Regissören Klaus Härö säger att vi lever i en tid där vi är tvungna att lära oss tacksamhet.
Regissören Klaus Härö säger att vi lever i en tid där vi är tvungna att lära oss tacksamhet.

Klaus Härö: ”Knäpp dina händer och be om öppnade ögon, be om att få lägga bort bitterheten”

film.

Kyrkpressen har mött regissören Klaus Härö i en pratstund om åldrande, kärlek och hur man ska lyckas balansera mellan bitterhet och tacksamhet. I höst är han aktuell med filmen My Sailor, My Love.

9.11.2022 kl. 09:00

Synopsisen till Klaus Härös nya film My Sailor, My Love är följande: En pensionerad sjökapten förälskar sig i sitt nyanställda, kvinnliga hembiträde, men hans vuxna dotter godkänner inte förhållandet.

– Upprinnelsen till filmen handlar för mig om att respektera ett levt liv, säger Härö.


Dina senaste filmer handlar om äldre människor. Tänker du mycket på att bli gammal?

– Jag tänker inte så jättemycket på att bli gammal, men jag tycker mycket om gamla människor. Jag reflekterar över mycket när jag följer med äldre människor. ”Hur blev det så här?” Jag pratar ofta med gamla människor, intervjuar dem och frågar om deras liv.

Han är nyfiken på hur man hittar fram till förnöjsamhet.

– Några hittar fram, och somliga hittar inte fram till förnöjsamhet. När jag har pratat med gamla människor har jag också sett förändringar till det bättre hos en del som redan är åttio eller nittio år.

Härö har funderat mycket på människans olika åldrar och självbestämmanderätt.

– Det är klart att man måste beakta en människas ålder och livssituation, men man måste också påminna sig om att det här är samma människa med samma hopp, samma önskemål som när hon var 20 eller 30 år.

Klaus Härö tycker illa om sjukhuspyjamasen.

– Fy tusan. När man klär en människa i en sjukhuspyjamas, en trasa som inte passar, klär man av hennes värdighet. Något av det vackraste som finns är när någon tar hand om en gammal människa.


Sjökaptenen blir kanske en lite bättre mänska. Tycker du att du har blivit en bättre människa när du har blivit äldre?

– Som kristen tänker jag inte riktigt i termer av ”bättre människa”. Jag är nog hemskt medveten om olika sidor hos mig själv. Och jag tror att jag blivit en annorlunda människa, på många sätt. Om jag umgås med Kristus, ofta och dagligen så påverkar det mig.

Han tänker på bibelversen 1 Kor 13.

– Jag skulle vilja vara en människa som är rättvis, förstående, god och tålmodig. När jag umgås med Kristus så ser jag att jag inte är det. Men om jag umgås med Kristus fastnar någonting av honom på mig. Frågan är vem du umgås med. Umgås du bara med dig själv blir det inte så mycket bättre. Och umgås du bara med sådana som du – så samma sak. Det är lätt att det går mot det sämre hållet – det kommer liksom av sig självt.



Filmens Grace, sjökaptenens dotter, är bitter på sin far och bitter på livet. Varför blir man bitter?

– Som livet ser ut finns det alla orsaker att bli bitter. Det är inte frågan om hur man blir bitter, utan hur man lägger bitterheten bakom sig. Bitterheten kommer ju nästan av sig själv. Det kan vara små och stora saker som man förbittrar sig på.

Härö har ofta frågat sig hur det kan vara så att en människa som har levt ett mycket svårt liv orkar intressera sig för andra och inte bara älta saker.

– Andra, som har fått mycket av livets goda, kommer i varje diskussion tillbaks till det ena som de inte fick. Det bästa botemedlet mot bitterhet är kanske inte terapi, utan tacksamhet. Tacksamhet är en märkvärdig medicin. Jag har inte alltid lyckats komma ihåg att ta den, men när jag har tagit den så har jag sett att den gör under.

Han säger att vi lever i en tid där vi är tvunga att lära oss tacksamhet.

– Om det blir tuffare tider, som det sägs på många fronter, om vi fråntas det som vi har tagit för givet, så kan vi förbli tacksamma för det vi har kvar?


Hur blir man tacksam?

– Jag vet inte om jag är rätt person att svara på den frågan. Men till en kristen skulle jag säga så här: Knäpp dina händer och be om öppnade ögon. Be om att få lägga bort bitterheten.

Klaus Härö säger att det finns en paroll i livet att man aldrig ska vara nöjd, annars stagnerar man.

– Men det är nog en ganska farlig paroll. Hur tror du att en människa blir när hon aldrig blir nöjd, istället för att hon nöjer sig med det hon har? Mitt råd är att försöka vara nöjd. Av frukten känner man trädet.


De svåra familjerelationerna

Filmen har två starka spår: kärlekshistorien mellan sjökaptenen och hans hembiträde och dottern Graces problematiska relation till sin far.

– Vi blir aldrig kvitt våra föräldrar och vår familj. Om man har frid med sina föräldrar, sitt förflutna, så har man lättare att nå frid med sig själv. Och tvärtom, om man har en dålig relation till sina egna föräldrar så formar det en.

– När man blir vuxen måste man acceptera sitt liv som det är och var. ”Det här är mitt liv. Så här var det.” Jag kan inte ändra det som var, jag kan kanske ändra på det som kommer. Man behöver inte inte tycka om allt som finns i ens liv, inte ens acceptera det.

– Men man kanske borde inse att ens liv består av många byggstenar. Det finns några byggstenar som är svåra för mig, men andra som är annorlunda.


Glad över visad respekt

Härö blir alltid glad när han hör till exempel kollegor som respektfullt talar i telefon med sina åldrande föräldrar. Och tvärtom – han blir bedrövad när han ibland hör människor i sin ålder prata respektlöst med sina föräldrar.

– En behärskad, kontrollerad, professionell människa kan förvandlas till ett litet barn. Det finns någonting oklart i relationen. Det är någonting i relationen till föräldrarna som stör om man får raseriutbrott eller uppträder med ett irrationellt beteende. Ens föräldrar är inte fullkomliga. Men man borde kunna respektera dem som människor.


Varför kan kaptenen inte vara ens lite snäll med sin dotter?

– Det är klart att man frågar sig varför. Vad är det som är så svårt? Varför kan man inte vara som folk med sitt barn? Men det är lätt att visa sin bästa sida åt en människa som är ett oskrivet blad i ens liv. Men har du en svår relation, som går fem årtionden tillbaka, är det svårt komma loss från invanda mönster. Det kan hända att det finns ett anklagande under ytan. Det är inprogrammerat, om du inte lyckas avprogrammera det på något sätt.

Härö har behandlat förlåtelse och försoning i många av sina filmer.

– Det här är en film, kanske i motsats till de tidigare, där alla bitar inte alltid faller på plats. Det är härligt när människor försonas, men vi vet också att ibland lyckas man inte förlika sig med det förflutna. I den här filmen ville vi ha med båda bitarna.


Slår en lika hårt

När intervjun närmar sig sitt slut har vi nästan inte alls talat om huvudspåret: Den förunderliga kärlekshistorien mellan den pensionerade sjökaptenen och hans kvinnliga hembiträde.


Du har sagt att du vill undersöka den gamla kärleken. Hur skiljer den sig från den unga?

– När man är gammal kanske man tänker att kärleken inte är för mig: jag har haft den tiden och lagt den åt sidan. När man inte väntar på kärleken kan man bli lika överraskad. Den kan slå en lika hårt som förr.

Christa Mickelsson


Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00
Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00