De flesta som jobbar med akustik har en bakgrund inom musiken, säger Olli Salmensaari.
De flesta som jobbar med akustik har en bakgrund inom musiken, säger Olli Salmensaari.

Gör så här om du vill höras!

sibbo.

Olli Salmensaari är akustiker och kan det mesta om hur olika ljud rör sig i ett rum.
– Akustik i kyrkan är en mångsidig grej, säger han.

8.2.2023 kl. 10:54

Olli Salmensaari studerade akustik vid Tekniska högskolan och är diplomingenjör. I femton år jobbade han som akustiker vid Yle och de femton senaste åren har han arbetat för företaget Akukon. Han jobbar med allt som har med akustiken i ett rum eller en byggnad att göra, och har haft många uppdrag i kyrkobyggnader. Han har också varit med och byggt upp ljudåtergivningen när passionsspelet Kärlekens väg uppförts i Sibbo.

– Vi jobbar med allt från dagis och kyrkor till kontor och bostäder. Jag var bland annat med och planerade akustiken i Dickursby kyrka och S:t Lars kapell i Vanda, säger han.

Det finns en del skillnader mellan gamla och nya kyrkobyggnader.

– Akustik i kyrkan är en mångsidig grej. Gamla kyrkor har en viss känsla och de passar bra för orgel- och körmusik, men det är kanske inte så hemskt lätt att höra vad folk säger. Därför behövs speciella högtalarsystem för att rikta ljudet mot århörarna.

– I moderna kyrkobyggnader ska akustiken inte fungera bara för orgel och körer utan också vara mer inriktad på band. Då behövs akustik som kan varieras.

Det gör man exempelvis med tunga gardiner och akustikdämpande skåp, det vill säga skåp som kan öppnas så att mjuka ytor blottas och dämpar ljuden.

Vad måste en akustiker vara bra på?

– Man måste ha något slags kunnande om grundfysik och vad ljud är. Skillnaden mellan de ljud vi hör, låga och höga, är väldigt stor. Våglängden mellan ljud varierar från tiotals meter till några centimeter, och det gör saker komplicerade. Unga kan höra frekvenser på 20 till 20 000 hertz. När man blir äldre tappar man de högsta
ljuden.

Betyder det att man blir en sämre akustiker när man blir äldre?

– Höga ljud kanske man inte hör längre, då måste man titta på mätinstrument, eller ha med sig en yngling som kan höra sådant man inte själv hör, säger han roat.

Vilka tips har du till någon som ska tala inför folk, exempelvis i en kyrka?

– Prata inte som Kimi Räikkönen! Tala lite långsammare och artikulera tydligt! Efterklangen är lång i en kyrka och täcker nästa ord, därför är det viktigt med lite längre paus mellan orden så tonen hinner gå ner.

Olli Salmensaari påpekar att det inte är någon slump att delar av liturgin är sjungen text.

– En sak som man märkte redan för 1 000 år sedan är att om man vill bli hörd och förstådd ska man sjunga. Det hörs bättre när det finns en ton i grunden som bär ljudet.

Han har själv frikyrklig bakgrund; hans förfäder från pappans sida var med och grundade den finska frikyrkan Suomen Vapaakirkko och från hans mammas sida Fria Missionsförbundet.

– Så det är omöjligt att undvika att vara med!

Han har sysslat med musik i hela sitt liv, och har bland annat som sångare i teknologernas kammarkör varit med om många konserter i stora kyrkor.

– Det har absolut gett mig en förståelse för akustiken i kyrkor. Nästan alla som jobbar i den här branschen har någon slags bakgrund i musiken.

Om han vistas någonstans där ljudåtergivningen är dålig kan det börja klia i fingrarna.

– Om man till exempel sitter på en restaurang och märker att det skulle bli betydligt mindre buller med lite dämpning i taket.

Brukar du säga till då?

– Inte så ofta. Jag försöker i alla fall hålla tyst, men det kan vara svårt om det är riktigt illa.

Olli Salmensaari

  • Är akustiker. Har jobbat med projekt som Västmetron, Nokia Arena, köpcentren Redi och Tripla och just nu musikhuset i Åbo.
  • Bor i Söderkulla i Sibbo.
  • Familj: Fru och två vuxna barn.
  • Intressen: Körsång, segling och skidåkande.
  • Församlingen är: Ett slags hem och gemenskap.
  • Ljud han avskyr kontra älskar: ”Jag tycker inte om höga bullerljud, som när man borrar i berg. I andra ändan finns vacker musik eller ljudet av vågor när jag är ute på havet om sommaren.”


Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32
Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00