Det är du som bär på nyckeln till dina nattliga drömmar

DRÖMMAR.

Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback.

8.2.2023 kl. 15:35

Några dagar innan jag ska träffa Virva Nyback börjar jag skriva ner mina nattliga drömmar. När jag vaknar på natten skriver jag, på morgonen är minnet av drömmen borta. En natt drömmer jag att jag nästan kolliderar med ett berg och sedan kräks. En annan om att jag inte får vara med i ett idrottslag. En tredje att min frissa är arg på mig på grund av mitt slitna hår och jag säger: ”Du får klippa en halv meter!” (I verkligheten skulle det sluta med att jag var skallig.)

Mina drömmar är så konstiga. Varför?

– De är väldigt intressanta särskilt om vi skriver ner dem genast, för då kommer vårt rationella tänkande inte in och försöker sätta in händelserna i en logisk följd. Drömmens stora styrka är att den hjälper oss att titta på vårt liv utan vakenmedvetandets kontroll, utan jagets kontroll.

Det säger Virva Nyback, som lett drömgrupper i Sverige och Finland i över 35 år. Hon menar att drömgruppsarbetet inte har en egotrippande funktion – snarast tvärtom.

– Det öppnar ju för självkännedom, och ju bättre vi känner oss själva, desto mer kan vi öppna oss utåt. Att undersöka sina drömmar är nästan ett fredsarbete.

Varför, undrar hon, skulle Gud ha skapat oss så att vi drömmer cirka två timmar varje natt om inte drömmen hade en funktion?

– Vi kan aldrig till fullo förstå våra drömmar, men redan i sin egen kraft har de en helande funktion i vårt liv. Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva.

Vi förstår: Den här drömmen talar ju om mig!

– Och den skapande kraften är fascinerande: Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. Vi är ju alla oerhört kreativa!

BARA DEN VITA BASSÄNGEN FANNS KVAR

I Bibeln drömmer många profetiska drömmar. Om man studerar kyrkans historia ser man hur tolkningsföreträdet också för drömmarnas del övertogs av prästerna, och drömmarna blev oviktiga. Sedan kom vetenskapens tidevarv, och drömmarna övertogs av Freuds eller Jungs lärjungar som tolkade drömmarna i terapirummet enligt sin skola.

Men Virva Nyback menar liksom psykiatern Montague Ullman, som var en av sin tids framstående drömforskare, att det bara är vi själva som kan veta varför vi drömmer som vi gör.

– Samtidigt har jag efter att ha jobbat med drömgrupper så länge sett att vissa symboler återkommer på samma sätt i olika människors liv. Bilen är till exempel ofta en symbol för jaget. Och stressdrömmen där man springer undan något farligt men inte får upp farten säger ofta något om hur jagad man känner sig.

Hon påpekar att drömmarna också kan peka på möjligheter.

– Drömmen kan säga något om de gåvor och den potential vi har i oss men som inte fått rum. Drömmen kan visa oss vad vi längtar efter.

Själv drömmer hon ofta om vatten. Vattnet verkar vara en grundmetafor för henne: är vattnet grumligt, är det varmt, simmar hon bland isflak? När hennes man Bror Nyback dog plötsligt för många år sedan drömde hon att hon simmande sköt fram sin egen paralyserade, flytande kropp i en bassäng i ett tyst, vitkaklat rum.

– Allt var tyst, allt hade stannat upp, men mitt rationella jag måste fortsätta skuffa min kropp framåt. Allt var borta, kvar fanns bara den vita bassängen.

SCEN PÅ SCEN MED SAMMA TEMA

Hon minns en kvinna som deltog i en drömretreat. Hon skrev efteråt och berättade att drömarbetet känts helande och förlösande – också fysiskt. Genast efter drömretreaten fick kvinnan mens efter en paus på flera år. (Drömmaren har gett tillåtelse att dela detta.)

– Att tänka på sina drömmar handlar om att få insikter och vidga sitt medvetande: Vad händer med mig? Varför bär jag med mig den här barlasten? Drömmen har väldigt många skikt, och den är gåtfull. Vi drömmer ofta i scener: tre scener på samma tema efter varandra. Vi utvecklar temat: första akten, andra akten, tredje akten.

Tänk dig att du till exempel drömmer om att bo på hotell. Då kan du i drömarbetet svara på frågan: vad betyder hotell för mig?

– När jag minns min dröm och jobbar med den tillsammans med andra i en grupp är det en rikedom, för vi upptäcker att inget mänskligt är oss främmande i drömmarna. Våra grundbehov är likadana.

Hon påminner om att kyrkofäderna säger att självkännedomen är en väg till Gudskännedom.

– Det handlar om att bli mer människa. Vi är skapade till Guds avbild, bärare av den helighet som är nerlagd i oss alla.

MARDRÖMMARNA VILL OSS VÄL

Hur hemska de än är vill mardrömmarna oss faktiskt väl, säger Virva Nyback.

– De slutar ofta när vi är klara med någon viss process, och sedan kan de återkomma igen i en stressig livssituation. Det går inte att bearbeta ett sår som uppstått väldigt långsamt på en gång. Jag har aldrig sett sådana under. Vi måste alla gå den långa och smärtsamma vägen. Och drömmarna hjälper ju oss att se på oss själva med lite medkänsla: Jaha, är vi här igen. Jag som trodde att jag var färdig.

Det är en övning i acceptans, men drömmen kan också hjälpa drömmaren bära och trösta sig själv.

– Det hör till den mogna människans förmåga att acceptera det som är svårt i en själv, att tänka: Inte dör jag av det här fast det är hemskt och skrämmande. Om man fäster sig vid det hemska och skrämmande kommer följande tanke: Det här är hemskt för att jag är si eller så. Och sedan tanken: Den där människan kommer att säga allt det här, och hur ska jag stå ut med det? Och så är man inne i den oändliga dialogen som aldrig tar slut.

Att jobba med sina drömmar kan vara ett sätt att lugna sig och släppa taget.

– Om du genuint vill gå din egen väg måste du ta ansvar för att lära känna dig själv på allvar. Drömmen hjälper oss i det arbetet för att drömmen är så ärlig.

ALLA DRÖMMER VI

Vi drömmer alla, men alla minns inte sina drömmar. Också Virva Nybacks drömgrupper har haft deltagare som inte kommit ihåg sina egna drömmar, men som fått hjälp av att höra andras.

– Det finns ju så mycket i drömmar som är gemensamt för oss alla. Själv har jag aldrig hört en trist dröm.

Vi kan också ha kraftiga andliga drömmar som känns sanna och livsavgörande. Virva Nyback hade själv en sådan då hon var studerande.

– Där fanns en ocean, havet
var blankt och varmt. Där fanns en liten
kobbe, och på kobben ett torn, som en gammal borg. Muren hade
delvis rasat. Inifrån
hålen i tornet strålade ett vitt ljus, starkare än alla ljus. I drömmen hör jag en röst som säger: Titta på det här, än finns det murar kvar i dig som måste rivas.

I drömmen förstod hon att hon av rädsla skyddat sig själv med murar.

– För mig var det en djupt andlig dröm, en kallelsedröm till liv. Sådana drömmar kommer ibland. De är starka och avgörande, och man glömmer dem aldrig.

Sofia Torvalds


Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11