Det är du som bär på nyckeln till dina nattliga drömmar

DRÖMMAR.

Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback.

8.2.2023 kl. 15:35

Några dagar innan jag ska träffa Virva Nyback börjar jag skriva ner mina nattliga drömmar. När jag vaknar på natten skriver jag, på morgonen är minnet av drömmen borta. En natt drömmer jag att jag nästan kolliderar med ett berg och sedan kräks. En annan om att jag inte får vara med i ett idrottslag. En tredje att min frissa är arg på mig på grund av mitt slitna hår och jag säger: ”Du får klippa en halv meter!” (I verkligheten skulle det sluta med att jag var skallig.)

Mina drömmar är så konstiga. Varför?

– De är väldigt intressanta särskilt om vi skriver ner dem genast, för då kommer vårt rationella tänkande inte in och försöker sätta in händelserna i en logisk följd. Drömmens stora styrka är att den hjälper oss att titta på vårt liv utan vakenmedvetandets kontroll, utan jagets kontroll.

Det säger Virva Nyback, som lett drömgrupper i Sverige och Finland i över 35 år. Hon menar att drömgruppsarbetet inte har en egotrippande funktion – snarast tvärtom.

– Det öppnar ju för självkännedom, och ju bättre vi känner oss själva, desto mer kan vi öppna oss utåt. Att undersöka sina drömmar är nästan ett fredsarbete.

Varför, undrar hon, skulle Gud ha skapat oss så att vi drömmer cirka två timmar varje natt om inte drömmen hade en funktion?

– Vi kan aldrig till fullo förstå våra drömmar, men redan i sin egen kraft har de en helande funktion i vårt liv. Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva.

Vi förstår: Den här drömmen talar ju om mig!

– Och den skapande kraften är fascinerande: Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. Vi är ju alla oerhört kreativa!

BARA DEN VITA BASSÄNGEN FANNS KVAR

I Bibeln drömmer många profetiska drömmar. Om man studerar kyrkans historia ser man hur tolkningsföreträdet också för drömmarnas del övertogs av prästerna, och drömmarna blev oviktiga. Sedan kom vetenskapens tidevarv, och drömmarna övertogs av Freuds eller Jungs lärjungar som tolkade drömmarna i terapirummet enligt sin skola.

Men Virva Nyback menar liksom psykiatern Montague Ullman, som var en av sin tids framstående drömforskare, att det bara är vi själva som kan veta varför vi drömmer som vi gör.

– Samtidigt har jag efter att ha jobbat med drömgrupper så länge sett att vissa symboler återkommer på samma sätt i olika människors liv. Bilen är till exempel ofta en symbol för jaget. Och stressdrömmen där man springer undan något farligt men inte får upp farten säger ofta något om hur jagad man känner sig.

Hon påpekar att drömmarna också kan peka på möjligheter.

– Drömmen kan säga något om de gåvor och den potential vi har i oss men som inte fått rum. Drömmen kan visa oss vad vi längtar efter.

Själv drömmer hon ofta om vatten. Vattnet verkar vara en grundmetafor för henne: är vattnet grumligt, är det varmt, simmar hon bland isflak? När hennes man Bror Nyback dog plötsligt för många år sedan drömde hon att hon simmande sköt fram sin egen paralyserade, flytande kropp i en bassäng i ett tyst, vitkaklat rum.

– Allt var tyst, allt hade stannat upp, men mitt rationella jag måste fortsätta skuffa min kropp framåt. Allt var borta, kvar fanns bara den vita bassängen.

SCEN PÅ SCEN MED SAMMA TEMA

Hon minns en kvinna som deltog i en drömretreat. Hon skrev efteråt och berättade att drömarbetet känts helande och förlösande – också fysiskt. Genast efter drömretreaten fick kvinnan mens efter en paus på flera år. (Drömmaren har gett tillåtelse att dela detta.)

– Att tänka på sina drömmar handlar om att få insikter och vidga sitt medvetande: Vad händer med mig? Varför bär jag med mig den här barlasten? Drömmen har väldigt många skikt, och den är gåtfull. Vi drömmer ofta i scener: tre scener på samma tema efter varandra. Vi utvecklar temat: första akten, andra akten, tredje akten.

Tänk dig att du till exempel drömmer om att bo på hotell. Då kan du i drömarbetet svara på frågan: vad betyder hotell för mig?

– När jag minns min dröm och jobbar med den tillsammans med andra i en grupp är det en rikedom, för vi upptäcker att inget mänskligt är oss främmande i drömmarna. Våra grundbehov är likadana.

Hon påminner om att kyrkofäderna säger att självkännedomen är en väg till Gudskännedom.

– Det handlar om att bli mer människa. Vi är skapade till Guds avbild, bärare av den helighet som är nerlagd i oss alla.

MARDRÖMMARNA VILL OSS VÄL

Hur hemska de än är vill mardrömmarna oss faktiskt väl, säger Virva Nyback.

– De slutar ofta när vi är klara med någon viss process, och sedan kan de återkomma igen i en stressig livssituation. Det går inte att bearbeta ett sår som uppstått väldigt långsamt på en gång. Jag har aldrig sett sådana under. Vi måste alla gå den långa och smärtsamma vägen. Och drömmarna hjälper ju oss att se på oss själva med lite medkänsla: Jaha, är vi här igen. Jag som trodde att jag var färdig.

Det är en övning i acceptans, men drömmen kan också hjälpa drömmaren bära och trösta sig själv.

– Det hör till den mogna människans förmåga att acceptera det som är svårt i en själv, att tänka: Inte dör jag av det här fast det är hemskt och skrämmande. Om man fäster sig vid det hemska och skrämmande kommer följande tanke: Det här är hemskt för att jag är si eller så. Och sedan tanken: Den där människan kommer att säga allt det här, och hur ska jag stå ut med det? Och så är man inne i den oändliga dialogen som aldrig tar slut.

Att jobba med sina drömmar kan vara ett sätt att lugna sig och släppa taget.

– Om du genuint vill gå din egen väg måste du ta ansvar för att lära känna dig själv på allvar. Drömmen hjälper oss i det arbetet för att drömmen är så ärlig.

ALLA DRÖMMER VI

Vi drömmer alla, men alla minns inte sina drömmar. Också Virva Nybacks drömgrupper har haft deltagare som inte kommit ihåg sina egna drömmar, men som fått hjälp av att höra andras.

– Det finns ju så mycket i drömmar som är gemensamt för oss alla. Själv har jag aldrig hört en trist dröm.

Vi kan också ha kraftiga andliga drömmar som känns sanna och livsavgörande. Virva Nyback hade själv en sådan då hon var studerande.

– Där fanns en ocean, havet
var blankt och varmt. Där fanns en liten
kobbe, och på kobben ett torn, som en gammal borg. Muren hade
delvis rasat. Inifrån
hålen i tornet strålade ett vitt ljus, starkare än alla ljus. I drömmen hör jag en röst som säger: Titta på det här, än finns det murar kvar i dig som måste rivas.

I drömmen förstod hon att hon av rädsla skyddat sig själv med murar.

– För mig var det en djupt andlig dröm, en kallelsedröm till liv. Sådana drömmar kommer ibland. De är starka och avgörande, och man glömmer dem aldrig.

Sofia Torvalds


FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17