Det är du som bär på nyckeln till dina nattliga drömmar

DRÖMMAR.

Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback.

8.2.2023 kl. 15:35

Några dagar innan jag ska träffa Virva Nyback börjar jag skriva ner mina nattliga drömmar. När jag vaknar på natten skriver jag, på morgonen är minnet av drömmen borta. En natt drömmer jag att jag nästan kolliderar med ett berg och sedan kräks. En annan om att jag inte får vara med i ett idrottslag. En tredje att min frissa är arg på mig på grund av mitt slitna hår och jag säger: ”Du får klippa en halv meter!” (I verkligheten skulle det sluta med att jag var skallig.)

Mina drömmar är så konstiga. Varför?

– De är väldigt intressanta särskilt om vi skriver ner dem genast, för då kommer vårt rationella tänkande inte in och försöker sätta in händelserna i en logisk följd. Drömmens stora styrka är att den hjälper oss att titta på vårt liv utan vakenmedvetandets kontroll, utan jagets kontroll.

Det säger Virva Nyback, som lett drömgrupper i Sverige och Finland i över 35 år. Hon menar att drömgruppsarbetet inte har en egotrippande funktion – snarast tvärtom.

– Det öppnar ju för självkännedom, och ju bättre vi känner oss själva, desto mer kan vi öppna oss utåt. Att undersöka sina drömmar är nästan ett fredsarbete.

Varför, undrar hon, skulle Gud ha skapat oss så att vi drömmer cirka två timmar varje natt om inte drömmen hade en funktion?

– Vi kan aldrig till fullo förstå våra drömmar, men redan i sin egen kraft har de en helande funktion i vårt liv. Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva.

Vi förstår: Den här drömmen talar ju om mig!

– Och den skapande kraften är fascinerande: Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. Vi är ju alla oerhört kreativa!

BARA DEN VITA BASSÄNGEN FANNS KVAR

I Bibeln drömmer många profetiska drömmar. Om man studerar kyrkans historia ser man hur tolkningsföreträdet också för drömmarnas del övertogs av prästerna, och drömmarna blev oviktiga. Sedan kom vetenskapens tidevarv, och drömmarna övertogs av Freuds eller Jungs lärjungar som tolkade drömmarna i terapirummet enligt sin skola.

Men Virva Nyback menar liksom psykiatern Montague Ullman, som var en av sin tids framstående drömforskare, att det bara är vi själva som kan veta varför vi drömmer som vi gör.

– Samtidigt har jag efter att ha jobbat med drömgrupper så länge sett att vissa symboler återkommer på samma sätt i olika människors liv. Bilen är till exempel ofta en symbol för jaget. Och stressdrömmen där man springer undan något farligt men inte får upp farten säger ofta något om hur jagad man känner sig.

Hon påpekar att drömmarna också kan peka på möjligheter.

– Drömmen kan säga något om de gåvor och den potential vi har i oss men som inte fått rum. Drömmen kan visa oss vad vi längtar efter.

Själv drömmer hon ofta om vatten. Vattnet verkar vara en grundmetafor för henne: är vattnet grumligt, är det varmt, simmar hon bland isflak? När hennes man Bror Nyback dog plötsligt för många år sedan drömde hon att hon simmande sköt fram sin egen paralyserade, flytande kropp i en bassäng i ett tyst, vitkaklat rum.

– Allt var tyst, allt hade stannat upp, men mitt rationella jag måste fortsätta skuffa min kropp framåt. Allt var borta, kvar fanns bara den vita bassängen.

SCEN PÅ SCEN MED SAMMA TEMA

Hon minns en kvinna som deltog i en drömretreat. Hon skrev efteråt och berättade att drömarbetet känts helande och förlösande – också fysiskt. Genast efter drömretreaten fick kvinnan mens efter en paus på flera år. (Drömmaren har gett tillåtelse att dela detta.)

– Att tänka på sina drömmar handlar om att få insikter och vidga sitt medvetande: Vad händer med mig? Varför bär jag med mig den här barlasten? Drömmen har väldigt många skikt, och den är gåtfull. Vi drömmer ofta i scener: tre scener på samma tema efter varandra. Vi utvecklar temat: första akten, andra akten, tredje akten.

