Matias, Tomas, Riikka-Maria och Ella Kolkka är glada över att vara tillbaka i Thailand efter ett längre uppehåll på grund av coronapandemin.

Tio julfester i bergsbyarna

Replot.

Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua.

9.12.2022 kl. 08:43

Bland Luafolket firas julen endast i den kristna församlingen, det är ingen hemmafest utan en gemenskapens fest. Snart väntar en julturné i bergsbyarna, då det ordnas tio kristna julfester i de olika byarna.

– I församlingen ordnas en stor fest med julmässa, sedan äter man gott och så blir det lite julklappar och lekar för barnen. Alla är inbjudna och välkomna och alla i byn brukar delta, också de som inte hör till församlingen, berättar Tomas Kolkka som med sin fru Riikka-Maria Kolkka jobbar med bland annat bibelöversättning till lua.

Familjen Kolkka bor i staden Chiang Rai där barnen går i internationell skola. Därifrån är det cirka sju timmars bilväg till Nanprovinsen där Luafolket bor i bergssluttningarna, vid gräsen mot Laos. Luafolket kom som flyktingar från Laos under Vietnamkriget. Alla som kom före 1995 fick thailändskt medborgarskap.

– Livet är hårt och levnadsstandarden låg. Bergsris är det enda som kan odlas och det ger bara en tredjedel av den skörd som ris som odlas på plattland ger, säger Tomas.

– Numera odlar man också lite majs och grönsaker. Och i dag finns det vatten och el i de flesta byarna, det fanns det inte när vi kom för åtta år sedan, tillägger Riikka-Maria.

Sedan fem år tillbaka finns också mobilmaster i luaområdet.

– Nuförtiden använder alla barn och ungdomar mobiltelefoner, trots att folk annars lever på existensminimum, säger Tomas.

Barnkören uppträder på julfesten i byn Banden. FOTO: Riikka-Maria Kolkka

Många språk att hålla reda på

– I början kunde luafolket inte tala thai, så barnen gick inte i skola och det blev svårt för människorna att få arbete, säger Riikka-Maria.

Numera lär sig barnen lua hemma och nordthailändska lite vid sidan om.

– Men i skolan undervisar man bara på högthai, den variant som talas i Bangkok och som skiljer sig från nordthailändska. Så det är många språk att hålla reda på.

För att göra det än mer invecklat så finns också en kunglig variant av thai, som kan vara svår att förstå också för högutbildade thailändare.

– Det språket används när Jesus och Gud omtalas. Folk har vant sig vid att stänga öronen i gudstjänsten för att det är så svårt att förstå. Därför är det så viktigt att översätta bibeltexter till lua.

Paret Kolkka och två lokala medarbetare har arbetat fram ett alfabet och därmed ett skriftspråk för lua-
folket. Som bäst översätts Markusevangliet.

– Replot församling är med och stöttar det här språk-
arbetet, säger Tomas.

Numera finns en bok med julsånger på luaspråket och Lukasevangeliets andra kapitel läses också på lua kring jul.

– Det finns dessutom en sammanfattning av jul­evangeliet på lua för barnen, säger Riikka-Maria.

Man uppskattar att det finns kring 20 000 luatalande i norra Thailand. Animismen är den starkaste religiösa utövningen, det vill säga att dyrka förfäder och naturen.

– I dag finns det kring 1 600 döpta, säger Tomas.

En typisk lua-by. FOTO: ilkka koivisto

Hetta och plastgran

Under coronapandemin bodde familjen Kolkka tre år i Helsingfors, en längre paus än tänkt.

– Vi var lite oroliga för vår återkomst till Thailand, barnen hade fått goda vänner i Helsingfors och börjat rota sig där. Men det visade sig att det mest var vi föräldrar som kände lite oro. De trivs bra här också.

– Och Matias, vår fjortonåring, kan ha kontakt daligen med sina vänner i Helsingfors via onlinespel.

Familjen brukar fira julafton den 24 december, som i det buddhistiska Thailand är en helt vanlig dag.

– Vi har en plastgran från början av december, säger Riikka-Maria.

– Det är 30 grader varmt här så den luktar plast, tillägger Tomas.

Sedan brukar familjen äta julmiddag på någon restaurang som dukar upp engelskt julbord och så blir det lite klapputdelning och videosamtal till Finland.

– Köpcentren är fulla av julpynt, men julens kristna innebörd är okänd för de flesta. Många förknippar julen med det västerländska nyåret, säger Tomas.

Paret Kolkka är glada över att det finns människor i Finland som stöder deras arbete.

– Vi vill säga tack till alla, säger Riikka-Maria.

– Och önska alla en välsignad jul, säger Tomas.

Julfest i församlingen. Foto: Riikka-Maria Kolkka

PARET KOLKKA

  • Kommer från Lahtis.
  • Till familjen hör också Matias 14 och Ella 8.
  • Jobbar för Finska Missionssällskapet med språk-, musik- och församlingsarbete bland luaminoriteten i bergsbyarna i norra Thailand sedan 2012. År 2003–2011 gjorde de språk- och bibelöversättningsarbete i Papua Nya Guinea.
  • Avtalsförsamlingar i Borgå stift är Johannes församling, Ingå och Esbo svenska. Dessutom stöds språkarbetet av många församlingar, bland annat Replot.


MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46