De flesta som jobbar med akustik har en bakgrund inom musiken, säger Olli Salmensaari.
De flesta som jobbar med akustik har en bakgrund inom musiken, säger Olli Salmensaari.

Gör så här om du vill höras!

sibbo.

Olli Salmensaari är akustiker och kan det mesta om hur olika ljud rör sig i ett rum.
– Akustik i kyrkan är en mångsidig grej, säger han.

8.2.2023 kl. 10:54

Olli Salmensaari studerade akustik vid Tekniska högskolan och är diplomingenjör. I femton år jobbade han som akustiker vid Yle och de femton senaste åren har han arbetat för företaget Akukon. Han jobbar med allt som har med akustiken i ett rum eller en byggnad att göra, och har haft många uppdrag i kyrkobyggnader. Han har också varit med och byggt upp ljudåtergivningen när passionsspelet Kärlekens väg uppförts i Sibbo.

– Vi jobbar med allt från dagis och kyrkor till kontor och bostäder. Jag var bland annat med och planerade akustiken i Dickursby kyrka och S:t Lars kapell i Vanda, säger han.

Det finns en del skillnader mellan gamla och nya kyrkobyggnader.

– Akustik i kyrkan är en mångsidig grej. Gamla kyrkor har en viss känsla och de passar bra för orgel- och körmusik, men det är kanske inte så hemskt lätt att höra vad folk säger. Därför behövs speciella högtalarsystem för att rikta ljudet mot århörarna.

– I moderna kyrkobyggnader ska akustiken inte fungera bara för orgel och körer utan också vara mer inriktad på band. Då behövs akustik som kan varieras.

Det gör man exempelvis med tunga gardiner och akustikdämpande skåp, det vill säga skåp som kan öppnas så att mjuka ytor blottas och dämpar ljuden.

Vad måste en akustiker vara bra på?

– Man måste ha något slags kunnande om grundfysik och vad ljud är. Skillnaden mellan de ljud vi hör, låga och höga, är väldigt stor. Våglängden mellan ljud varierar från tiotals meter till några centimeter, och det gör saker komplicerade. Unga kan höra frekvenser på 20 till 20 000 hertz. När man blir äldre tappar man de högsta
ljuden.

Betyder det att man blir en sämre akustiker när man blir äldre?

– Höga ljud kanske man inte hör längre, då måste man titta på mätinstrument, eller ha med sig en yngling som kan höra sådant man inte själv hör, säger han roat.

Vilka tips har du till någon som ska tala inför folk, exempelvis i en kyrka?

– Prata inte som Kimi Räikkönen! Tala lite långsammare och artikulera tydligt! Efterklangen är lång i en kyrka och täcker nästa ord, därför är det viktigt med lite längre paus mellan orden så tonen hinner gå ner.

Olli Salmensaari påpekar att det inte är någon slump att delar av liturgin är sjungen text.

– En sak som man märkte redan för 1 000 år sedan är att om man vill bli hörd och förstådd ska man sjunga. Det hörs bättre när det finns en ton i grunden som bär ljudet.

Han har själv frikyrklig bakgrund; hans förfäder från pappans sida var med och grundade den finska frikyrkan Suomen Vapaakirkko och från hans mammas sida Fria Missionsförbundet.

– Så det är omöjligt att undvika att vara med!

Han har sysslat med musik i hela sitt liv, och har bland annat som sångare i teknologernas kammarkör varit med om många konserter i stora kyrkor.

– Det har absolut gett mig en förståelse för akustiken i kyrkor. Nästan alla som jobbar i den här branschen har någon slags bakgrund i musiken.

Om han vistas någonstans där ljudåtergivningen är dålig kan det börja klia i fingrarna.

– Om man till exempel sitter på en restaurang och märker att det skulle bli betydligt mindre buller med lite dämpning i taket.

Brukar du säga till då?

– Inte så ofta. Jag försöker i alla fall hålla tyst, men det kan vara svårt om det är riktigt illa.

Olli Salmensaari

  • Är akustiker. Har jobbat med projekt som Västmetron, Nokia Arena, köpcentren Redi och Tripla och just nu musikhuset i Åbo.
  • Bor i Söderkulla i Sibbo.
  • Familj: Fru och två vuxna barn.
  • Intressen: Körsång, segling och skidåkande.
  • Församlingen är: Ett slags hem och gemenskap.
  • Ljud han avskyr kontra älskar: ”Jag tycker inte om höga bullerljud, som när man borrar i berg. I andra ändan finns vacker musik eller ljudet av vågor när jag är ute på havet om sommaren.”


Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

Helsingfors. Hon har skrivit musiken till verket Varde ljus! som framförs av Helsingfors svenska kyrkosångsförbunds körer söndagen den 21.4 kl. 18 i Matteuskyrkan. 12.4.2024 kl. 18:45
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

Helsingfors. Hon har skrivit musiken till verket Varde ljus! som framförs av Helsingfors svenska kyrkosångsförbunds körer söndagen den 21.4 kl. 18 i Matteuskyrkan. 12.4.2024 kl. 18:45
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54