Alla bybor drog sitt strå till stacken när Norra Paipis bönehus byggdes för 100 år sedan.

Sålde en ko, fick ett kyrkfönster

sibbo.

Paipisborna samlades till bönemöten hos varandra när 1900-talet var ungt och väckelsen stark. Men det blev så trångt och syrefattigt att oljelamporna slocknade. Byborna var inte rådlösa – i år fyller Norra Paipis bykyrka 100 år.

14.9.2022 kl. 13:48

Som liten flicka satt Hedvig Halén på de hårda träbänkarna i bönehuset i Norra Paipis, ofta flera gånger i veckan. Blicken hade hon fäst på den stora altartavlan.

– Den föreställer ett stadigt kors i ett stormigt hav. Uppe till höger lyser solen på korset. Jag minns att jag satt och gäspade och ville hem, säger Hedvig Halén.

Då anade hon inte att hon skulle bli en av dem som i allra högsta grad värnar om Norra Paipis bykyrka. Hon sitter med i styrelsen i Paipis bönehusförening, har skrivit en historik om byggnaden, och i över två decennier höll hon söndagsskola i bönehuset.

Det var Haléns morföräldrar Otto och Josefina Grankvist som initierade ett stugmöte den 21 februari 1921 för att planera ett tilltänkt bönehus. Trettio personer samlades och lade grunden för Paipis bönehusförening.

– Det var väckelse i bygderna och byborna samlades hemma hos varandra för att höra om Jesus och be. Men husen var små, det blev trångt och oljelamporna slocknade när syret tog slut. Det behövdes ett bönehus.

Efter mötet på 1921 gick det snabbt. I oktober 1922 stod ett bönehus klart för invigning.

– Medlemsavgiften i föreningen var en mark. Men offerviljan var stor. Alla drog sitt strå till stacken och samlade ihop till virke och cement. En familj sålde en ko för att få ett fönster till bönehuset.

Vid invigningen fanns det endast cementgolv, ingen belysning och träbänkar på bockar.

– Möten ordnades ofta. De flesta var jordbrukare och man samlades klockan 20 när arbetet på gårdarna var klart, ibland tre gånger i veckan.

Olika församlingar har vistats i bönehuset i bästa samförstånd.

– Möten har ordnats av exempelvis friförsamlingen, pingstvännerna och svenska och finska församlingen i Sibbo.

Hedvig Halén brukade som barn titta på bykyrkans altartavla med ett kors i ett stormigt hav.

Den första nattvarden

På 1980-talet beslutade finska och svenska församlingarna i Sibbo att man skulle bygga om estraden i bönehuset.

– Man fick ett altare och en predikstol från Hangelby kapell i Sibbo. På självständighetsdagen 1987 firades den första nattvarden, säger Hedvig Halén.

Bönehuset har hela tiden utvecklats. 1991 kom vattenledningarna, och på 2000-talet tyckte den dåvarande kyrkoherden att det var dags att förnya sig.

– Många unga känner inte till vad ett bönehus är. Så vi övergick till att i annonseringen skriva Norra Paipis bykyrka.

Mötesverksamheten har torkat in, men där­emot ordnas mässor några gånger om året och inte minst vigslar, dop och födelsedagsfester.

– De vackraste julsångerna på finska brukar samla kring 100 personer.

Från sin barndom minns Hedvig Halén speciellt valborgsmässofesterna i bönehuset.

– Vi hade lagat mjöd och munkar, och jag fick plocka blå- och vitsippor att dekorera med, det var ett viktigt uppdrag. Min pappa var predikant och jag minns att jag satt på nedersta trappsteget upp till altaret. Det kändes tryggt att sitta där och lyssna.

Hedvig Halén pryder fortfarande kyrkan med blommor ur sin stora trädgård. Bykyrkan får ekonomiskt stöd från den kyrkliga samfälligheten, annars skulle verksamheten inte vara möjlig.

– Varje generation har sagt: Hur ska det gå med föreningen sedan när vi inte finns längre. Tills vidare finns det en fungerande styrelse. Men framtiden är oklar.

