Mats Gädda och Mantach Kostiantyn gör stolpar till nya hagar på Strandhem i Nämpnäs. Foto: Privat

En oas och en mötesplats för Närpesborna

NÄRPES.

Visionen var ett ställe som inkluderar alla människor. En plats där det finns
något för alla åldrar. Efter sin fjärde säsong är Strandhem i Närpes nu mer
populärt än någonsin.

26.10.2022 kl. 21:56

– Strandhemskonceptet är lite som en buffé av aktiviteter: det finns något för alla, och man får välja vad man vill delta i, berättar Caroline Heikkinen.

Strandhem har nu stängt för säsongen, men planeringen är i full gång inför nästa år. Under sex sommarveckor är verksamheten omfattande: här finns café, sommarprat med inbjudna gäster som berättar om sitt liv, andakter och barnläger. Man kan också komma bara för att bada bastu, låna en roddbåt eller kajak.

– Det finns något för alla. Visionen bygger på att inkludera människor och ge meningsfullhet åt alla: långtidsarbetslösa, hemmamammor, barn, äldre … Alla har en plats här. Det är det som är så fint. Det finns också något för alla åldrar.

Barnen har engagerats i verksamheten alla dagar. Handledare på plats har ordnat program för barnen och också tagit hand om djuren. Och här finns det gott om djur att bekanta sig med:

– Får, ankor, hönor, kalkoner. Och grisar! räknar Caroline Heikkinen upp.

Djuren lånas eller hyrs ut av privatpersoner och bor på Strandhem ungefär två månader om sommaren.

– Nästa år ska vi också ha getter och kor.

Nytt för nästa år är nämligen ett utvecklingsprojekt i samarbete med NTM-centralen. Projektet värnar om beteshagar vid strandområden, som gynnar fågelliv och insektsliv. Som bäst stolpas de nya beteshagarna upp vid Strandhem.

Caroline Heikkinen hälsar på i fårhagen. FOTO: PRIVAT

Började med en galen idé

Det är Filadelfiaförsamlingen som driver verksamheten. Strandhem köptes ursprungligen på 1970-talet och fungerade som lägergård i cirka 30 år. Sedan stannade verksamheten av, och området var till och med ute till försäljning i några år.

Den nya visionen för Strandhem kom under en söndagsgudstjänst, berättar Caroline Heikkinen.

– Det kom som en blixt från en klar himmel. ”Det här ska vi göra!” sa jag till Sanna Ek. ”Hur tycker du att det låter? Vill du vara med?”

Sanna Ek, som tillsammans med Caroline Heikkinen blev en av drivkrafterna för projektet, var genast med på idén.

– ”Det här är för galet! Hur ska jag berätta det för församlingens pastor”, tänkte jag.

Men också församlingen nappade på den galna idén, och är starkt engagerad i projektet.

– Det är många bitar i det här, och många som ställer upp. Församlingen och allmänheten gör det här tillsammans.

Samling vid Strandhem. FOTO: PRIVAT

Viktiga volontärer

Under sommarveckorna jobbar fem anställda på Strandhem, två handledare och tre i köket. Största delen av verksamheten sköts ändå på volontärsbasis.

– Utan volontärerna skulle det här inte vara någonting! säger Caroline Heikkinen.

– I fjol hade vi 160 personer engagerade. Vissa har gett en dag, vissa flera veckor.

Strandhem ska vara ett ställe där det inte är prestationerna som värderas, konstaterar hon. Och alla är med på samma villkor.

– I verksamheten funderar vi inte på vem som är arbetslös eller vem som lider av psykisk ohälsa, utan alla inkluderas.

Grundvisionen var att platsen skulle vara en oas och en mötesplats för Närpesborna.

– Vi har försökt möta människan på 2020-talet, med de behov som finns. En viktig ledstjärna för oss är att man inte måste var med, man får vara med. Alla bidrar med någonting bara genom att de kommer.

PIAN WISTBACKA


sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29

SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00