Sociala nätverk och meningsfull fritid fungerar brottsförebyggande.
Sociala nätverk och meningsfull fritid fungerar brottsförebyggande.

Rån och misshandel ökar bland unga

Gemensamt Ansvar.

I år fokuserar insamlingen Gemensamt Ansvar på förebyggande av våld bland unga. Det behövs verkligen, konstaterar kriminalkommissarie Leif Malmberg i Borgå.

22.2.2023 kl. 22:27

Det finns flera bakomliggande orsaker till att våldsbrotten bland unga ökar, säger kriminalkommissarie Leif Malmberg. Resurser för förebyggande arbete från polisens sida är små. Men mycket inger också hopp.

Polisens statistik över våldsbrott bland unga i Borgå, Sibbo och Lovisa är dyster läsning. Misshandelsfallen där förövarna var under 15 år var 22 stycken år 2021, ett år senare 44 till antalet. Och rån bland ungdomar fanns knappt alls år 2018. För 2022 statistikfördes 7 fall för under 15-åringar och 12 fall i gruppen 15 till 17 år. Alla våldsbrott bland unga har ökat med 167 procent, att jämföra med 67 procent för alla åldersgrupper.

– Det här får oss förstås att fråga oss: Vad ska vi göra? säger Leif Malmberg.

"Där misshandlar man och förnedrar offret, tvingar personen att be om nåd."

Både misshandel och rån går ofta till så att en person lockas till ett möte av ett gäng som planerat dådet.

– Där misshandlar man och förnedrar offret, tvingar personen att be om nåd och göra det ena och andra, samtidigt som man spelar in det hela och lägger ut det på nätet.

Individens ansvar har en tendens att försvinna när man fungerar i grupp.

– Det här att spela in och lägga ut videomaterial är lite av en modefluga. Man hittar kanske acceptans när man lägger ut det på nätet enligt tanken: så gör alla andra också.

Rån kan gå till enligt samma kalkylerande strategi.

– Om någon satt ut en sak till försäljning på nätet lockas försäljaren till ett möte där han eller hon sedan rånas på det den tänkt sälja.

Leif Malmberg, kriminalkommissarie i Borgå. Foto: Privat


Sociala nätverk viktiga

Utöver modeflugor kan också coronapandemin vara en bidragande orsak till ökade brott enligt polisens analys.

– Det låter kanske som en enkel förklaring, men coronatiden orsakade säkert en viss hopplöshet; sociala kontakter försvann, unga fick mer fritid och blev kanske efter i skolan. Och den allmänna oro som drabbar vuxna gäller också ungdomar.

Att det enbart skulle vara unga från utsatta sociala skikt som begår brott stämmer inte.

– Det kan lika gärna vara fråga om barn från välfungerande familjer. De kanske dras med i en modefluga, är uttråkade eller saknar meningsfulla hobbyer.

Leif Malmberg talar varmt för starka sociala nätverk. Men nätverken ser annorlunda ut i dag med ökad flyttning och mindre kontakt med storfamiljen, som mor- och farföräldrar.

– Det finns mer möjlighet att göra fel val än förr.

– När våldsbrotten ökade i Sverige fick deckarförfattaren Henning Mankell frågan om när han anser att det började gå snett. Han hade ett lite finurligt svar: Det var när vi slutade stoppa våra sockor.

– Det var ett ganska bra svar egentligen. Vår integritet har kanske blivit för stor. Vi har inte tid, eller vi vill inte och vågar inte prata med varandra och visa att vi bryr oss.


Finns det något som inger dig hopp trots dyster statistik?

– När man ser på statistiken ska man komma ihåg att det är en liten procent av våra ungdomar som gör sig skyldiga till brott. De allra flesta har det bra och är ordentliga. Det finns alltid hopp. Att det pratas om det här är en bra sak, att det ges stöd till familjer och att det finns bra samarbete mellan olika myndigheter. På det viset är vårt land ganska bra förberett måste jag säga, och reagerar när saker och ting kommer fram. Myndigheterna har också en bra diskussion med invånarna, och så ska vi inte glömma alla frivilliga aktörer.

Fördelen med sådan verksamhet är att man lär sig att ta andra människor i beaktande.

– Ungdoms- och idrottsföreningar är också viktiga. Ju mer folk hittar goda sociala sammanhang, desto mer minskar brottsbenäghenheten. Fördelen med sådan verksamhet är att man lär sig att ta andra människor i beaktande.

Det finns enheter inom polisen som satsar speciellt på att utreda brott bland unga och som planerar den förebyggande verksamheten.

– Tyvärr är realiteten att tiden inte räcker till på den förebyggande avdelningen. Det skulle vara bra att hinna vara med på byaföreningars möten och ha mer tid för besök i skolor. Patruller har tre eller fyra uppdrag väntande hela tiden. Det finns ingen lös tid där man har möjlighet att planera. Det här är en ekonomisk och politisk fråga.

Leif Malmberg gör sitt 42:a år i tjänst i år.

– Under min tid har polisstyrkan i Finland minskat från kring 12 000 till 7 500. Och då har brottsutredeningar blivit svårare och svårare, med nätbrottslighet såsom bedrägerier och ärekränkningar på sociala medier.

Polisens samarbete med bland annat socialen, barnskyddet och Ankkuri-verksamheten är a och o, inte minst med tanke på under 15-åringar som inte har straffrättsligt ansvar.

– Det är inte med straff man kan bota. Om man ska få en ungdom på rätt väg behövs ett mycket bredare samarbete om man vill få en verklig förändring till stånd.

Under en konferens för sjutton år sedan i Norge slogs Malmberg av hur annorlunda polisen jobbade där.

– Där var den förebyggande verksamheten redan utvecklad på ett helt annat sätt. Man koncentrerade sig på de tre procent av ungdomarna som låg i riskzon att hamna i brottslighet och kunde ingripa i ett tidigt skede. Men resurserna är helt andra där. Vårt arbete har utvecklats mycket sedan dess, så det går i rätt riktning.


Ser du med oro på det ökade våldet och gängkriminaliteten i Sverige?

– Vi är inte i samma situation som Sverige, men det finns tecken som tyder på det. Det är inte så enkelt att det bara skulle vara fråga om invandring. Om man inte klarar sig i skolan eller faller ut från arbetsmarknaden ökar grogrunden för att gå med i ett gäng eller för kriminalitet betydligt. Det är fråga om ekonomisk och social segregation som vi borde se upp med. Polisen här har stött på gatugäng, och nu börjar politiker få upp ögonen för det här, även om en del först dementerat att vi i Finland skulle ha gängkriminalitet.



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39