Det som inte är oklart är att det blir 100-årsfest för bykyrkan den 9 oktober.

– Det blir en stor lovsångsfest med mycket musik och sång.

VÄLKOMMEN PÅ 100-ÅRSFEST

  • Den 9 oktober kl. 15 firas Norra Papipis bykyrkas 100-årsjubileum, Rajakulmavägen 39 i Paipis.
  • Festen präglas främst av lovsånger och musik. Kyrkoherde Camilla Ekholm medverkar.
  • Det bjuds på kaffe med tårta och smörgåstårta.
  • Norra Paipis bönehus invigdes 15.10.1922. Bykyrkan upprätthålls av Norra Paipis bönehusförening och välkomnar alla kristna kyrkor och samfund
Ulrika Hansson


Åbo. Inka och Göran Fried gifte sig för femton år sedan. Vart femte år har de haft förmånen att få sitt äktenskap välsignat. – Det är en trygghet, säger de. 26.4.2022 kl. 16:10

TINGSRÄTTEN. Pengar avsedda till välgörenhet som kanaliserats via ett privat konto är beskattningsbar inkomst. Det slår Österbottens tingsrätt i Karleby fast och dömer Johan Candelin för grovt skattebedrägeri till villkorligt fängelse. 25.4.2022 kl. 16:40

KYRKOMÖTET. Klicka på nyheten så får du se direktströmningen! 3.5.2022 kl. 18:14

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens kyrkodagar pågår som bäst, efter ett långt uppehåll på grund av coronapandemin. 21.4.2022 kl. 19:08

sexuella minoriteter. Församlingsrådet i Vasa svenska församling öppnar sina utrymmen för vigsel av personer som tillhör sexuella minoriteter. Beslutet fattades i går kväll efter omröstning där rösterna föll tolv mot tre. Motförslaget var att vänta tills kyrkan löst äktenskapsfrågan. 28.4.2022 kl. 16:05

KYRKOMÖTET. I sitt öppningstal vid kyrkomötet på tisdag 3 maj talade ärkebiskop Tapio Luoma om kriget som Ryssland inledde i Ukraina i februari. 3.5.2022 kl. 15:03

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Cirka tre fjärdedelar av församlingsmedlemmarna på Bergö har skrivit under en namnlista som motsätter sig sammanslagningen av Malax, Petalax och Bergö församlingar. 4.5.2022 kl. 15:48

sekter. Peter Gembäck var en av pastorerna i den kristna pingstsekten i Knutby utanför Uppsala. Efter kraschen har han inte läst Bibeln på fem år. Och försökt sluta tro. Men det går inte. 13.4.2022 kl. 10:56

ETT GOTT RÅD. Lita inte på alla, säger Maria Antas i vår serie "Ett gott råd". 19.4.2022 kl. 14:55

kyrkbrand. Bergans kapell byggdes av frivilligkrafter på 1920-talet. Myndigheterna utesluter inte mordbrand. 14.4.2022 kl. 09:24

KONFIRMANDLÄGER. Ungdomsledaren Camilla ”Ino” Dannholm i Esbo ordnar konfirmationsläger på påsken. – Konfirmanderna lever i påskens högtid, säger hon. 12.4.2022 kl. 10:30

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Kyrkoherden i Matteus församling Stefan Forsén valdes hösten 2018 till direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid samfälligheten i Helsingfors. Sedan dess har han varit tjänstledig från tjänsten som kyrkoherde i Matteus församling. Nu meddelar Forsén att han avgår från kyrkoherdetjänsten. Det här och en lång rad andra ärenden behandlade domkapitlet vid Borgå stift på sitt möte på torsdagen. 8.4.2022 kl. 14:45

BORGÅ DOMKAPITEL. Hon för in erfarenhet av över 20 år vid Röda Korset – och är nyvigd som präst. 8.4.2022 kl. 09:34

Ukraina. Det tog Olha Holubova över en vecka att ta sig från hemmet i Charkiv till tryggheten hos dottern Mariia Skog med familj i Korsholm. Kvar i Charkiv blev maken Yevhen. 8.4.2022 kl. 19:00

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55

Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00