokat de lägergårdar och logement man vill ha. Samma gäller transporter och resor, särskilt då man ofta önskar att en viss busschaufför kör bussen under resan.

Variablerna ovan är kanske de mera självklara, men utöver dem finns det en myriad av detaljer som måste stämma för att det ska lyckas. Dagarna fylls av aktiviteter som kräver planering gällande medhavd utrustning, vem som ska leda just den aktiviteten och hur alla tidtabeller ska passa ihop.



Eftersom man har att göra med människor, ofta minderåriga ungdomar, finns utöver allt annat ett ansvar för alla deltagare. I en grupp på, säg, 30 ungdomar, finns det med stor sannolikhet någon som inte riktigt klarar dagens sysslor utan att en vuxen aktivt hjälper.

Nu är jag inte insatt i hur mycket av församlingsanställdas utbildning handlar om just evenemangsproduktion, men tydligen inte i praktiken alls. Nu kanske någon reagerar på ordet ”evenemangsproduktion”? Jag kan intyga att ett skribaläger eller en vecka på vinterläger i en skidort i högsta grad handlar om evenemangsproduktion – utöver det andliga arbetet som planeras före lägret och utförs under lägret.

Det är direkt imponerande hur skickligt detta görs. Det kan verka ”heimlaga” men oftast är det långt ifrån det, då det finns noggranna tidtabeller och planer för arbetsindelning. Om man skulle printa ut det i form av ett GANTT-schema (som används t.ex. inom projektstyrning), skulle man behöva antingen ett mycket stort papper eller verkligen liten font, sannolikt båda.



Utöver det rent praktiska fixandet fascineras jag av dessa proffs ork. Det är mycket intensivt att dra dessa läger och nattsömnen tenderar att bli kort. Då finns ju risken att även stubinen blir kort, men det kan den naturligtvis inte bli med de ungdomar/barn man har åtagit sig att underhålla och undervisa för en överkomlig framtid. Dessa vuxna ska vara förebilder och andliga vägledare, det skulle klinga illa om den vuxna ledaren först ger en skopa ovett för att man kommit sent till samlingen och sedan snabbt växlar roll till den andliga ledaren och börjar tala om försoning och förlåtelse. Skulle inte fungera så bra.

Jag har själv lite erfarenhet av att vara vuxen ledare på till exempel skidresor. Då ingick det inte i mina uppgifter ens att ordna program eller annat komplicerat, min enda uppgift var att försöka få ungdomarna att gå och sova, vakta en stund tills de somnat och sedan på morgonen väcka dem igen. Efter en vecka av detta var jag helt slut och i behov av vila och total tystnad.

"Hur någon klarar av detta och dessutom ordnar program och andlig verksamhet överskrider min förståelse."

Så nästa gång du skickar ditt barn på ett läger, tänk en tyst tanke för dessa hjältar. Och ifall du tänkt komma med någon synpunkt på hur de borde göra sitt jobb eller hur just ditt barn behöver specialarrangemang, tänk två gånger och lämna saken där. Låt proffsen göra sitt jobb.

Markus Andersén


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34