Två valsedlar - varför det? Kyrkpressen förklarar.
Två valsedlar - varför det? Kyrkpressen förklarar.

Så röstar du på det du vill i valet

FÖRSAMLINGSVAL.

Så här är kyrkans system för att påverka uppbyggt. Kyrkpressen reder ut begreppen inför valet.

7.11.2022 kl. 18:12

Varför har jag två röstsedlar när jag röstar i församlingsvalet? Och var kan jag påverka kyrkans stora beslut som gäller alla församlingar?

Bra frågor! Den evangelisk-lutherska kyrkan är nämligen inte helt okomplicerad till sin förvaltning.

Bor man i en tvåspråkig kommun eller i en lite större stad så kan det bli extra oklart.

Den finsk- och den svenskspråkiga församling måste då, också på små orter (t.ex. Sibbo, Hangö) bilda den minsta formen av en samfällighet – av bara två församlingar.

Samfälligheten hanterar ekonomi, budget, fastigheter och personal. Alla församlingar i en kommun måste höra till samma samfällighet. Så Helsingfors samfällighet består till exempel av 20 församlingar, och i Åbo går samfällig­heten över stadsgränsen och består av 11 församlingar, inklusive grannen Sankt Karins.


Församlingsråd och kyrkoråd påverkar församlingen i det lilla – och i det stora nationella beslutsfattandet. I stora samfälligheter fattas de stora miljonbesluten i gemensamma kyrkofullmäktige.

Så fungerar det i "enkla församlingar".

I orter med bara en enda församling (vänstra boxen i grafiken) har du bara en röstsedel. Du röstar då bara på kandidater till kyrkofullmäktige. Fullmäktige utser sedan en "styrelse" som kallas kyrkorådet.

Församlingen kan vara enspråkigt svensk eller finsk, men åläggs trots det ha en begränsad verksamhet för ortens språkminoritet.

Så fungerar det i samfälligheter

På orter med flera församlingar (högra boxen) har du två röstsedlar, en vit och en orange.

Med den vita väljer du vem du vill se i samfällig­hetens gemensamma kyrkofullmäktige. De beslutar om stora övergripande frågor som fastigheter och budget. Fullmäktige utser ett gemensamt kyrkoråd.

Med den orange röstsedeln röstar du på dem som fattar beslut närmare dig. Det är församlingsrådet som beslutar om verksamheten i din egen svensk­språkiga församling.

Så påverkar du kyrkan i stort

Med din röst påverkar du också kyrkan i stort under fyra år – fast indirekt. Har du två valsedlar är den orange i så fall den viktigare.

De som väljs in i församlingsråden (i mindre församlingar kyrkorådet) är de som i sin tur röstar ”vidare” inom kyrkan. De väljer ombud till det landsomfattande kyrkomötet eller vem som ska bli biskop om en sådan behöver väljas. I varje stift väljs också ett stiftsfullmäktige.

Det här betyder sämjoval

I 19 församlingar i Borgå stift är det sämjo­val i år. Det har då ställts upp så få kandidater att ”alla blir invalda”. Dessvärre kan du inte rösta alls då. Ett undantag är om du bor på en ort och är skriven i en annan, där det hålls val. Då ordnar församlingen där du bor så att du kan förhandsrösta.

Det kan du göra till den 12 november. Själva valet hålls söndagen därpå, den 20 november.

Jan-Erik Andelin


BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39