Mats Gädda och Mantach Kostiantyn gör stolpar till nya hagar på Strandhem i Nämpnäs. Foto: Privat

En oas och en mötesplats för Närpesborna

NÄRPES.

Visionen var ett ställe som inkluderar alla människor. En plats där det finns
något för alla åldrar. Efter sin fjärde säsong är Strandhem i Närpes nu mer
populärt än någonsin.

26.10.2022 kl. 21:56

– Strandhemskonceptet är lite som en buffé av aktiviteter: det finns något för alla, och man får välja vad man vill delta i, berättar Caroline Heikkinen.

Strandhem har nu stängt för säsongen, men planeringen är i full gång inför nästa år. Under sex sommarveckor är verksamheten omfattande: här finns café, sommarprat med inbjudna gäster som berättar om sitt liv, andakter och barnläger. Man kan också komma bara för att bada bastu, låna en roddbåt eller kajak.

– Det finns något för alla. Visionen bygger på att inkludera människor och ge meningsfullhet åt alla: långtidsarbetslösa, hemmamammor, barn, äldre … Alla har en plats här. Det är det som är så fint. Det finns också något för alla åldrar.

Barnen har engagerats i verksamheten alla dagar. Handledare på plats har ordnat program för barnen och också tagit hand om djuren. Och här finns det gott om djur att bekanta sig med:

– Får, ankor, hönor, kalkoner. Och grisar! räknar Caroline Heikkinen upp.

Djuren lånas eller hyrs ut av privatpersoner och bor på Strandhem ungefär två månader om sommaren.

– Nästa år ska vi också ha getter och kor.

Nytt för nästa år är nämligen ett utvecklingsprojekt i samarbete med NTM-centralen. Projektet värnar om beteshagar vid strandområden, som gynnar fågelliv och insektsliv. Som bäst stolpas de nya beteshagarna upp vid Strandhem.

Caroline Heikkinen hälsar på i fårhagen. FOTO: PRIVAT

Började med en galen idé

Det är Filadelfiaförsamlingen som driver verksamheten. Strandhem köptes ursprungligen på 1970-talet och fungerade som lägergård i cirka 30 år. Sedan stannade verksamheten av, och området var till och med ute till försäljning i några år.

Den nya visionen för Strandhem kom under en söndagsgudstjänst, berättar Caroline Heikkinen.

– Det kom som en blixt från en klar himmel. ”Det här ska vi göra!” sa jag till Sanna Ek. ”Hur tycker du att det låter? Vill du vara med?”

Sanna Ek, som tillsammans med Caroline Heikkinen blev en av drivkrafterna för projektet, var genast med på idén.

– ”Det här är för galet! Hur ska jag berätta det för församlingens pastor”, tänkte jag.

Men också församlingen nappade på den galna idén, och är starkt engagerad i projektet.

– Det är många bitar i det här, och många som ställer upp. Församlingen och allmänheten gör det här tillsammans.

Samling vid Strandhem. FOTO: PRIVAT

Viktiga volontärer

Under sommarveckorna jobbar fem anställda på Strandhem, två handledare och tre i köket. Största delen av verksamheten sköts ändå på volontärsbasis.

– Utan volontärerna skulle det här inte vara någonting! säger Caroline Heikkinen.

– I fjol hade vi 160 personer engagerade. Vissa har gett en dag, vissa flera veckor.

Strandhem ska vara ett ställe där det inte är prestationerna som värderas, konstaterar hon. Och alla är med på samma villkor.

– I verksamheten funderar vi inte på vem som är arbetslös eller vem som lider av psykisk ohälsa, utan alla inkluderas.

Grundvisionen var att platsen skulle vara en oas och en mötesplats för Närpesborna.

– Vi har försökt möta människan på 2020-talet, med de behov som finns. En viktig ledstjärna för oss är att man inte måste var med, man får vara med. Alla bidrar med någonting bara genom att de kommer.

PIAN WISTBACKA


Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15