Chamilla och Kristian Sjöbacka har firat många julhelger på missionsfältet.

En kenyansk jul

Replot.

En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu.

9.12.2022 kl. 09:02

Chamilla och Kristian Sjöbacka som är missionärer i Kisumu i Kenya är vana vid att fira jul utomlands.

Hur syns julen i stadsbilden och i människors liv i Kisumu?

– I kenyanernas vardag syns inte julen annat än på juldagen. Då samlas familjerna och äter lokal festlig mat. Det är ju inte skinka utan bland annat chapati, ris, kött och höna. De som bor i städerna åker ofta till sina föräldrahem på landet över juldagen, säger Chamilla.

I stadsbilden är det nog den kommersiella julen som syns. Ljus och musik. Vi som bor i närheten av både den katolska och anglikanska kyrkan kan under våra kvällspromenader höra körerna öva till sina julmässor, säger Kristian.

Är julen kommersiell också i Kisumu, vilken innebörd har den där?

– Det första är att julpynt dyker upp i köpcentren i mitten av november och lite ljusslingor utanför. Kenyanerna tycker om glitter så glittriga girlanger hänger lite här och där. Det är inte den kristna julen som syns utan den kommersiella med tomten och paketen. I julveckan brukar en hög, pyntad cypress dyka upp i stadskärnan, berättar Chamilla.

– Den kommersiella julen är ju en blandning av uttryck som inför fester i december passar flera olika religioner. Här finns ju både muslimer och hinduer med flera, säger Kristian.

Julen syns i stadsbilden i Kisumu från mitten av november. Foto: Privat

Hur kommer ni att fira jul i år?

– Det vi vet är att vi har ett barnläger i Dunga som slutar på juldagen, så vi kommer att vara ganska upptagna med arbete kring julen. Vår ”julgran” blir en cypress i kruka eller bara några kvistar i vas som vi pyntar med några bollar och glitter. Vi delar ut och får några julklappar, bara småsaker. Vi Slef-missionärer som bor i Kisumu försöker hitta någon gemensam tid att sitta och äta tillsammans, troligen på julafton, berättar Chamilla.

– Vi har en sillburk i kylen som vi fick av en gäst hemifrån i somras. Den ska vi öppna. Vädret brukar bjuda på sol och lite regn, så riktigt lämpligt, tillägger Kristian.

Vilka jultraditioner ger ni inte avkall på, oberoende av var ni är?

– Julmusiken. Både att själv sjunga och spela och att lära ut! säger Kristian.

Chamilla ger inte heller avkall på musiken.

– Och i matväg blir det att improvisera lite, men risgrynsgröt blir det, eventuellt rotsakslådor också. Skinkan lämnar vi bort, vi är ju bara två i familjen och skinkan har ofta varit en besvikelse här. Det blir kalkon i stället, säger hon.

Saknar ni något när ni firar jul i Kisumu kontra vad känns som ett privilegium med att fira där?

– Att kunna sitta i trädgården och äta julmat tillsammans är en förmån här som jag uppskattar, säger Chamilla.

Kristian uppskattar också dagsljuset.

– Men det vi saknar är julkonserterna, barn och barnbarn och släktträffar, säger han.

Har ni något julminne som etsat sig fast extra starkt från er tid på missionsfältet?

– Jag minns de trevliga julfesterna vid svenska skolan på 1990-talet. Då var vi många missionärsfamiljer med barn på fältet, konstaterar Chamilla.

– Jag minns besvikelsen från den första ”julottan” i Kenya. Det fanns ingen julsång som sjöngs så att man kunde känna julstämning. Psalmsången var lokal och utan instrument. Följande dag var jag på ett ungdomsläger och där hade man tävling i körsång. Stycket var ”Dagen är kommen”. Kontrasten berörde mig djupt. Efteråt beslöt jag att vart jag mig än vänder här i världen så tar jag musiken med mig. Sedan dess har jag undervisat i kyrkoårets olika passande hymner! säger Kristian.

De önskar alla en välsignad julhögtid i samma anda som psalm 32, Giv mig ej glans ...