Tänk dig att du till exempel drömmer om att bo på hotell. Då kan du i drömarbetet svara på frågan: vad betyder hotell för mig?

– När jag minns min dröm och jobbar med den tillsammans med andra i en grupp är det en rikedom, för vi upptäcker att inget mänskligt är oss främmande i drömmarna. Våra grundbehov är likadana.

Hon påminner om att kyrkofäderna säger att självkännedomen är en väg till Gudskännedom.

– Det handlar om att bli mer människa. Vi är skapade till Guds avbild, bärare av den helighet som är nerlagd i oss alla.

MARDRÖMMARNA VILL OSS VÄL

Hur hemska de än är vill mardrömmarna oss faktiskt väl, säger Virva Nyback.

– De slutar ofta när vi är klara med någon viss process, och sedan kan de återkomma igen i en stressig livssituation. Det går inte att bearbeta ett sår som uppstått väldigt långsamt på en gång. Jag har aldrig sett sådana under. Vi måste alla gå den långa och smärtsamma vägen. Och drömmarna hjälper ju oss att se på oss själva med lite medkänsla: Jaha, är vi här igen. Jag som trodde att jag var färdig.

Det är en övning i acceptans, men drömmen kan också hjälpa drömmaren bära och trösta sig själv.

– Det hör till den mogna människans förmåga att acceptera det som är svårt i en själv, att tänka: Inte dör jag av det här fast det är hemskt och skrämmande. Om man fäster sig vid det hemska och skrämmande kommer följande tanke: Det här är hemskt för att jag är si eller så. Och sedan tanken: Den där människan kommer att säga allt det här, och hur ska jag stå ut med det? Och så är man inne i den oändliga dialogen som aldrig tar slut.

Att jobba med sina drömmar kan vara ett sätt att lugna sig och släppa taget.

– Om du genuint vill gå din egen väg måste du ta ansvar för att lära känna dig själv på allvar. Drömmen hjälper oss i det arbetet för att drömmen är så ärlig.

ALLA DRÖMMER VI

Vi drömmer alla, men alla minns inte sina drömmar. Också Virva Nybacks drömgrupper har haft deltagare som inte kommit ihåg sina egna drömmar, men som fått hjälp av att höra andras.

– Det finns ju så mycket i drömmar som är gemensamt för oss alla. Själv har jag aldrig hört en trist dröm.

Vi kan också ha kraftiga andliga drömmar som känns sanna och livsavgörande. Virva Nyback hade själv en sådan då hon var studerande.

– Där fanns en ocean, havet
var blankt och varmt. Där fanns en liten
kobbe, och på kobben ett torn, som en gammal borg. Muren hade
delvis rasat. Inifrån
hålen i tornet strålade ett vitt ljus, starkare än alla ljus. I drömmen hör jag en röst som säger: Titta på det här, än finns det murar kvar i dig som måste rivas.

I drömmen förstod hon att hon av rädsla skyddat sig själv med murar.

– För mig var det en djupt andlig dröm, en kallelsedröm till liv. Sådana drömmar kommer ibland. De är starka och avgörande, och man glömmer dem aldrig.

Sofia Torvalds


UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26

Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19

vikarie. Domkapitlet har förordnat pastor Catharina Englund till tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling under den ordinarie kyrkoherden Jockum Krokfors tjänstledighet från den 1 april 2025 till den 31 mars 2026 27.11.2024 kl. 11:07

BORGÅ STIFT. Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut. 27.11.2024 kl. 10:00

ISRAEL-PALESTINA. Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken. 22.11.2024 kl. 16:36

kyrkoherde. Kyrkoherdetjänsten i Ekenäsnejdens svenska församling har sökts av en person – församlingens kaplan Wille Westerholm. 25.11.2024 kl. 14:52

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47

Kultur. 26-åriga Kristian Vuoristo komponerade ett körverk till en gammal psaltarpsalm – med klassiska teman som känslan av att vara omringad och pressad. – När allt blir för överväldigande, då rinner man bort. Man ger vika eller ger upp – och accepterar, säger han. 29.11.2024 kl. 13:08

ortodoxa kyrkan. Ortodoxa kyrkomötet samlat på Valamo kloster har valt Uleåborgsmetropoliten Elia till ny ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland 27.11.2024 kl. 13:26