Markus Andersén har följt med lägerarrangemangen i Helsingfors församlingar i 25 år.

"Så nästa gång du skickar ditt barn på ett läger, tänk en tyst tanke för dessa hjältar"

Helsingfors.

Under många år har jag haft glädjen att följa med proffs i sitt arbete, då vi utnyttjat till fullo de tjänster församlingarna erbjuder i form av läger och resor. Dels som deltagare, både som barn och vuxen, och dels som förälder till barn som deltar i verksamheten.

7.3.2023 kl. 00:00

Få kanske förstår hur mycket planering och förbehåll det krävs till exempel för att ordna ett skribaläger eller en sportlovsresa. Många arrangemang kräver närmare ett års förbehållning, så att man säkert får bokat de lägergårdar och logement man vill ha. Samma gäller transporter och resor, särskilt då man ofta önskar att en viss busschaufför kör bussen under resan.

Variablerna ovan är kanske de mera självklara, men utöver dem finns det en myriad av detaljer som måste stämma för att det ska lyckas. Dagarna fylls av aktiviteter som kräver planering gällande medhavd utrustning, vem som ska leda just den aktiviteten och hur alla tidtabeller ska passa ihop.



Eftersom man har att göra med människor, ofta minderåriga ungdomar, finns utöver allt annat ett ansvar för alla deltagare. I en grupp på, säg, 30 ungdomar, finns det med stor sannolikhet någon som inte riktigt klarar dagens sysslor utan att en vuxen aktivt hjälper.

Nu är jag inte insatt i hur mycket av församlingsanställdas utbildning handlar om just evenemangsproduktion, men tydligen inte i praktiken alls. Nu kanske någon reagerar på ordet ”evenemangsproduktion”? Jag kan intyga att ett skribaläger eller en vecka på vinterläger i en skidort i högsta grad handlar om evenemangsproduktion – utöver det andliga arbetet som planeras före lägret och utförs under lägret.

Det är direkt imponerande hur skickligt detta görs. Det kan verka ”heimlaga” men oftast är det långt ifrån det, då det finns noggranna tidtabeller och planer för arbetsindelning. Om man skulle printa ut det i form av ett GANTT-schema (som används t.ex. inom projektstyrning), skulle man behöva antingen ett mycket stort papper eller verkligen liten font, sannolikt båda.



Utöver det rent praktiska fixandet fascineras jag av dessa proffs ork. Det är mycket intensivt att dra dessa läger och nattsömnen tenderar att bli kort. Då finns ju risken att även stubinen blir kort, men det kan den naturligtvis inte bli med de ungdomar/barn man har åtagit sig att underhålla och undervisa för en överkomlig framtid. Dessa vuxna ska vara förebilder och andliga vägledare, det skulle klinga illa om den vuxna ledaren först ger en skopa ovett för att man kommit sent till samlingen och sedan snabbt växlar roll till den andliga ledaren och börjar tala om försoning och förlåtelse. Skulle inte fungera så bra.

Jag har själv lite erfarenhet av att vara vuxen ledare på till exempel skidresor. Då ingick det inte i mina uppgifter ens att ordna program eller annat komplicerat, min enda uppgift var att försöka få ungdomarna att gå och sova, vakta en stund tills de somnat och sedan på morgonen väcka dem igen. Efter en vecka av detta var jag helt slut och i behov av vila och total tystnad.

"Hur någon klarar av detta och dessutom ordnar program och andlig verksamhet överskrider min förståelse."

Så nästa gång du skickar ditt barn på ett läger, tänk en tyst tanke för dessa hjältar. Och ifall du tänkt komma med någon synpunkt på hur de borde göra sitt jobb eller hur just ditt barn behöver specialarrangemang, tänk två gånger och lämna saken där. Låt proffsen göra sitt jobb.

Markus Andersén


STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52