CHAMILLA OCH KRISTIAN SJÖBACKA

  • Jobbar inom stadsmissionen. Kristian undervisar blivande präster i musik, håller predikningar i lokala församlingar och handleder och stöder ungdomsarbetet. Chamilla ansvarar för redovisning för Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland (Slef) och har också varit med och färdigställt ett omfattande söndagsskolmaterial.
  • De arbetar på tre språk: swahili, luo och engelska.
  • Missionsfältet är bekant för dem sedan 1990-talet.
  • Understödsförsamlingar i Borgå stift är: Replot, Närpes, Vasa, Borgå, Nykarleby,
  • Jakobstad och Vörå.


diakoni. Jessica Emaus blir ny inspiratör och koordinator för diakoniarbetet i Borgå stift. Hon har sett jobbet inifrån, i både söder och norr. 16.4.2026 kl. 19:00

religion. Det här ser ut som kristendom, här hänvisar man till kristendom, men det här är inte kristendom, säger Joel Halldorf om Donald Trumps och populistpartiernas version av kristendomen. – Det hoppas jag präster och pastorer blir tydliga kring. 16.4.2026 kl. 08:41

Teologi. – Om möjligt, välsigna med ögonen, säger Erik Vikström, 84 år, tidigare biskop för Borgå stift. Erik Vikström beskriver välsignandet som en slags livsstil, något vi är framför något vi gör. 15.4.2026 kl. 20:58

Kolumn. ”Jag tänker att Gud är betydligt generösare med sina välsignelser än vad många tror och förstår.” 15.4.2026 kl. 20:51

renovering. Sju kyrkor i stiftet fick renoveringspengar ur kyrkans gemensamma rikskassa. 15.4.2026 kl. 13:04

LEDIGA TJÄNSTER. På onsdagen gick ansökningstiden ut till fyra kyrkoherdetjänster runt om i stiftet. Samtliga lediganslagna tjänster fick sökande. 15.4.2026 kl. 12:42

DATASÄKERHET. Om kyrkoherden skickar mejl och ber om hjälp med att brådskande skaffa presentkort för en uppvaktning – släng mejlet. Det är sannolikt nätfiske. 14.4.2026 kl. 15:29

Personligt. Kristian Östman har aldrig brytt sig om pengar – innan han fick ett överflöd. – Att avsaknaden av inkomstbringande arbete skulle få sådana här konsekvenser, det hade jag inte räknat med. 13.4.2026 kl. 20:01

baptism. För drygt två år sedan tog Ida-Maria Björkqvist ett steg i tro och sade upp sin fasta tjänst på Yle för en tidsbestämd projektanställning inom baptistsamfundet. Gud svek henne inte. Nu leder hon hela samfundet. 13.4.2026 kl. 13:14

religionsundervisning. Ekumeniska Rådet i Finland, som representerar kristna kyrkor och samfund säger nej till undervisningsministeriets förslag om ett gemensamt åskådningsämne. 10.4.2026 kl. 16:08

HETS MOT FOLKGRUPP. Päivi Räsänen fortsätter efter sin HD-dom att vara en front­figur för dem som anser att hets- och hatpratslagarna i Europa är skadliga. 9.4.2026 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. I år är det dags för ett nytt församlingsval. Själva valet sker först under hösten 2026, men i församlingarna har förberedelserna redan rullat igång. Här och där dyker affischer upp med kyrkans logo och en uppmaning om att göra sin röst hörd. Men vad är det egentligen vi ska rösta om – vad är församlingsvalet? 24.3.2026 kl. 15:35

kyrkoherdeval. Domkapitlet i Borgå har ledigförklarat hela fem kyrkoherdetjänster i stiftet, meddelar domkapitlet. 7.4.2026 kl. 12:26

IKONER. Pandemin i början av 2020-talet blev en parentes som förde in många på nya spår i livet. Musikern Frank Berger i Sankt Karins började måla ikoner. I dag är det hans lilla veckoandakt – på Arbis. 4.4.2026 kl. 10:00

historia. Museipedagogen Martin Backman-Witting sammanfattar 1800-talets firande på påsklördagsnatten i ett ord: röjigt. Han har undersökt påsken i allmogekulturen. 1.4.2026 kl. 19:01

diakoni. Jessica Emaus blir ny inspiratör och koordinator för diakoniarbetet i Borgå stift. Hon har sett jobbet inifrån, i både söder och norr. 16.4.2026 kl. 19:00

religion. Det här ser ut som kristendom, här hänvisar man till kristendom, men det här är inte kristendom, säger Joel Halldorf om Donald Trumps och populistpartiernas version av kristendomen. – Det hoppas jag präster och pastorer blir tydliga kring. 16.4.2026 kl. 08:41

Teologi. – Om möjligt, välsigna med ögonen, säger Erik Vikström, 84 år, tidigare biskop för Borgå stift. Erik Vikström beskriver välsignandet som en slags livsstil, något vi är framför något vi gör. 15.4.2026 kl. 20:58

Kolumn. ”Jag tänker att Gud är betydligt generösare med sina välsignelser än vad många tror och förstår.” 15.4.2026 kl. 20:51

renovering. Sju kyrkor i stiftet fick renoveringspengar ur kyrkans gemensamma rikskassa. 15.4.2026 kl. 13:04